Guide

Studentrepresentanter

Studentrepresentant, den här guiden är för dig! I guiden finns information och verktyg som stöd för påverkansarbetet vid universitetet samt aktuella ärenden för studentrepresentanterna och evenemang och material som producerats av HUS. Vi vill att guiden är till nytta  för dig och uppdaterar den kontinuerligt- du berättar väl om dina egna önskemål för oss!

Vi studenter har vår egen plats på universitetets påverkningsarenor från utbildningsprogrammens ledningsgrupper till universitetets högsta beslutande organ. På dessa platser ser studentrepresentanterna till att studenterna inte blir överkörda när beslut fattas i frågor som rör studierna och studielivet. De  samarbetar med personalen för att universitetet ska utvecklas i den riktning som studenterna vill.

Entusiasm och framgång inför att förändra universitetet! Kom ihåg att du inte behöver sköta påverkansarbetet ensam! Studentgemenskapen har kraft!

Bli studentrepresentant? Javisst!

Bli studentrepresentant? Javisst!

Är du intresserad av att göra studierna smidigare eller påverka universitetets stora linjer? Vill du fungera som ett språkrör för dina studiekompisar i universitetets beslutsfattande och även utveckla universitetet i samarbete med personalen och påverka bakom kulisserna?

Om du svarade ja på ens en av ovanstående frågor har du förmåga att bli studentrepresentant! Alla närvaroanmälda studerande vid Helsingfors universitet kan söka uppdragen som studentrepresentant.  Mer information om studentrepresentantposterna finns i platsutlysningen som publiceras på hösten.

Bli studentrepresentant! Bekanta dig med ansökningssystemet

Idén är att alltid förbättra vad och hur man gör saker tillsammans.

-Riku-Petteri Kyllönen, studentrepresentant-

Aktuellt för studentrepresentanterna

Utbildningar och evenemang

Var verkar studentrepresentanterna?

Var verkar studentrepresentanterna?

Känns universitetets organisationsstruktur och organens ömsesidiga förhållanden förvirrande? Var beslutas om vad och vad är skillnaden mellan dekan, rektor och kansler? Ingen fara!

Universitetets struktur kan delas in enligt nivå; på enhetsnivå, dvs.de  enskilda fakulteterna och fristående institutionerna och på universitetsnivå, där universitetets verksamhet utvecklas som helhet. Universitetets organisation och olika  befogenheter och ansvarsområden för olika organ har fastställts i universitetets instruktion.

Studentrepresentanterna verkar på alla nivåer på universitetet såväl i officiella organ som i tillfälliga arbetsgrupper. Ämnen som omfattande berör studenterna påverkas bäst i samarbete med olika organ. Det lönar sig att bekanta sig med och ha kontakt med andra studentrepresentanter!

I slutet av guiden finns även en studentrepresentantvokabulär där vi öppnar upp termer som gäller universitetsförvaltningen.

Allt om universitetets ledning Studentrepresentanterna för olika organ

Hur kan man påverka som studentrepresentant?

  • Förbered dig noggrant! När du får  mötesföredragningslistan med bilagor lönar det sig att bekanta sig med dem så snart som möjligt. Om du behöver mer information om något som ska behandlas hinner du ännu få det av framläggaren. Du hinner även diskutera med andra studentrepresentanter om åsikter och ändringsförslag. Vid behov kan du till exempel fråga om bakgrundsinformation av studentkåren eller studentrepresentanter för andra organ. Exempelvis utbildningsprogrammens ledningsgrupper bereder beslut för fakultetsråden medan större ärenden såsom universitetets strategi behandlas av flera olika organ vid universitetet.

    Genom att hålla dig á jour med aktuella ärenden kan du påverka ärenden redan under beredningsfasen genom att ta kontakt med beredare, dekanen eller övriga påverkningsorgan. Ju tidigare studenternas åsikter framläggs desto säkrare syns det i slutresultatet.

  • Öppna modigt din mun! Mötena är till för tankeutbyte och diskussion. Studenternas åsikter har betydelse och ofta frågas om dem separat. Anförandena kan även planeras på förhand om spontanitet känns svårt.

    Beroende på organ behandlas varierande antal beslut på mötena. Merparten av beslutsärendena presenteras av universitetets (förvaltnings)personal, som ansvarat för ärendeberedningen och vid behov svarar på frågor både under och innan mötet. På föredragningslistan har man ofta märkt ut något diskussionsärende som  något egentligt beslut inte fattas om och största delen av tiden används för att diskutera detta. Speciellt gällande diskussionsärenden lönar det sig att framföra studenternas åsikter. Om du funderar över behandlingsordning, yttranderätt, bordläggande eller övrig mötesteknik kan du alltid läsa om mötesförfarandet i universitetets instruktion.

  • Berätta om mötet för andra! Att informera studenter eller andra studentrepresentanter via lämpliga kanaler är ett bra sätt att hålla andra uppdaterade om händelser. Till exempel  Facebookgrupperna som behandlar fakultetens eller HUS studieärenden lämpar sig väl för ändamålet. När något ärende har diskuterats kan ärendet framläggas för beslut senare. Det är bra att samla in synpunkter och även visa studentrepresentanternas aktivitet.  Det väcker andra människors intresse för påverkan och underlättar att hitta  intresserade när den egna mandatperioden upphör.

5 kommunikativa tips- Kom ihåg detta när du informerar om möten för andra studenter!

    • 1. Studentrepresentantens uppgifter består även av kommunikation.

      Universitetet ansvarar alltid för den officiella informationsgången gällande förändringar men med tanke på studenternas påverkningsmöjligheter är det viktigt att studenterna vet vad som sker under beredningsfasen så att de kan framlägga sin egen åsikt innan beslutsfattandet.

    • 2. Att referera är OK, men att citera är inte.

      Tumregeln är att mötestema och diskussionsinnehåll är offentligt medan vem som sagt vad  inte är det. Du kan alltså referera mötesdiskussionen på en allmän nivå men efter mötet är det inte ok att citera enskilda medlemmars anföranden. Även ämnen som berör enskilda studenter (såsom behandlingen av lärdomsprov) ska inte refereras så att studenten kan identifieras.

    • 3. Fråga om du är osäker.

      Om du är osäker på vad som kan berättas om mötestemat, fråga om råd av mötesordföranden eller sekreteraren. Att förhålla sig noggrant till förtroendeärenden uppskattas, inte att besvära i onödan.

    • 4. Undvik skvaller.

      Det är inte lätt att informera om halvfärdiga processer och å andra sidan börjar ogrundat skvaller myllra omkring på grund av missförstånd. Att  kontextualisera diskussionen är till hjälp: Varför har ett visst ärende diskuterats nu? Är det fråga om en preliminär diskussion eller slutgiltigt beslut och hur framskrider ärendet?

    • 5. Ta inte allt för mycket press!

      Det är alltid bättre att informera kort än inte alls. Kort och koncis information är mer intressant.  Att sporra till att be om mer information och kommentarer skapar växelverkan och  ger även dig värdefull information för ditt påverkansarbete!

Håll dig uppdaterad!

Följ de här kanalerna så hänger du med i de förändringar som sker vid universitetet, i beredningen av beslut och HUS påverkansarbete!

Stöd för påverkningsarbetet

För att stöda studenternas påverkningsmöjligheter vid universitetet har vi samlat nyttiga informationskällor och material från HUS utbildningar för studentaktörerna.

Utbildningsmaterial

Kunde du inte gå på utbildningen? Ingen panik! Här hittar du HUS utbildnings- och infomaterial för studentrepresentanterna, studieansvariga och övriga studieärendeintresserade samt HUS guider. HUS guide till arbetet som studentrepresentant för internationella studenter är ett nyttigt infopaket också för finsk- och svenskspråkiga representanter och intresserade!

ABC för den studieansvariga 2022

Skolning: Fakultetsråden & Universitetskollegiet 2021

Utbildning: ABC för studieansvariga, Trimningsdagen 2021

Utbildningsmaterial: Inledning till arbetet i ledningsgrupperna för utbildningsprogram, december 2020 (FI/EN, Se inspelningen nedan!)

Utbildning: KICKSTART, februari 2020 (FI)

Utbildning: Inledning till studentrepresentanter i fakultetsråden och kollegiet, december 2019 (på finska)

Utbildning: Inledning till studentrepresentanter i ledningsgrupper för utbildningsprogram, december 2018

Internationella studenter som studentrepresentanter -guide

Studentrepresentantvokabulär

    • Organ och enheter vid Helsingfors universitet

  • Universitetskollegiet är ett forum som representerar hela universitetet med medlemmar bestående av professorer, övrig personal och studenter från alla fakulteter. Kollegiet utser bland annat universitetsgemenskapens utomstående styrelsemedlemmar samt universitetets kansler och revisorer samt bestyrker universitetets bokslut och verksamhetsberättelse. Noggrannare uppgifter finns i universitetslagen och universitetets instruktion. 15 av kollegiets 50 medlemmar är studenter. En student kan även verka som ordförande för kollegiet. Kollegiet samlas även utanför mötena  för att diskutera om universitetets mer omfattade utveckling som den har stort inflytande på.

  • Styrelsen är  det högsta maktutövande organet vid universitetet som utöver interna medlemmar (se trepart) består av en grupp utomstående medlemmar som mångsidigt representerar samhället och som utnämnts av universitetskollegiet. Två av tretton styrelsemedlemmar är studentmedlemmar.  Styrelsen fattar  bland annat beslut om universitetets strategi och finansiella mål, godkänner de viktigaste avtalen och ger utlåtanden i principiellt viktiga ärenden som gäller universitetet. Noggrannare uppgifter finns i universitetslagen och universitetets instruktion.

  • Rektoratet kallas den grupp som rektorn och prorektorerna bildar.

  • Utbildningsrådet är ett organ som leds av prorektorn med ansvar för studieärenden och samlar fakulteternas undervisningsansvariga prodekaner samt sakkunniga vid studieförvaltningen.  HUS utbildningssakkunniga representerar studenterna i rådet, samt en studentrepresentant. Utbildningsrådet är en central plats för påverkan, där de flesta av rektorns  eller prorektorns beslut och linjeringar om undervisningsutvecklingsprocesser som gäller hela universitetet bereds.

  • Vetenskapliga rådet är ett organ som leds av prorektorn med ansvar för forskningsärenden och samlar fakulteternas forskningsansvariga prodekaner och ledarna för forskningsinstitutionerna. Doktoranderna representeras av en studentrepresentant i rådet. Vetenskapliga rådet utvecklar universitetets forskningspolitiska ärenden och forskningsverksamhet såsom doktorandutbildning, forskarkarriär, forskningsinfrastruktur, strategiska forskningsområden, forskningsbedömning samt frågor som gäller forskningens samhälleliga påverkan.

  • Rådet för samhällelig påverkan är ett organ som leds av prorektorn med ansvarar för samhällelig påverkan och samlar fakulteternas prodekaner eller dekaner som ansvarar för fakulteternas samhälleliga påverkansverksamhet. Rådet är universitetets högsta ledningskommitté för samhällelig påverkansverksamhet, strategisk planering och verkställande och har till uppgift att stärka verksamhetens inflytande och enhetlighet. Studenterna representeras av HUS sakkunniga i utbildningspolitik.

  • Rådet för internationella ärenden är ett organ som leds av prorektorn med ansvar för internationella ärenden och samlar fakulteternas prodekaner eller dekaner som ansvarar för internationella ärenden samt sakkunniga i universitetsförvaltningen. I rådet sitter även en studentrepresentant. Rådet ansvarar för helhetsledningen av universitetets internationalism och linjerar bland annat om internationella partnerskap och utbildningsexport samt befrämjar förverkligandet av universitetets globala ansvar.

  • Universitetet har 11 fakulteter som har makt att bestämma om sin egen ekonomi och undervisning inom ramen för styrelsens och rektorns gränser. Varje fakultet har ett fakultetsråd med studentrepresentation. Fakulteterna beslutar själv om sin fördelning i avdelningar eller andra mindre enheter. Svenska social- och kommunalhögskolan jämställs med fakulteterna och dess styrelse har även studentrepresentation.

  • Fakultetsrådet är fakultetens högsta beslutandeorgan och leds av dekanen. Rådet  utvecklar fakultetens verksamhet utgående från såväl fakultetens egna som universitetets mål.  Fakultetsrådet väljer bland annat dekan, beslutar om fakultetens budget och verkställandeplan samt  undervisningsplanerna som bereds av  ledningsgrupperna, och ger fakultetens officiella kommentarer om universitetets utveckling. Fakultetsrådens storlek varierar men de har alltid  treparts representation och tre eller fem studentrepresentanter med suppleanter.

  • En del fakulteter har delats in i mindre verksamhetsenheter som i allmänhet kallas för avdelning. Vid flera fakulteter grundar sig personalstrukturen och chefrelationerna på avdelningsfördelning. Avdelningarna eller de övriga mindre enheterna vid fakulteten har inte någon egen budget och inte heller studenter under sig utan avdelningarna använder pengar inom ramen för fakultetsrådets gränser och studenterna hör alltid till ett utbildningsprogram.

  • Alla studenter studerar vid något utbildningsprogram varav de flesta indelats i studieinriktningar. Alla kandidat-, magister och doktorandprogram har varsin ledare och en ledningsgrupp med studentrepresentanter, som utvecklar undervisningen vid utbildningsprogrammet. Utbildningsprogrammet kan vara eget för fakulteten eller gemensamt för flera. Alla utbildningsprogram har dock en utnämnd ansvarsfakultet dit utbildningsprogrammets förvaltning hör.

  • Utöver  utbildningsprogram placerar sig studenterna även i mer specialiserade studieinriktningar. Till studieinriktningarna fördelas man antingen genast i början av studierna eller senare.

  • Utbildningsprogrammet har en ledningsgrupp där även två studentrepresentanter med suppleanter sitter. Ledningsgruppen som utnämnts av dekanen ger sitt förslag till den fleråriga undervisningsplanen och beslutar om det årliga undervisningsprogrammet– det är alltså  det viktigaste organet vad gäller studier. Ledningsgruppen kan även avse andra än utbildningsprogrammets ledningsgrupp: till exempel universitetets ledningsgrupp som består av rektoratet, förvaltningsledaren och branschledare samt en dekan  från varje campus, fakultetens ledningsgrupp eller den universitetsomfattande ledningsgruppen för doktorandutbildningen vars studentrepresentanter utses av Doktorander vid Helsingfors Universitet HYVÄT ry.

  • Alla doktorandprogram (se utbildningsprogram) hör till något av universitetets fyra forskarskolor. Områden nära varandra hör till samma forskarskola. till exempel humanistisk-samhällsvetenskapliga forskarskolan. Mer information finns på universitetets webbplats.

  • Fristående institutioner är enheter vid universitetet som producerar olika tjänster för universitetet och även mer omfattande för samhället. Bland annat Öppna universitetet, Språkcentrum, Unisport, Helsingfors universitetsbibliotek, Nationalbiblioteket och Naturvetenskapliga centralmuseet LUOMUS är fristående institutioner. Alla fristående institutioner har en egen direktion med studentrepresentation.

  • Språkcentrum är en fristående institution vid universitetet  som erbjuder språk- och kommunikationsutbildning, språk- och översättningstjänster samt utvecklar och forskar i språkundervisning. Två studentrepresentanter med ersättare sitter i Språkcentrums direktion.

  • Öppna universitetet är en fristående institution vid universitetet som erbjuder universitetsundervisning för alla, även andra än examensstuderande. Öppna universitetets undervisning kan dock utnyttjas av examensstuderande. I Öppna universitetets direktion sitter en studentrepresentant som även har en personlig ersättare.

  • Universitetsservicen är en enhet där universitetets förvaltningspersonal arbetar. Förvaltningspersonalen möjliggör all verksamhet vid vårt universitet. Universitetsservicen fördelar sig i verksamhetsområdena undervisnings- och studerandeservice, personalservice, ekonomiservice, forskningsservice, kommunikation och samhällsrelationer, lokaler och fastigheter samt allmänförvaltning. Alla verksamhetsområden har varsin verksamhetsledare. Mer information om Universitetsservicen finns på Flamma.

    • Personer vid Helsingfors universitet

  • Rektorn leder universitetet och ansvarar för att universitetet sköter sina uppgifter resultatrikt, ekonomiskt och effektivt. Rektorn representerar universitetet i offentligheten och beslutar om sådana ärenden som inte fastställts att beslutas av övriga organ eller ledare vid universitetet. Rektorns beslut gäller i allmänhet ärenden som omfattar hela universitetet samt grundläggandet av utbildningsprogram och professorsanställningar. Universitetets styrelse  utser rektorn för en mandatperiod på högst fem år.

  • Styrelsen utser prorektorer för universitetet på förslag av rektorn, varav en måste inneha en svenskspråkig professur. Prorektorerna ansvarar för egna ansvarsområden och är ordförande för bland annat de högsta organen på sitt område – rådet för studieärenden, vetenskapliga rådet, rådet för samhällelig påverkan  och internationalismrådet– som även alla har studentrepresentation. Liksom rektorn utses prorektorerna för en femårig mandatperiod.

  • Förvaltningsledaren leder Universitetsservicen dvs. hela universitetets förvaltning. Förvaltningsledaren stöder rektorn i universitetets ledning och är generalsekreterare vid universitetets styrelse.

  • Helsingfors universitets ekonomichef som tillsammans med universitetets styrelse, rektor och förvaltningsledare bildar universitetets koncernledning.

  • Fakultetsledaren som fakultetsrådet utser bland professorerna vid fakulteten. Dekanen ansvarar för fakultetens verksamhet och ekonomi till de delar som instruktionen, rektorns beslut eller övriga stadgar inte överfört uppdragen till fakultetsrådet eller övriga organ. Dekanen väljs för en mandatperiod på högst fem år åt gången.

  • På beslut av dekanen har fakulteten en eller flera prodekaner. Prodekanerna verkar inom sina egna ansvarsområden vid fakulteten och  representerar fakulteten i samhället samt sitter i olika kommittéer vid universitetet: den undervisningsansvariga prodekanen sitter i rådet för studieärenden, forskningsansvariga i vetenskapliga rådet, ansvariga för samhällelig växelverkan i rådet för samhällelig växelverkan och internationalismansvariga i internationalismrådet.

  • För varje fakultet har utsetts en chef för studieärenden som leder studieförvaltningen vid fakulteten. Cheferna för studieärenden ansvarar även för ärenden gällande studenternas rättsskydd.

    • Dokument och begrepp vid universitetsförvaltningen

  • Om Finlands universitet, dess uppdrag och universitetens självstyre dvs. autonomi föreskrivs i universitetslagen. Universitetets verksamhet ska följa universitetslagen samt vissa föreskrifter som fastställts av statsrådet och av undervisnings-och kulturministeriet. Dessutom styrs universitetet av diskrimineringslagen och av den s.k. jämlikhetslagen och av offentlighetslagen.

  • Universitetets förvaltningsorgan representeras huvudsakligen av de  grupper i universitetsgemenskapen som föreskrivs universitetslagen (15 §): 1) professorer, 2) ”mellangruppen” dvs. övrig undervisnings- och forskningspersonal samt övrig personal, som till största delen består av personalen vid Universitetsservicen och 3) studenter.  Den här fördelningen kallas för trepart och de organ som grundar sig på en sådan universitetsgemenskapsrepresentation för trepartsorgan.

    När alla grupper i universitetsgemenskapen har lika många representanter i organen talar man om jämntrepart. Helsingfors universitet har inte jämntrepart utan professorerna har majoritet i trepartsorganen- HUS eftersträvan är att även Helsingfors universitet skulle ha jämntrepart.

  • Strategin är universitetets högsta styrande dokument som upprättas för flera år framåt såsom för åren 2021–2030. När strategin upprättas och när den uppdateras under strategiperioden kommenteras den av fakultetsråden enligt deras egna mål och även studenterna kan ge direkta kommentarer. Strategin förverkligas med hjälp av den årliga verkställandeplanen.

  • Universitetets strategi förverkligas i enlighet med verkställandeplanen som upprättas årligen. Fakulteter och fristående institutioner har egna årliga verkställandeplaner som följer både strategin och deras egna linjeringar såsom målprogrammen.

  • Helsingfors universitets instruktion fastställer hur universitetet fungerar: Förvaltningsstrukturen, uppgifterna för olika ledare och organ, behörighetskraven för olika befattningar, svenska språkets ställning vid universitetet och mycket annat. För studenterna är examens- och rättsskyddsinstruktionen ett av de viktigaste verksamhetsstyrande dokumenten utöver den högsta instruktionen.  För studentrepresentanten lönar det sig att bekanta sig med den. Styrelsen  beslutar om instruktionen och när den förnyas hålls omfattande kommentarsrundor i bland annat fakultetsråden.

  • Utöver instruktionerna styrs universitetets verksamhet av enskilda beslut varav  rektoratets  och en del övriga beslut av ledare på universitetsnivå är märkbara för alla. Studenten  och studentrepresentanten kan hänvisa till besluten till exempel om läraren beslutar ha undervisning på läsårsöppningsdagens eftermiddag- och även beträffande flera andra större ärenden. Vid fakulteten  fattar bland annat dekanen sådana beslut, vid fristående institutioner deras ledare.

  • Ledningsgruppen för utbildningsprogrammet beslutar årligen om  undervisningsprogrammet för följande läsår. I undervisningsprogrammet fastställs vilka studieperioder som erbjuds under läsåret medräknat  tidpunkt, avläggandesätt och ansvarslärare.

  • Utbildningsprogrammets  eller till exempel Språkcentrums undervisningsplan är en treårig plan som bland annat fastställer examensstrukturen och studiehelheterna för programmet samt enskilda studieperioder med inlärningsmål och bedömningsmetoder. Fakultetsrådet beslutar om undervisningsplanen men som studentrepresentant kan den bäst påverkas i  utbildningsprogrammets ledningsgrupp  som bereder undervisningsplanen för fakultetsrådet.

  • Se undervisningsplan.

  • När undervisningsplanen byts inleds i allmänhet en övergångsperiod (3 år) för undervisningsplanperioden under vilken man ännu kan studera och utexamineras i enlighet med den föregående undervisningsplanen.

  • När du övergår från den gamla undervisningsplanen till den nya, ersätts de kurser som du avlagt enligt gammal modell av kurser enligt den nya planen enligt vissa övergångsregler. Övergångsreglerna godkänns alltid i samband med den nya undervisningsplanen och bereds alltså i utbildningsprogrammets ledningsgrupp och beslutas om i fakultetsrådet.

Kontakta oss!

När du undrar på något gällande studentrepresentantverksamheten, tveka inte kontakta vår sakkunnig som ansvarar för studentrepresentanter.

Ge respons!

Är det något som saknas från den här guiden eller har du en fråga?