Helsingfors universitets studentkårs dokument

Förvaltningsreglementet är ett dokument som styr HUS verksamhetsekonomi och som grundar sig på studentkårens stadgar. Förvaltningsreglementet är ett reglemente för ekonomi och förvaltning i enlighet med de bestämmelser som fastställs i stadgarnas övriga punkter.

Delegationen ansvarar för att skriva och godkänna förvaltningsreglementet. En förändring av förvaltningsreglementet kräver ett majoritetsbeslut.

Förvaltningsreglementet reglerar verksamheten inom HUS verksamhetsekonomi, med andra ord bland annat delegationen, HUS styrelse, de anställda vid centralkansliet, HUS arkivering och studentkårens ekonomi. Förvaltningsreglementet tillämpas också i frågor som gäller fastighetsekonomin.

Förvaltningsreglementet uppdateras vid behov.

HUS stadgar är det viktigaste dokumentet som styr studentkårens verksamhet. I stadgarna fastställs bland annat studentkårens lagstadgade ställning och syfte samt uppgifterna för studentkårens förvaltningsorgan, till exempel delegationen och styrelsen.

Uppdateringsprocessen av HUS stadgar inleds av HUS styrelse eller delegation varefter delegationen behandlar stadgeändringarna. Om en förändring av stadgarna ska beslutas på två delegationsmöten som hålls med minst två veckors mellanrum. Förändringen måste få minst 2/3 understöd. Efter att delegationen behandlat ärendet fastställer rektorn stadgarna.

Stadgarna fungerar som utgångspunkt för all verksamhet inom HUS och dokumentet utgör en grund för alla andra dokument.

HUS stadgar uppdateras vid behov.

Strategin är efter stadgarna det viktigaste dokumentet som styr verksamheten vid Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS). Dokumentet presenterar studentkåren och dess mål som en helhet. Strategin fastställer HUS syfte, dröm, värderingar och mål.

HUS styrelse sammanställer strategin på det sätt styrelsen finner lämpligt, till exempel genom att grunda en arbetsgrupp som består av delegationsgrupperna. Efter att HUS styrelse har behandlat strategin, behandlar delegationen den. Delegationen godkänner slutligen strategin.

Strategin fungerar som ett verktyg vid planeringen av den årliga verksamheten. Strategin används i planeringen av målprogrammet och strategin styr också arbetet på centralkansliet. Strategin beaktas även vid beredningen av övriga styrdokument och olika program.

Strategin uppdateras regelbundet.

Reglementet för utmärkelsetecken styr hur HUS officiella förtjänsttecken som till exempel band, utmärkelsetecken och standar tilldelas och används.

Delegationen ansvarar för att uppdatera och godkänna reglementet för utmärkelsetecken.

Syftet med reglementet för utmärkelsetecken är att styra hur HUS olika förtjänsttecken tilldelas och används. HUS styrelse har fått mandat att separat fastställa om till exempel användningen av studentkårens flagga.

Reglementet för utmärkelsetecken uppdateras vid behov.

Reglemente för utmärkelsetecken (på finska)

Reglemente om kårband

Reglementet för val av studentrepresentant styr valet av studentrepresentanter till universitetets förvaltning (studentrepresentant kallas på finska halloped = hallinnon opiskelijaedustaja).

Delegationen ansvarar för att uppdatera och godkänna reglementet för val av studentrepresentanter.

Det finns studentrepresentanter bland annat i universitetets styrelse och i universitetskollegiet, i utbildningsprogrammens ledningsgrupper, rättsskyddsnämnden samt i direktionen för Nationalbiblioteket. Förutom bestämmelserna i reglementet för val studentrepresentanter tillämpas universitetslagen, statsrådets förordning om universiteten, universitetets interna tillämpliga bestämmelser och studentkårens stadgar.

Reglementet för val av studentrepresentanter uppdateras vid behov.

Valordningen styr HUS delegationsval.

Delegationen ansvarar för att uppdatera och godkänna valordningen. En förändring av valordningen kräver ett majoritetsbeslut. Efter detta fastställs valordningen av universitetets rektor.

Valordningen styr delegationsvalens valsätt, rösträtt, centralvalnämnd och valnämnder, kandidatuppställning, valförbund och valringar, centralvalnämndens förberedande åtgärder innan val, valförrättning, rösträkning och fastställande av valresultatet samt andra viktiga frågor i anknytning till val.

Valordningen uppdateras vid behov.

HUS policy styr HUS verksamhet och fastställer de viktigaste politiska riktlinjerna för den intressebevakning som görs av HUS. Studentkårens strategi utgör grunden för policydokumentet.

Studentkårens delegation ansvarar för att skriva och godkänna policyn. Policyn godkänns med ett majoritetsbeslut.

Syftet med policydokumentet är att fastställa studentkårens åsikt om olika teman av vilka de flesta är politiska. Dessa delas i huvudsak in i tre kategorier: Studentkåren, universitetet och samhället. Policyn fungerar som utgångspunkt för studentkårens påverkansarbete.

Policyn uppdateras vid behov och den är i kraft tillsvidare.

Likabehandlingsplanen beskriver hur studentkåren och dess aktörer främjar likabehandling inom studentkåren och de föreningar som är verksamma inom studentkåren.

Delegationen ansvarar för att uppdatera och godkänna likabehandlingsplanen.

Likabehandlingsplanen är ett dokument som påverkar HUS verksamhet. Planen fastställer också verksamheten i föreningarna som verkar inom HUS. Planen innehåller indikatorer med vilka man kan granska hur planen förverkligas.

Likabehandlingsplanen uppdateras vid behov.

Syftet med planen för hållbar utveckling är att minska på de negativa miljökonsekvenserna av HUS verksamhet och att främja förverkligandet av principerna för hållbar utveckling.

Delegationen ansvarar för att bereda och godkänna planen för hållbar utveckling.

Planen för hållbar utveckling reglerar också verksamheten i föreningarna som verkar inom HUS. Planen innehåller indikatorer med vilka man kan granska hur planen förverkligas.

HUS valprogram är dokument som presenterar HUS mål för påverkansarbetet i samband med riksomfattande val. Studentkåren formulerar valprogram till exempel för kommunalvalen och riksdagsvalen.

Delegationen ansvarar för att uppdatera och godkänna valprogrammen.

HUS centralkansli använder valprogrammen för att leda påverkansarbetet och kommunikationen i samband med ovannämnda val. Programmen innehåller några centrala teman för påverkan och mål i anknytning till dessa teman.

Valprogrammen uppdateras enligt tidtabellerna för de olika valen.

Beskrivningen av HUS fortgående verksamhet presenterar den verksamhet som HUS centralkansli dagligen jobbar med. Syftet med beskrivningen av den fortgående verksamheten är att presentera alla olika slags arbetsuppgifter som hör till studentkårens verksamhet och förvaltning.

De anställda vid centralkansliet ansvarar för uppdateringen av beskrivningen av HUS fortgående verksamhet.

Beskrivningen av den fortgående verksamheten används för att beskriva all verksamhet som kontinuerligt sker vid HUS centralkansli. Beskrivningen är sektorsvis indelad i olika delar och definierar de instanser som är ansvariga för respektive uppgift.

Beskrivningen av HUS fortgående verksamhet uppdateras årligen.

HUS GDPR-dokument innehåller de beskrivningar av registerhållning och dataskydd som krävs.

Studentkårens ledning (dvs. styrelseordföranden, generalsekreteraren samt ekonomi- och servicechefen) ansvarar för att formulera och uppdatera GDPR-dokumenten.

GDPR-dokumenten styr hur studentkårens information behandlas och sparas.

GDPR-dokumenten uppdateras vid behov.

GDPR

Kansliets verksamhetsplan är en plan för verksamheten vid HUS centralkansli. Planen formuleras utifrån målprogrammet under ifrågavarande år.

HUS styrelse ansvarar för beredningen och godkännandet av verksamhetsplanen och planen läggs varje år fram för delegationen för kännedom innan utgången av februari månad.

I verksamhetsplanen ingår planer för genomförande av målen i målprogrammet och planen fastställer till exempel tidtabellerna för de projekt som hör ihop med målsättningarna. HUS styrelse hör de anställda på centralkansliet i samband med uppdateringen av verksamhetsplanen.

Verksamhetsplanen uppdateras årligen och vanligen behandlas planen på årets andra eller tredje delegationsmöte.

Kommunikationsstrategin är HUS egen strategi för kommunikationen. Syftet med strategin är att ha en målinriktad och ändamålsenlig kommunikation. Kommunikationsstrategin styr också kriskommunikationen.

Kommunikationssektorn och studentkårens styrelse ansvarar för uppdateringen av kommunikationsstrategin. Strategin godkänns av studentkårens styrelse.

Kommunikationsstrategin fungerar som utgångspunkt för planeringen av kommunikationen. Strategin används för att styra planeringen och genomförandet av den dagliga kommunikationen.

I målprogrammet fastställs HUS fokusområden för varje verksamhetsår. Studentkårens strategi och den aktuella situationen i verksamhetsmiljön inverkar på formuleringen av målprogrammet. I målprogrammet presenteras vilka strategiska mål man fäster särskild uppmärksamhet vid.

Styrelsen bereder målprogrammet, som sedan godkänns av delegationen.

Målprogrammet styr HUS mål under året. Programmet fungerar som grund för kansliets verksamhetsplan. Programmet innehåller ofta några mera specifika mål från strategin, som verksamheten under följande år riktar in sig på.

Målprogrammet uppdateras årligen och vanligen behandlas programmet på årets nästsista delegationsmöte.

Principerna för tryggare rum strävar efter att skapa praxis som gör det möjligt för var och en att främja en jämlikare och tryggare atmosfär. Principerna gäller för HUS verksamhet och evenemang, som till exempel delegationen och gulisäventyret.

Principerna för tryggare rum formulerades år 2021. Principerna uppdateras vid behov. HUS styrelse ansvarar för detta.

SYL-OLL -promemoria beskriver verksamheten vid Studerandenas Idrottsförbund (OLL) och Finlands Studentkårers Förbund (FSF). Promemorian beskriver också HUS relation till dessa paraplyorganisationer.

Delegationen ansvarar för att bereda och godkänna SYL-OLL -promemoria.

SYL-OLL -promemoria används vid planeringen av processen för förbundsmötena och för att fastställa tidtabellerna. Dessutom innehåller dokumentet en årsklocka för de ärenden som SYL och OLL behandlar och som är viktigast ur HUS synvinkel.

SYL-OLL -promemoria uppdateras vid behov.

HUS centralkansli sammanställer verksamhetsberättelsen och dokumentet redogör för hurdan verksamhet studentkåren haft under året.

Personalen på HUS centralkansli bereder verksamhetsberättelsen och delegationen får under våren ta del av den på delegationsmötet.

Syftet med verksamhetsberättelsen är att det ska finnas dokumentation på vad som har hänt under året och att göra en sammanfattande granskning av året och dess händelser.

Verksamhetsberättelsen skrivs årligen och den behandlas på delegationens möte samtidigt som bokslutet.

Fördelningsmodellen för verksamhetsbidrag styr hur studentkåren fördelar verksamhetsbidragen till de föreningar som ansökt om bidrag och hurdana kriterier föreningarna bör uppfylla då det gäller vissa delar av bidraget.

Ekonomidirektionen, TJK, formulerar och uppdaterar fördelningsmodellen för verksamhetsbidrag.

Syftet med fördelningsmodellen för verksamhetsbidrag är att fungera som en grund för hur verksamhetsbidragen fördelas. Modellen fastställer kriterierna för fördelningen av bidrag och definierar också de största förändringarna i och minimibeloppen för bidragen. Dokumentet fastställer hur verksamhetsbidraget fördelas.

Fördelningsmodellen för verksamhetsbidraget uppdateras årligen.

Instruktionen för användning av HUS föreningslokaler styr användningen av de föreningslokaler som HUS upprätthåller.

Instruktionen för användning av föreningslokalerna bereds av den sakkunniga i föreningsfrågor och godkänns av generalsekreteraren.

Syftet med instruktionen för användning av föreningslokalerna är att upprätthålla trivseln och säkerheten i lokalerna. Instruktionen gäller alla föreningar, inklusive föreningarnas medlemmar och gäster, som ingått ett avtal om föreningslokal.

Instruktionen för användning av föreningslokaler uppdateras vid behov.

Kriterier för beviljande av verksamhetsbidrag i förskott är ett dokument som styr studentkårens utdelning av förskott på verksamhetsbidragen till föreningarna.

Ekonomidirektionen, TJK, formulerar kriterierna för beviljande av verksamhetsbidrag i förskott.

Kriterierna för beviljande av verksamhetsbidrag i förskott behövs på grund av att verksamhetsbidragen ofta fördelas först i början av april. Det här kan leda till ekonomiska utmaningar för en del föreningar. För att undvika dessa utmaningar beviljar TJK de föreningar som fyllt i ansökan korrekt en del av verksamhetsbidraget innan behandlingen av ansökningarna har avslutats. Dokumentet fastställer på vilka grunder verksamhetsbidraget kan beviljas på förhand.

Kriterierna för beviljande av verksamhetsbidrag i förskott uppdateras årligen.

Dokumentet om lokalfördelningen beskriver fördelningen av studentkårens föreningslokaler till föreningarna under ifrågavarande lokalfördelningsperiod.

Ekonomidirektionen, TJK, bereder lokalfördelningen och hör föreningarna under processens gång. Föreningarna måste ansöka om en lokal av studentkåren för att kunna få ta del av lokalfördelningen. Studentkårens styrelse godkänner lokalfördelningen.

Syftet med det förberedande arbetet i samband med lokalfördelningen är att kartlägga hur de föreningar som verkar inom studentkåren använder lokalerna, behovet av lokaler och förändringar. Principerna för lokalfördelningen är dessutom en del av processen. Utifrån principerna fördelas lokalerna för följande lokalfördelningsperiod.

Lokalfördelningen görs för en lokalfördelningsperiod i taget.

Principerna för lokalfördelningen är ett dokument som ska säkerställa och styra att lokalfördelningen blir rättvis.

Ekonomidirektionen formulerar principerna för lokalfördelningen.

Syftet med principerna för lokalfördelningen är att skapa spelregler för hur lokalerna kommer att fördelas. Detta underlättar lokalfördelningen, eftersom det förhindrar att det uppstår intressekonflikter.

Principerna för lokalfördelningen uppdateras alltid före lokalfördelningsprocessen inleds, med andra ord ungefär vart fjärde år.

Reglerna för att bli en förening inom HUS är ett dokument som styr godkännandet av de föreningar som önskar vara verksamma inom HUS.

Reglerna för att bli en förening inom HUS formuleras av ekonomidirektionen, TJS.

Syftet med reglerna för de föreningar som är verksamma inom HUS är att utgöra en grund för valet av de föreningar som ska verka inom HUS. Ekonomidirektionen, TJK, väljer de föreningar som är verksamma inom HUS och varje förening som godkänns att verka inom HUS ska fungera enligt de regler som studentkåren har formulerat.

Reglerna för att bli en förening inom HUS uppdateras årligen.

Villkoren i användaravtalet för Alina-salen beskriver villkoren för att använda Alina-salen.

Ekonomidirektionen, TJK, ansvarar för att skriva villkoren i användaravtalet för Alina-salen.

Syftet med villkoren i användaravtalet för Alina-salen är att informera föreningarna som använder Alina-salen vad man får göra i lokalen och vilka skyldigheter de föreningar som hyr salen har.

Villkoren i användaravtalet för Alina-salen uppdateras vid behov.

Villkoren för användaravtalet för bastun Sivistys är ett dokument som styr användningen av studentkårens bastuutrymme Sivistys.

Ekonomidirektionen, TJK, ansvarar för att formulera villkoren i användaravtalet för bastun Sivistys.

Syftet med användaravtalet för bastun Sivistys är att ge riktlinjer för användningen av bastun och att informera om följderna vid eventuella brott mot villkoren.

Villkoren i användaravtalet för bastun Sivistys uppdateras vid behov.

Villkoren i användaravtalet för mötesutrymmen är ett dokument som styr användningen av studentkårens mötesutrymmen, Wilhelmsson-salen, Seppele, Barrikaadi och Kabinetti.

Ekonomidirektionen, TJK, ansvarar för att formulera villkoren i användaravtalet för mötesutrymmena.

Syftet med användaravtalet för mötesutrymmena är att ge riktlinjer för användningen för mötesutrymmena och att informera om följderna vid eventuella brott mot villkoren.

Villkoren i användaravtalet för mötesutrymmena uppdateras vid behov.

Villkoren för beviljande och användning av projektunderstöd fastställer ansökningstider för projektunderstöd och kriterier för beviljande av projektunderstöd.

Ekonomidirektionen, TJK, ansvarar för formuleringen och uppdateringen av villkoren för beviljande av projektunderstöd.

Syftet med dokumentet, som beskriver villkoren för beviljande och användning av projektunderstöd, är att styra användningen av de projektunderstöd som studentkåren beviljar och att fastställa på vilka grunder studentkåren beviljar projektunderstöd.

Villkoren för beviljande och användning av projektunderstöd uppdateras vid behov.

Villkor för beviljande av understöd till föreningstidningar och användning av understödet är ett dokument som styr beviljandet och användningen av understödet till föreningstidningar. Understöd till föreningstidningar beviljas till föreningarna.

Villkoren för att bevilja och använda understödet till föreningstidningar formuleras av ekonomidirektionen, TJK.

Understödet till föreningstidningar kan beviljas till föreningar som ansöker om det enligt de villkor som presenteras i detta dokument. Syftet med understödet är att stödja produktionen av föreningarnas egna tidningar.

Villkoren för beviljande och användning av understöd till föreningstidningar uppdateras vid behov.

Villkor för beviljande av verksamhetsbidrag och användning av bidraget är ett dokument som styr beviljandet och användningen av studentkårens verksamhetsbidrag till föreningar.

Ekonomidirektionen, TJK, formulerar villkoren för att bevilja och använda verksamhetsbidrag.

Villkoren för beviljande och användning av verksamhetsbidrag ger riktlinjer för hurdan föreningen ska vara för att få verksamhetsbidrag från studentkåren. Dokumentet fastställer vem som får verksamhetsbidrag.

Villkoren för beviljande och användning av verksamhetsbidrag uppdateras årligen.

Studentkåren uppbär en medlemsavgift av sina medlemmar. Medlemsavgiften fastställs för en termin och består av en separat del för höstterminen och en separat del för vårterminen. Medlemsavgiften kan vara olika för grundexamensstuderande och forskarstuderande.

Studentkårens styrelse framlägger ett förslag om medlemsavgiften till delegationen, som sedan behandlar förslaget på det s.k. budgetdelegationsmötet. Detta möte är vanligen årets sista delegationsmöte.

Medlemsavgifterna täcker en del av verksamhetsekonomins kostnader.

Enligt studentkårens förvaltningsreglemente beslutar delegationen i samband med budgeten om studentkårens medlemsavgift för följande läsår. Universitetets rektor fastställer sedan slutligen medlemsavgiften.

Ekonomiplanen på medellång sikt (KTS) fastställer hur studentkårens ekonomi ska styras under tre verksamhetsår.

Studentkårens ekonomidirektion (TJK) formulerar ett utkast till ekonomiplanen på medellång sikt. Ekonomidirektionens förslag behandlas sedan av styrelsen, varefter planen godkänns av delegationen. Ekonomiplanen på medellång sikt godkänns genom ett majoritetsbeslut.

Syftet med Ekonomiplanen på medellångsikt är att styra studentkårens ekonomi med hjälp av vissa riktlinjer. Den årliga budgeten görs upp utifrån ekonomiplanen på medellång sikt.

Varje delegation godkänner ekonomiplanen på medellång sikt en gång under sin mandatperiod.

Budgeten är en plan för HUS årliga ekonomiförvaltning.

Studentkårens ekonomi- och servicechef bereder budgeten enligt generalsekreterarens anvisningar. Generalsekreterarens förslag behandlas första gången i ekonomidirektionen, därefter i styrelsen, som lägger fram budgetförslaget för delegationens godkännande. Delegationen godkänner budgeten.

Budgeten görs upp med övriga ekonomiska dokument som utgångspunkt, till exempel ekonomiplanen på medellång sikt (KTS). Syftet med budgeten är att vara en noggrann plan för ekonomiförvaltningen under följande år.

Delegationen godkänner budgeten för följande verksamhetsår alltid under föregående år. Vanligen sker detta på årets sista delegationsmöte, på delegationens s.k. budgetmöte.

Studentkårens verksamhetsekonomi är en driftsekonomi, som är bunden till lagstadgade bestämmelser om offentligrättsliga samfund med rätt till självstyre samt till budgeten. Studentkårens delegation fastställer vilken form av verksamhet som ingår i driftsekonomin. Studentkårens verksamhetsekonomi regleras av studentkårens stadgar och förvaltningsreglemente.

Studentkårens ekonomi- och servicechef ansvarar för uppgörandet av verksamhetsekonomins bokslut och ekonomiberättelse. Bokslutet och ekonomiberättelsen godkänns på vårens delegationsmöte då dessa ärenden behandlas. Verksamhetsekonomins bokslut och ekonomiberättelse görs upp årligen.

Bokslutet för fastighetsekonomin är ett lagstadgat dokument, som fungerar som utgångspunkt för företagets skattedeklaration och som fastställer företagets utdelningsbara medel.

HUS fastighetsekonomi utövar placeringsverksamhet i fastigheter och värdepapper (värdepappersportfölj och riskkapitalplaceringar). Verksamheten sker under namnet Ylva (tidigare HUS Fastigheter). HUS fastighetsekonomi har fem dotterbolag: Ylva Palvelut Oy, Kiinteistö Oy Leppätalo, Kiinteistö Oy Kaivokatu 12, Ylva Helsinki Oy och Kiinteistö Oy Helsingin Lyyra. HUS fastighetsekonomi med dess dotterbolag och Ylva Palvelut Oy bildar tillsammans Ylva. HUS fastighetsekonomi fungerar som modersamfund för Ylva.

Ylva ansvarar för att göra upp fastighetsekonomins bokslut och verksamhetsberättelse. Ylvas styrelse lägger fram fastighetsekonomins bokslut för godkännande och HUS styrelse godkänner och undertecknar bokslutet. Förvaltningsrådet avger ett utlåtande om bokslutet till delegationen. Bokslutet och verksamhetsberättelsen godkänns på vårens delegationsmöte då dessa ärenden behandlas.

Verksamhetsekonomins bokslut och ekonomiberättelse görs upp årligen.

Studentkåren vid Helsingfors universitet är ett offentligrättsligt samfund med rätt till självstyre vars ställning bottnar i universitetslagen (558/2009). Enligt studentkårens på lagstiftning baserade stadgar fungerar fastighetsekonomin. som studentkåren äger enligt det som fastställs i bokföringslagen om samfund, som koncernens, dvs.

Koncernbokslutet samlar bokslutsinformation från Ylvas alla olika delar och ger därmed en tydligare bild av Ylvas ekonomiska situation.

Ylvas styrelse godkänner koncernbokslutet och förvaltningsrådet avger ett utlåtande om koncernbokslutet till delegationen. Koncernbokslutet presenteras årligen på vårens delegationsmöte då bokslutet behandlas.

Ägarstrategin (omstra) fastställer HUS mål då det gäller riktlinjerna för Ylvas affärsverksamhet och fungerar som utgångspunkt då Ylvas strategier för affärsverksamheten formuleras.

Ylva och studentkårens styrelse ansvarar för beredningen av ägarstrategin och studentkårens delegation godkänner den.

Riktlinjerna i ägarstrategin skapar ramar inom vilka Ylvas strategier för affärsverksamheten utformas. I ägarstrategin fastställs de indikatorer som uttrycker ägarens strategiska mål för att främja den positiva utvecklingen för de olika delområdena i affärsverksamheten. Detta är ett offentligt dokument och avsett för studentkårens alla medlemmar. Delegationen bedömer årligen förverkligandet av ägarstrategin i samband med behandlingen av bokslutet. Bedömningen sker utifrån förvaltningsrådets utlåtande.

Ägarstrategin uppdateras vart färde år, men den granskas en gång under mandatperioden för respektive delegation.

Enligt förvaltningsinstruktionen fastställer detta dokument de årliga yttre ramarna för Ylvas investeringar och risker. De yttre ramarna för investeringar och risker granskas på längre sikt i dokumentet Ylvas ägarstrategi.

Ylva ansvarar för beredningen av de yttre ramarna för investeringar och risker. Ylva presenterar dokumentet för styrelsen som presenterar de yttre ramarna för investeringar och risker för godkännande av delegationen. Dokumentet godkänns på delegationens möte, oftast på det s.k. budgetmötet som vanligen är årets sista delegationsmöte.

I dokumentet med de yttre ramarna för investeringar och risker godkänner ägaren ansvarsriskerna för den föreslagna tidsperioden. Med de yttre ramarna för investeringar och risker avses högsta möjliga användningsgrad av det egna kapitalet för investeringar, delägarlån och garantier eller andra säkerheter.

Som ansvarsrisk räknas: Placeringar, interna och externa lån, beviljade garantier, inteckningar och säkerheter till vilket eget kapital används. De yttre ramarna för investeringar och risker fastställer den högsta godtagbara risknivån.

De yttre ramarna för investeringar och risker görs upp årligen.

Ylioppilaslehtis budget fastställer Ylioppilaslehtis ekonomi under följande år.

Ylioppilaslehtis chefredaktör gör upp budgeten för Ylioppilaslehti och budgeten godkänns av styrelsen för Ylioppilaslehden Kustannus Oy. Studentkårens styrelse fastställer budgeten och till slut avger ekonomidirektionen, TJK, ett utlåtande om budgeten till delegationen. Budgeten läggs till sist fram för delegationen för kännedom på det s.k. budgetdelegationsmötet, som vanligen är årets sista delegationsmöte.

Dokumentet Y-KOOMA fastställer riktlinjerna för ägarstyrningen av Ylioppilaslehden Kustannus Oy och presenterar ägarens målsättningar för Ylioppilaslehden Kustannus Oy:s affärsverksamhet. Riktlinjerna i styrdokumentet skapar ramarna för uppgörandet av Ylioppilaslehden Kustannus Oy:s strategi.

Studentkårens styrelse ansvarar för beredningen av dokumentet, som presenterar riktlinjerna för ägarstyrningen, och studentkårens delegation godkänner dokumentet.

Dokumentet som presenterar riktlinjerna för ägarstyrningen fastställer Ylioppilaslehden Kustannus Oy:s värderingar och mål.

Dokumentet inverkar inte på Ylioppilaslehtis journalistiska frihet. Delegationen granskar förverkligandet av styrdokumentet årligen i samband med att man behandlar bokslutet. Granskningen sker utifrån ett utlåtande som formulerats av styrelsen för Ylioppilaslehden Kustannus Oy.

Dokumentet som presenterar riktlinjerna för ägarstyrningen kan uppdateras då ägaren anser det nödvändigt, behovet av en uppdatering granskas åtminstone vart fjärde år.

Ylioppilaslehtis bokslut och verksamhetsberättelse är ett lagstadgat dokument som presenterar företagets verksamhet under föregående år.

Ylioppilaslehtis chefredaktör gör upp bokslutet och verksamhetsberättelsen för Ylioppilaslehti och dessa godkänns av styrelsen för Ylioppilaslehden Kustannus Oy. Studentkårens styrelse fastställer bokslutet och verksamhetsberättelsen och till slut avger ekonomidirektionen, TJK, ett utlåtande till delegationen. Bokslutet och verksamhetsberättelsen läggs till sist fram för delegationen för kännedom på det s.k. bokslutsdelegationsmötet. Bokslutet och verksamhetsberättelsen görs upp årligen.