Det är riskabelt att börja diskutera en ändring av klimatlagen
STÄLLNINGSTAGANDE
Representanter för regeringspartierna och skogsindustrin har i den offentliga debatten på senaste tid ifrågasatt Finlands centrala klimatmål: koldioxidneutralitet senast 2025. Vi efterlyser långsiktigt engagemang för att binda sig vid de mål som man gemensamt har ställt upp. Det är riskabelt att börja diskutera en ändring av klimatlagen och detta hotar att undergräva det gemensamma mål vi behöver för att hitta en lösning.
Klimatmålen är inte politiska spelpjäser – eller åtminstone borde de inte vara det.
Finland har en plikt att säkerställa att nuvarande och kommande generationer har en miljö som det går att leva i. Klimatlagen konkretiserar denna plikt. Till exempel fastställer internationella avtal, EU-lagstiftningen och grundlagen vad som kan och ska ingå i klimatlagen. Den viktigaste bestämmelsen i klimatlagen är Finlands mål att vara koldioxidneutralt senast 2035. Lagen stiftades 2022 och fick mycket stöd även från dåvarande oppositionspartier som nu sitter i regeringen.
”Studenterna känner en stor oro över följderna av klimatförändringen. Ifrågasättandet av nödvändiga klimatmål är en global trend som bara blir starkare. Vi studenter litar på vetenskapen och vi skulle också vilja lita på att man i samförstånd bygger framtiden i Finland utifrån det som är sant och att man gör det med beslutsamhet. De inlägg som förekommit i den offentliga debatten inverkar negativt på denna tillit”, säger Santeri Sammalkivi, ordförande för HUS miljöutskott.
När klimatlagen stiftades var en stor majoritet i riksdagen av den åsikten att de allra mest ambitiösa lagstiftningsmässiga åtgärderna för att lösa klimatkrisen är nödvändiga. Även Petteri Orpos regeringsprogram har entydigt förbundit sig till målet för koldioxidneutralitet 2035. I februari godkände regeringens miljöutskott enhälligt över partigränserna statsrådets klimatårsberättelse där man tillsammans konstaterar att det finns ett uppenbart behov för fler åtgärder. Kommentarerna från representanterna för regeringspartierna och skogsindustrin står i konflikt med den konsensus man nått tidigare och undergräver den förutsägbarhet som är central när det gäller klimat- och miljöåtgärder.
Varför ska man förbinda sig till gemensamma mål i regeringsprogrammet om följden är att man börjar ifrågasätta dem inför följande val? Diskussionen är motstridig och det leder till att de åtgärder som förpliktar till att dämpa klimatförändringen blir diffusa. Klimatarbetet förutsätter förutsägbarhet och det påverkas negativt av antydningar om att man ska frigöra sig från klimatmålen.
Politik innebär att olika synsätt och olika metoder att lösa frågor möts. Samtidigt finns det också en stor mängd värdefull enighet och vilja att hitta gemensamma lösningar när vi står inför gemensamma utmaningar. Klimatförändringen är ett exempel på en dylik delad ödesfråga som kräver långsiktighet och tydliga politiska mål för att man ska nå en lösning. Vi anser att ifrågasättande inlägg är ansvarslösa.
Samhället har redan på olika håll tagit ansvar och arbetat för en förändring. Vi måste kunna förvänta oss det samma av Finlands regering. Nuvarande regering och även kommande regeringar måste bära sitt ansvar, men en verklig förändring uppstår inte utan ett brett samarbete över parti- och sektorsgränser. Misstro och konstanta motsättningar fördröjer de nödvändiga åtgärderna. Vi måste hitta en gemensam riktning och säkerställa att alla förbinder sig till att nå klimatmålen.
Petra Pulli
Ordförande för HUS styrelse
petra.pulli@hyy.fi
050 475 1280
Santeri Sammalkivi
Ordförande för HUS Miljöutskott
santeri.sammalkivi@helsinki.fi
044 240 8764
