Stäng

Helsingin yliopiston ylioppilaskunta | Studenkåren vid Helsingfors Universitet | Student Union of the University of Helsinki

1.10.2021

Ordlista för studentrepresentanter

BLOG

Vad var det trepartssamarbete betydde? Vad eller vem är en dekanus? Efter att höstens ansökningar till platserna som studentrepresentant öppnats kan det hända att du stött på många nya ord eller ord som annars är lite oklara till sin betydelse. Med denna ordlista vill vi hjälpa alla att förstå de viktigaste termerna inom universitetsförvaltningen!

Organ och enheter

 

Universitetskollegiet
Universitetskollegiet är ett kollegialt förvaltningsorgan som representerar hela universitetet och som består av professorer, universitetets övriga personal och studerande från alla fakulteter. Kollegiet väljer bland annat de externa medlemmarna i universitetets styrelse, universitetets kansler och revisorer samt fastställer universitetets bokslut och verksamhetsberättelse. Närmare uppgifter finns i universitetslagen och i universitetets instruktion. Av kollegiets 50 medlemmar är 15 studerande. En studerande kan också vara ordförande för kollegiet. Kollegiet sammanträder också utanför de ordinarie mötena för att diskutera universitetets mer omfattade utveckling som den har ett stort inflytande på.

Styrelsen
Styrelsen är universitetets högsta beslutande organ och den består utöver de interna medlemmarna (se trepartssamarbete) av en grupp externa medlemmar som mångsidigt representerar samhället och som utnämnts av universitetskollegiet. Styrelsen har tretton medlemmar varav två är studerandemedlemmar. Styrelsen fattar bland annat beslut om universitetets strategi och finansiella mål, godkänner betydande avtal och ger utlåtanden i principiellt viktiga ärenden som gäller universitetet. Närmare uppgifter finns i universitetslagen och i universitetets instruktion.

Utbildningsrådet (ONE)
Utbildningsrådet är ett organ som leds av prorektorn med ansvar för undervisningsärenden och som sammanför de prodekaner som ansvarar för undervisningen vid fakulteterna och sakkunniga inom studieförvaltningen. I rådet företräds de studerande av HUS sakkunniga i högskolepolitik och en studentrepresentant. Utbildningsrådet är en central plats för påverkan där de flesta av rektorns eller prorektorns beslut och riktlinjer om utvecklingsprocesserna för undervisningen som gäller hela universitetet bereds.

Fakultet
Universitetet har elva fakulteter som har beslutanderätt för sin egen ekonomi och undervisning inom de gränser som styrelsen och rektorn bestämmer. Varje fakultet har ett fakultetsråd med studentrepresentanter. Fakulteterna beslutar själva om sin indelning i avdelningar eller andra mindre enheter. Svenska social- och kommunalhögskolan som är en fristående enhet jämställs med fakulteterna och har också studentrepresentation i sin styrelse.

Fakultetsråd
Fakultetsrådet är fakultetens högsta beslutande organ och det leds av dekanen. Fakultetsrådet utvecklar fakultetens verksamhet utgående från både fakultetens egna och universitetets mål. Rådet väljer bland annat dekanus, beslutar om fakultetens budgetar och genomförandeplaner samt om undervisningsplaner som bereds av utbildningsprogrammens ledningsgrupper och ger fakultetens officiella kommentarer på utvecklingen av universitetet. Fakultetsrådens storlek varierar men de har alltid representation enligt trepartsmodellen och tre eller fem studentrepresentanter med suppleanter.

Avdelning
En del fakulteter har delats in i mindre verksamhetsenheter som i allmänhet kallas för avdelningar. Vid flera fakulteter grundar sig personalstrukturen och chefrelationerna på indelningen i avdelningar. Avdelningarna eller de övriga mindre enheterna vid fakulteten har inte någon egen budget och inte heller egna studerande, utan avdelningarna använder pengar inom de gränser som fakultetsrådet bestämmer och de studerande hör alltid till utbildningsprogrammen.

Utbildningsprogram
Alla studerande studerar inom något utbildningsprogram. De flesta utbildningsprogrammen är indelade i studieinriktningar. Varje kandidat-, magister- och doktorsprogram har en direktör och en ledningsgrupp med studentrepresentanter som utvecklar undervisningen i utbildningsprogrammet. Utbildningsprogrammet kan vara gemensamt för en fakultet eller för flera. Alla utbildningsprogram har dock en utsedd ansvarig fakultet, till vilken utbildningsprogrammet administrativt hör.

Ledningsgrupp
Alla utbildningsprogram har en ledningsgrupp som också består av två studentrepresentanter med suppleanter. Ledningsgruppen som utnämnts av dekanen ger sitt förslag till den fleråriga undervisningsplanen och beslutar om det årliga undervisningsprogrammet – det är alltså det viktigaste organet med tanke på de dagliga studierna. Med ledningsgrupp kan också avses andra ledningsgrupper än utbildningsprogrammens: till exempel universitets ledningsgrupp som består av rektoratet, förvaltningsdirektören och sektordirektörer samt en dekanus från varje campus, fakulteternas ledningsgrupper eller ledningsgruppen för doktorsutbildningen som omfattar hela universitetet, vars studentrepresentanter utses av föreningen Doktorander vid Helsingfors universitet (HYVÄT rf).

Universitetsservicen
Universitetsservicen är en enhet där all universitetets förvaltningspersonal arbetar. Förvaltningspersonalen möjliggör all verksamhet vid vårt universitet. Universitetstjänsterna är indelade i olika sektorer: Undervisnings- och studentservice, personaltjänster, ekonomitjänster, forskningsservice, kommunikation och samhällsrelationer, lokaler och fastigheter samt allmän förvaltning. Varje sektor har en egen sektordirektör. Mer information om Universitetsservicen finns på Flamma.

 

Personer vid Helsingfors universitet

 

Rektor
Rektorn leder universitetet och ansvarar för att universitetet sköter sina uppgifter ekonomiskt, effektivt och på ett resultatrikt sätt. Rektorn företräder universitetet i offentligheten och beslutar om sådana ärenden som inte har fastställts vara uppgifter för universitetets organ eller andra ledare vid universitetet. Rektorns beslut gäller i allmänhet ärenden som gäller hela universitetet samt till exempel inrättande av utbildningsprogram och anställning av professorer. Universitetets styrelse utser rektorn för en mandatperiod på högst fem år i taget.

Prorektor
Styrelsen utser universitetets prorektorer på framställning av rektorn. En av prorektorerna ska ha en svenskspråkig professorstjänst. Prorektorerna ansvarar för sina egna ansvarsområden och är bland annat ordförande för de högsta kommittéerna inom sina områden – utbildningsrådet, det vetenskapliga rådet, rådet för samhällelig interaktion och rådet för internationella ärenden – som även alla har studentrepresentation. På samma sätt som rektorn utnämns prorektorerna för fem år i sänder.

Dekanus
Direktör för fakulteten som utses av fakultetsrådet bland fakultetens professorer. Dekanen ansvarar för fakultetens verksamhet och ekonomi till de delar som instruktionen, rektorns beslut eller övriga stadgar inte överfört uppdragen till fakultetsrådet eller övriga organ. Dekanus väljs alltid för högst fem år i sänder.

Prodekanus
På beslut av dekanen har fakulteten en eller flera prodekaner. Prodekanerna verkar inom sina ansvarsområden vid fakulteten och representerar fakulteten i samhället samt i universitetets olika kommittéer: prodekanus med ansvar för undervisning i utbildningsrådet, prodekanus med ansvar för forskning i det vetenskapliga rådet, prodekanus med ansvar för samhällelig interaktion i rådet för samhällelig interaktion och prodekanus med ansvar för internationella frågor i rådet för internationella ärenden.

Chef för studieärenden
För varje fakultet har utsetts en chef för studieärenden som leder fakultetens studieförvaltning. Cheferna för studieärenden ansvarar också för frågor som gäller de studerandes rättsskydd.

 

Dokument och begrepp inom universitetsförvaltningen

 

Universitetslagen
I universitetslagen finns bestämmelser om universiteten i Finland, universitetens uppgifter och universitetens självstyrelse (autonomi). Universitetets verksamhet ska följa universitetslagen samt vissa förordningar av statsrådet och undervisnings- och kulturministeriet. Dessutom styrs universitetet av bland annat diskrimineringslagen och av den s.k. jämlikhetslagen och offentlighetslagen.

Trepartssamarbete
I universitetets förvaltningsorgan företräds i regel tre i universitetslagen (15 §) definierade grupper i universitetssamfundet: 1) professorer, 2)  ”mellangruppen” dvs. annan undervisnings- och forskningspersonal samt övrig personal, som till största delen består av personalen vid Universitetsservicen och 3) de studerande. Denna indelning kallas trepartssamarbete och organ som grundar sig på sådan representation från universitetssamfundet kallas trepartsorgan.

När alla grupper i universitetssamfundet har lika många representanter i ett organ blir det en balanserad trepartsmodell. Vid Helsingfors universitet finns inga organ med balanserad trepartsmodell, istället har professorerna majoritet i trepartsorganen – HUS strävar efter att även Helsingfors universitet ska använda sig av en balanserad trepartsmodell.

Strategi
Strategin är universitetets högsta styrande dokument och den upprättas för flera år framåt, till exempel för åren 2021–2030. När strategin utarbetas och när den uppdateras under strategiperioden kommenterar fakultetsråden den i enlighet med sina egna mål och också de studerande kan ge direkta kommentarer. Strategin genomförs med hjälp av årliga genomförandeplaner.

Genomförandeplan
Universitetets strategi genomförs i enlighet med en genomförandeplan som utarbetas årligen. Fakulteterna och de fristående institutionerna har egna årliga genomförandeplaner som följer både strategin och deras egna riktlinjer såsom målprogrammen.

Instruktion
Helsingfors universitets instruktion fastställer hur universitetet fungerar: Förvaltningsstrukturen, uppgifterna för olika ledare och organ, behörighetskraven för olika befattningar, svenska språkets ställning vid universitetet och mycket annat. Utöver den högsta instruktionen är det viktigaste dokumentet för studerande examens- och rättssäkerhetsinstruktionen, som det absolut lönar sig för en studentrepresentant att bekanta sig med. Styrelsen beslutar om instruktionen och när den förnyas ordnas omfattande rundor för kommentarer bland annat i fakultetsråden.

Beslut av rektorn och andra ledare
Utöver instruktionerna styrs universitetets verksamhet av enskilda beslut, av vilka rektoratets och en del övriga beslut av ledare på universitetsnivå också kan ses av alla. Studerande och studentrepresentanter kan hänvisa till besluten till exempel om en lärare beslutar ha undervisning på inskriptionsdagens eftermiddag – och också i många större frågor. Vid fakulteten fattar bland annat dekanus sådana beslut, vid fristående institutioner deras ledare.

Undervisningsplan
Utbildningsprogrammens och till exempel Språkcentrums undervisningsplan är en treårig plan som bland annat fastställer examensstrukturen för programmet och de studiehelheter och enskilda studieavsnitt som ingår i den, inklusive kunskapsmål och bedömningsmetoder. Fakultetsrådet beslutar om undervisningsplanen, men som studentrepresentant kan man påverka den bäst i utbildningsprogrammets ledningsgrupp, som bereder undervisningsplanen för fakultetsrådet. Undervisningsplanen kan också kallas examensfordringar eller examensstruktur.

 

Fattas det någon term från listan som du tycker att är oklar? Tveka inte att skriva till oss, så kompletterar vi ordlistan!

Ansökan om att bli studentrepresentant i universitetskollegiet och i fakultetsråden är öppen till och med den 17 oktober. Läs mer om att vara studentrepresentant och valet av studentrepresentanter på adressen https://hyy.fi/sv/bli-studentrepresentant.

 

Ytterligare information:
Urvalskoordinator Timo Kalliokoski,
tfn 050 5702295, timo.kalliokoski@hyy.fi

Sakkunnig i högskolepolitik Marianna Suokas,
tfn 050 3255202, marianna.suokas@hyy.fi