Vi motsätter oss införandet av heltäckande läsårsavgifter

Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) tackar för möjligheten att avge ett yttrande om undervisnings- och kulturministeriets utkast till regeringens proposition till riksdagen om lag om ändring av universitetslagen och yrkeshögskolelagen. 

HUS känner en stor oro över hur de åtgärder som utkastet presenterar inverkar på Finlands framtid.   

Det viktigaste finanspolitiska målet i Orpos regeringsprogram är att uppnå hållbar tillväxt. För tillfället lider Finland av en stagnerad kunskapsnivå, brist på kompetenta yrkespersoner samt en försvagad försörjningskvot. Vi behöver förstärka kunskapsnivån på bred plan i hemlandet samtidigt som vi har ett behov av att internationell kvalificerad arbetskraft flyttar till Finland. Om vi inte lyckas med detta är det inte möjligt att uppnå målet med hållbar tillväxt. Finland har haft som mål att tredubbla antalet internationella studerande fram till 2030.

Enligt vår åsikt står de åtgärder som regeringen föreslår i konflikt med regeringens mål. Åtgärderna som presenteras stöder inte målen för internationalisering och lockar inte heller blivande internationella studerande att ansöka om en studieplats vid finländska högskolor. Samtidigt som det förekommer oro över att inte kunna locka internationell kompetent arbetskraft till Finland leder de åtgärder som föreslås i propositionen till försvagade incitament för de internationella studerande som redan är här, då det gäller deras möjligheter att arbeta och integreras i samhället. Förslaget motiverar bevarandet av skyldigheten att betala läsårsavgift även efter att grunden för uppehållstillståndet har ändrats med att det är utmanande att förutse intäkterna från läsårsavgifterna, vilket i sin tur försvårar planeringen av verksamheten vid högskolorna. Enligt vår uppfattning ligger utmaningen i att planera högskolornas ekonomi och studieutbud i den otillräckliga finansieringen av högskolorna, inte i att det är omöjligt att förutse intäkterna från läsårsavgifterna. 

Förslaget varken ökar eller förstärker de faktorer som inverkar på Finlands hållkraft, utan skapar enbart flera faktorer som stöter bort personer som kunde tänka sig att stanna i landet. Mängden sökande till högskolornas internationella examensproram kommer att minska och det tar tid att igen öka mängden till tidigare nivå. Finland har inte råd att dämpa ökningen av antalet internationella studerande och försvaga landets dragningskraft bland internationella studerande. 

Det finns även lovvärda förslag i utkastet. Planen på att utveckla ett riksomfattande stipendiesystem och andra föreslagna åtgärder för att öka Finlands dragningskraft som studieland samt stödet för en lyckad integration är positiva faktorer. I samband med utvecklingen av det riksomfattande stipendiesystemet önskar vi att även de internationella studerandenas tillgångar beaktas i beviljningskriterierna för stipendierna.

Återinförande av ansökningsavgiften

Enligt HUS åsikt kan ett förslag om att återinföra ansökningsavgifterna inte stödjas och vi anser att det är viktigt att såväl själva utbildningen som ansökan till utbildningen förblir avgiftsfria för alla. Man gjorde redan tidigare ett försök med en ansökningsavgift och avgiften slopades för att förenkla ansökningsprocessen samt för att minska på Utbildningsstyrelsens arbetsbörda. Tillsammans med de övriga förändringarna som finns i detta förslag utgör en ansökningsavgift endast ett nytt hinder för personer som ansöker om en studieplats i Finland och avgiften kan minska på utländska studerandes villighet att söka sig till finländska högskolor. De finländska högskolorna har redan nu svårigheter att engagera sökande att ta emot sin plats även om de har fått stipendium för läsårsavgifterna. 

Ansökningsavgiften är dessutom märkbart hög och ökar på den ekonomiska bördan för studerande som betalar läsårsavgifter. Många internationella studerande kommer från länder där 100 euro är en betydande summa i landets egen valuta. En ansökningsavgift av denna storlek skulle märkbart begränsa antalet sökande som kommer från olika bakgrundsförhållanden. Om man beslutar att återinföra ansökningsavgiften borde den vara rimligare. 

Återinförandet av ansökningsavgiften motiveras med att det administrativa arbetet minskar. Det administrativa arbetet ökar ändå om man återinför ansökningsavgiften, trots att man tack vare avgiften skulle lyckas gallra bort vissa ansökningar från ansökningsprocessen. Återinförandet av ansökningsavgiften garanterar inte automatiskt högklassiga ansökningar och underlättar inte heller behandlingen av invecklade bilagor. HUS anser att det är viktigt att högskolorna garanteras tillräckliga resurser för att behandla ansökningarna. I förslaget finns inte information om till vem och till vilket ändamål de intäkter som ansökningsavgifterna genererar går. Om man inför ansökningsavgifter ska intäkterna gå till högskolorna för att bekosta det arbete som uppstår då ansökningarna behandlas. 

Ändringar i uppdragsutbildningar

Studentkåren vid Helsingfors universitet understöder de föreslagna ändringarna till de delar att de föreslagna ändringarna förstärker studerandenas rättsskydd då de deltar i uppdragsutbildningar. Vi anser att det är viktigt att studenternas rättsskydd beaktas ännu bättre än hittills då uppdragsutbildningar arrangeras. 

Det är ändå viktigt att universiteten bibehåller möjligheten att genomföra uppdragsutbildningar även tillsammans med utländska samarbetsuniversitet för att arrangera utbildningar som leder till dubbelexamen. Utbildningarna genomförs som uppdragsutbildningar, eftersom dessa ger mera flexibilitet och fler möjliga lösningar då det gäller prissättningen då dessa inte är bundna till läsårsavgifter.

Höjning av läsårsavgifterna

Utbildning som leder till en examen ska vara avgiftsfri i Finland oberoende av medborgarskap. I denna situation, då studerande som kommer från länder utanför EU och EES betalar läsårsavgifter, kan HUS inte stödja en höjning av läsårsavgifterna.  

En höjning av läsårsavgifterna kommer att ha många negativa följder för internationaliseringen av högskoleutbildningen. Avgifterna garanterar inte att de som kommer till Finland för att skaffa sig en utbildning är de mest kompetenta och begåvade internationella studerandena, utan de är studerande som har det bäst ställt ekonomiskt sett. Vi kommer att förlora många motiverade sökande som inte kan ta emot en studieplats på grund av sin ekonomiska situation. En höjning av läsårsavgiften kan också leda till en situation där studeranden måste avbryta sina studier på grund av ekonomiska hinder.  

Läsårsavgifterna belastar de studerande som ska betala dem samtidigt som det ekonomiska trycket ökar. En höjning av läsårsavgifterna skulle ytterligare öka belastningen hos de studerande som kommer från länder utanför EU och EES vid en tidpunkt då Finland istället borde locka till sig och hålla fast vid den internationella kvalificerade arbetskraften. 

En höjning av läsårsavgifterna kommer också att göra det svårare för internationella studerande att bosätta sig och stanna i Finland. De har inte tid att bekanta sig med finländare och den finska kulturen eller lära sig det finska språket, som alla är viktiga faktorer då det gäller att stanna kvar i landet. Då internationella studerande har en möjlighet att fästa sig vid Finland under studierna är det mera sannolikt att de integreras och blir en del av det finländska samhället.  

Internationella studerande har inte heller tid att bekanta sig med det finländska arbetslivet på grund av läsårsavgifterna. Det är svårt för internationell kompetent arbetskraft att få arbete i Finland utan behövliga språkkunskaper eller relevant arbetserfarenhet. Då studerandena inte hinner skaffa sig dessa kompetenser under studierna har de färre möjligheter att hitta en arbetsplats och stanna kvar i Finland efter att de avlagt examen. Om vi vill undvika hjärnflykt, vilket betyder att högt utbildade flyttar bort från landet, sker det inte genom att höja läsårsavgifterna och minska möjligheterna att studera och arbeta. 

HUS stöder de åtgärder som presenteras i regeringsprogrammet för att förstärka det faktorer som inverkar på Finlands hållkraft, som till exempel en kompensation i likhet med studielånskompensationen till dem som betalat läsårsavgifter och som stannar i Finland för att arbeta. Vi uppmanar ministeriet att inleda en utredning av frågan så snabbt som möjligt och att reservera tillräckliga resurser för att genomföra kompensationen. 

Vi ser det också som positivt att högskolorna i fortsättningen nödvändigtvis inte behöver uppbära en avgift för varje år om högskolan bedömer att kostnaderna redan har täckts. Det här hjälper studeranden i en situation då studierna är färdiga, men hen avlägger officiellt examen först följande termin.

Förebyggande av försök att undkomma läsårsavgifter

HUS anser inte att det är ett problem att man försöker ”undkomma” läsårsavgifterna vid högskolorna, och stöder inte detta förslag. Enbart en liten del av högskolestuderandena ändrar grunden för sitt uppehållstillstånd under studierna och det här beror oftast på att studerandena börjar arbeta eller gifter sig. Dessa studerande försöker inte ”undkomma” läsårsavgifterna utan agerar utifrån sin livssituation som har ändrat. Dessa studerande är mycket engagerade i att stanna i Finland på grund av en arbetsplats eller familjeförhållanden. Uppehållstillstånd beviljas inte heller i dessa fall på lätta grunder. 

I utkastet till regeringspropositionen konstateras att det fortfarande krävs utveckling då det gäller att anställa studerande som kommer från länder utanför EU och EES. Endast drygt 50 % av dem som avlagt en yrkeshögskole- eller universitetsexamen får ett arbete i Finland. Även arbete under studierna, särskilt om studerandena arbetar inom sin bransch, stöder studerandenas vilja att stanna kvar i Finland och bli sysselsatt efter avlagd examen.  

Regeringens proposition stöder inte incitamenten för att sysselsätta internationella studerande. Om en studerande får ett heldagsarbete kommer det att vara mycket svårt, om inte omöjligt, för studeranden att både arbeta och studera och samtidigt betala en läsårsavgift. Antingen lönar det sig inte för studeranden att ta emot arbetsplatsen och på så sätt förlora möjligheten att få arbetserfarenhet och integreras bättre i Finland, eller så måste studeranden avbryta sina studier vilket innebär att högskolorna i onödan förlorar studerande. Sysselsättning på den finländska arbetsmarknaden ska stödjas och belönas, inte bestraffas. 

Samtidigt är det skäl att notera att om studerandena inte får finansiera sina avgiftsbelagda studier med arbete begränsar det här kraftigt den grupp studerande som överhuvudtaget har ekonomiska möjligheter att söka sig till Finland för att studera.  

Ökande av rätten till tillgång till information

Studentkåren vid Helsingfors universitet förhåller sig med vissa reservationer till de föreslagna förändringarna. Å ena sidan stöder vi målet att försnabba processerna för uppehållstillstånd och vi inser att högskolorna har behov av att få tillgång till information. Vi anser det ändå vara bekymmersamt hur studerandenas integritetsskydd beaktas i förslaget. Vi önskar också att universitetens administrativa ansvar inte blir orimligt stort.

Mer information

Mathilda Timmer

Sakkunnig (utbildningspolitik)

mathilda.timmer@hyy.fi

050 477 4543