Stäng

Vi kräver att en balanserad trepartsmodell används i universitetskollegiet

Yliopiston päärakennus
Yliopiston päärakennus
Yliopiston päärakennus
8.11.2021

Vi kräver att en balanserad trepartsmodell används i universitetskollegiet

STÄLLNINGSTAGANDE

Vi kräver att en balanserad trepartsmodell som stärker universitetsdemokratin ska användas i Helsingfors universitets universitetskollegium. Om företrädarna för olika grupper förblir ojämnt fördelade, kommer Helsingfors universitet och dess universitetskollegium vid ingången av nästa år vara det enda offentligrättsliga universitetet där det ännu inte används en balanserad trepartsmodell.

Universiteten har redan länge setts som demokratiska samfund där universitetsgemenskapen syns och hörs i universitetets verksamhet och förvaltning. Denna tolkning förstärks av universitetens praxis i fråga om kollegiala förvaltningsorgan samt till exempel av universitetslagens bestämmelser om universitetsgemenskapens representation i de offentligrättsliga universitetens styrelser. Universitetet förblir ett universitet och främjar fri forskning och vetenskaplig bildning endast genom sin gemenskap.

Uppgiften att fostra studenter och deras ambitioner stimuleras genom studentkåren. Undervisning som baserar sig på den senaste forskningen, fostran av följande forskargenerationer med hjälp av universitetets personal och trovärdigheten i världens bästa forskning skapas genom professorsdrivna forskningsgrupper. Alla medlemmar i universitetet är en viktig del av universitetsgemenskapen. Därför är det rätt att universitetsgemenskapens mångfald också återspeglas i de beslutsfattande organens maktförhållanden.

Vid Helsingfors universitet studerar cirka 32 000 studenter inom olika områden. Universitetet har ca 8 000 anställda, av vilka endast under 500 är professorer. Det är bakvänt att professorerna i alla kollegiala organ vid universitetet är överrepresenterade på studenternas och mellangruppens (övriga lärare och forskare samt övrig personal) bekostnad. Syftet med kollegiala organ är att de i lika stor grad ska vara hela universitetsgemenskapens röst och makt. När det gäller mellangruppen känns situationen absurd, eftersom professorerna har makt vid universitetet även utanför de officiella organen, medan många forskare hankar sig fram med visstidsavtal. Ur studenternas synvinkel är situationen ohållbar, eftersom största delen av besluten uttryckligen gäller dem. Med tanke på genomförandet av universitetsdemokratin är det dessutom viktigt att doktorander och stipendieforskare på lång sikt börjar omfattas av beslutsfattandet i enlighet med trepartsmodellen.

Enligt närhetsprincipen i beslutsfattande ska de personer som själva berörs av beslut fatta dem. Dessutom visar flera undersökningar om ledningssystem att ett representativt och mångsidigt beslutsfattande är till nytta för alla medlemmar i gemenskapen.

Studenter är aktiva, ansvarsfulla och medvetna. Som värdefulla och jämlika medlemmar i gemenskapen förbinder sig studenterna till universitetet, och engagerade studenter utexamineras inte bara snabbare, utan representerar också stolt sin alma mater både i arbetslivet och som forskare. Undervisnings- och kulturministeriets utredningsgrupp för universitetens självstyrelse ansåg i sin rapport som publicerades 1.3.2021 att ”studentkårerna är en traditionell del av ett universitet med självstyrelse och studentkårerna har en betydande del i universitetens förvaltning”. Utredningsgruppen hänvisar till studenternas delaktighet i universitetsförvaltningen. Utredningsgruppen anser vidare att universitetens instruktioner har en stor roll när det gäller att trygga och utveckla universitetets självstyrelse. Instruktionen ska således stärka studenternas delaktighet i universitetens förvaltning. Också Finlands studentkårers förbund FSF efterlyser i sin lysande text förbättring av studenternas ställning på instruktionsnivå.

Den så kallade balanserade trepartsmodellen används redan vid många andra finländska universitet. Helsingfors universitets styrelse har under hösten diskuterat frågan, och det nuvarande universitetskollegiet diskuterar frågan vid sitt möte i november. Övergången till en balanserad trepartsmodell i kollegiet är en demokratigärning och samtidigt ett försök med beslutsfattande i en balanserad trepartsmodell vid Helsingfors universitet. Med hjälp av försöket får vi konkret information om hur en balanserad trepartsmodell lämpar sig för vårt universitet och vilka konsekvenser den skulle ha. Det skulle vara bra om övergången gjordes redan i fråga om det kollegium som inleder sin mandatperiod 2022, eftersom nästa möjlighet till denna demokratigärning annars skulle vara först 2026.

Studentkåren vid Helsingfors universitet och Doktorander vid Helsingfors Universitet kräver att universitetsgrupperna är jämnt representerade i universitetskollegiet. I praktiken förutsätter detta att 6 § ”Universitetskollegium” i universitetets instruktion ändras. I fortsättningen skulle universitetskollegiet omfatta 48 platser, 16 platser för varje grupp. Dessutom önskar vi att universitetets ledning, styrelse och kollegium aktivt diskuterar den balanserade trepartsmodellen och universitetsdemokratin.

 

Studentkåren vid Helsingfors Universitetet HUS

Doktorander vid Helsingfors Universitet Hyvät ry

More information:

Aleksi Tujunen (aleksi.tujunen@hyy.fi) och Tuukka Kainulainen (tuukka.kainulainen@hyy.fi), Styrelsemedlemmar, Studentkåren vid Helsingfors Universitetet

Tommi Mäklin (tommi.maklin@helsinki.fi), ordförande, Doktorander vid Helsingfors Universitet