10.6.2020

Vad är den bästa studieplatsen gjord av?

BLOGG

”Den bästa plasten att studera och arbeta”.  I Helsingfors universitets strategi talas på den här ambitiösa nivån.”  I HUS strategifest-kampanj samlade vi in studenternas byggstenar för bästa platsen att studera.

Ett av universitetets fyra huvudmål i den nya strategin är att berömligt och  ambitiöst vara världens bästa plats  att studera och arbeta. I det här skedet måste universitetsgemenskapen  hitta riktningen mot den här framtidsvisionen år 2030. Vi måste ta reda på vad det här innebär i praktiken för både studenter och personal och hurdana steg som tar oss vidare. Strategins verkställande dvs.  konkreta åtgärder för de riktlinjer som strategin drar upp  utarbetas som bäst  både vid fakulteter och i universitetsledningen. Därför ordnade vi Strategifest-kampanjen i maj där vi samlade in studenternas tankar om universitetets utveckling  på såväl Zoom-workshoppar, Flinga som i diskussionerna på HUS Discord. Alla inkomna idéer och kommentarer finns på plattformen Flinga.

I studenternas meddelanden framhävdes behovet av stöd för studieförmågan och handledning samt önskemål om flexiblare och mångsidigare prestationsformer. Likaså lockade en stark tvärvetenskaplighet, studenternas akademiska frihet och delaktighet i universitetsgemenskapens beslutsfattande fram försvarsanföranden. Här har studenternas tre tankar om den bästa plasten att studera sammanfattats- en hurdan plats Helsingfors universitet i bästa fall kan vara.

Stöd för studieförmågan och välbefinnandet

Den bästa platsen att studera är en sådan där man mår bra. Välbefinnandet är en förutsättning för all mänsklig aktivitet, också studier. Som en del av mätarna för de strategiska målen  är det av största vikt att  kartlägga studenternas välbefinnande  så att studieförmågan kan stödas effektivt och även föregripande. Speciellt studiepsykologerna är en viktig stödform för studenterna, som ändå inte räcker till som hjälp för alla studenter och tyvärr kommer de ifråga först när studieförmågan redan har försvagats.

Därför behöver vi även andra stödstrukturer för välbefinnandet från och med motionstjänster till ergonomin i studielokalerna. Utöver strukturer stöds välbefinnandet  med en atmosfär där studentens värde inte mäts med avlagda studiepoäng och där studenten vid behov kan be om hjälp. Det är lika viktigt att läraren inte blir ensam med studentens hjälpbegäran utan kan luta sig mot universitetets smidiga stödnätverk via vilken även personalen har nödvändigt kunnande och stöd för  att handleda studenten i  välbefinnandeutmaningar.

Metoder för att bygga upp en studie-och livsväg

Den bästa platsen att studera är sådan där man får växa som människa. Studenternas handledning och en lyckad pedagogik stöder  studiernas smidiga framskridande och ger studenterna vägkost för att utveckla den egna expertisen och tillväxten mot ett aktivt aktörskap. När studenten utexamineras har hen färdigheter att styra sitt eget liv och skapa en rättvisare värld. I responsen önskade studenterna just stöd för studieplanering, utvecklandet av mångsidiga kunskaper och  tvärvetenskapligt utvidgande av  sin världsbild.

Av en student fick vi även idén om en konkret lösning för att stöda behoven. Ett digitalt verktyg som frågar studenten om hens intresseområden och mål och erjuder studier som motsvarar dem. Rent idealiskt skulle verktyget extrahera kursernas inlärningsmål ur studiedatasystemet, förena dem med studentens behov och med hjälp av datastyrd inlärning utvecklas automatiskt. Ett sådant verktyg skulle naturligtvis inte ersätta handledning som sker i  växelverkan mellan människor men skulle fungera som ett utmärkt stöd för studenten att identifiera sina intressemål och utveckla sig själv över ämneskombinationer och fakultetsgränser.

En gemenskap att höra till

Den bästa platsen att studera är sist och slutligen mycket mer än en plats- det är en gemenskap. Förutsättningen för gemenskaplighet och delaktighet är att alla kan känna sig som en värdefull del av vårt universitet oberoende av sin bakgrund, personliga egenskaper eller om man är student, forskare eller sakkunnig inom förvaltningen. Studenternas lösningar för detta är att förankra förvaltningens bästa praxis i universitetets arbetsmetoder och flerspråkighet i universitetets kommunikation och beslutsfattande. HUS har redan år 2016 sammanställt god praxis för att förstärka flerspråkighet i  förvaltningsorganen. Tröskelfrågan för att skapa äkta deltagandemöjligheter är att man pratar om universitetets utveckling tydligt och tillgängligt på tre språk.

Fram till semestern arbetar universitetsmedlemmarna utöver med att lösa utmaningarna som det akuta coronaläget medfört även  med åtgärderna som utvecklar universitetet långsiktigt. Redan i början av hösten befästs stegen som fakulteterna väljer att ta för att skapa den bästa platsen att studera  och i december beslutar styrelsen om  universitetets gemensamma åtgärder för de  kommande åren. Vi lever i en exceptionell tid och att gestalta framtiden och utveckla nya idéer utmanar våra resurser. Vi får ändå inte mista vår ambition att bli den bästa versionen av vårt universitet. Under ett årtionde hinner vi nog men vi  måste börja genast.

 

Riku-Petteri Kyllönen

Styrelsemedlem