Svenska språket är också Finlands tillgång

Idag passar det utmärkt att lyfta fram några stötestenar i samhället som gäller oss svenskspråkiga, säger Elsa Lindeberg, styrelsemedlem i HUS.

Idag, den 6 november 2024, firar vi svenska dagen. Ursprungligen var avsikten med festen att öka känslan av samhörighet bland de svenskspråkiga som bor i Finland. Idag firar vi svenska dagen främst för att hylla Finlands andra nationalspråk och det finlandssvenska kulturarvet.

För drygt ett år sedan syntes HUS i Huvudstadsbladets rubriker på grund av meddelandet “Det nya studenthuset har en vesikku vesikamku på morgonen den 7.10…”.  Särskilt uppmärksammades den del där det stod “du är lite av en skit”. Meddelandet informerade om en vattenskada på sjätte våningen i Nya studenthuset där rikligt med vatten hade runnit in i föreningslokalerna.

Såväl HUS som olika företags, föreningars och andra aktörers svenskspråkiga kommunikation och verksamhet är ibland mycket varierande. Det vanliga uttrycket ”och samma på svenska” summerar svenskans ställning på ett mycket träffande sätt: varför skulle man idas säga samma sak på svenska när man redan har sagt det på finska och engelska som alla förstår?

Särskilt tråkig är situationen för de svenskspråkiga som inte behärskar finska flytande. Enligt Statistikcentralen växer ungefär varannan finlandssvensk upp i en helt svenskspråkig familj (artikeln är på finska). Trots att många behärskar finska som ett starkt andra språk finns det också många som har det verkligt svårt att sköta ärenden på finska eller förstå finska. Även om det ofta är naturligt att byta till engelska i kundbetjäningssituationer (eftersom man oftast antar att den man talar med inte kan svenska) känns det ganska förnedrande att i vardagliga situationer vara tvungen att använda engelska istället för sitt eget modersmål. Som tur kan alla engelska så bra att man förstår varandra – eller kan alla?

Eftersom Finland har två nationalspråk, både finska och svenska, är det viktigt att se till att man kan fungera på båda språken i vardagen. Inom den offentliga sektorn fungerar det här relativt bra, både på statlig nivå och vid universitetet. Det finns däremot fortfarande mycket som kan förbättras då det gäller till exempel företagens kundservice och kommunikation, aktörer inom tredje sektorn samt dagliga möten med andra människor. Det funkar bra på finska, på engelska kanske lite försiktigt, men hur går det på svenska? Sorry, min svenska är inte så bra…

Förstås kan vi konstatera att redan små framsteg i den svenskspråkiga kontexten är stora. Finlands studentkårers förbund (FSF) publicerade sina stadgar på sin webbplats på svenska så sent som sommaren 2024.

Varför är det just det svenska språket som blivit ett slags skrämmande spöke som man undviker, om inte till exempel Finlands lag förpliktigar att utföra ett uppdrag eller en uppgift på svenska?

Det bor cirka 288 000 personer i Finland som talar svenska som modersmål. Det handlar om Finlands största språkminoritet, som också historiskt sett är en viktig del av Finlands historia och kultur. Både Mumintrollen, Vårt land och Mannerheim är starkt knutna till det finlandssvenska kulturarvet, liksom också Runeberg, Jansson och Topelius, och vi ser dessa även som en viktig del av den finska kulturen och historien.

Istället för att vi gömmer oss bakom ”sorry, min svenska är inte så bra…” och samma på svenska, borde vi försöka värna om våra båda nationalspråk. Svaga kunskaper i svenska blir inte bättre av att man är tyst. Man måste våga öva och ge det svenska språket mera utrymme att synas, höras och utvecklas. På så sätt kanske inte heller HUS ens av misstag kallar någon för en skit på svenska.

Två nationalspråk är först och främst en rikedom, som vi medvetet måste vårda.

Elsa Lindeberg
Ordförande för ekonomidirektionen, styrelsemedlem (föreningar, tvåspråkighet)