Studerandenas välbefinnande måste förbättras med konkreta gärningar

Situationen för universitetsstuderande är ohållbar. Närmare ett år av distansundervisning har ökat ensamhet och utmattning bland studerande och försvårat utkomsten för dem. Studerandenas grepp om studierna har försvagats och osäkerhet inför framtiden har ökat. Studierna upplevs inte som lika betydelsefulla som tidigare.

“Orken hos studerande är i kris och den här utvecklingen får inte fortsätta. Efter ett år av distansundervisning behöver de utmattade studerandena konkret hjälp, inte styrkekramar”, kräver Jessika Isomeri, ordförande för HUS styrelse.

Diskussionen kring utmattade studerande har redan länge varit aktuell, men ämnet nådde till sist rubrikerna förra veckans tisdag 2.3.2021, då Finlands regering höll ett coronainfotillfälle riktat till studerande. Förväntningarna var höga, eftersom studerande nu för första gången skulle tas i beaktande efter ett år av distansstudier. Regeringens budskap till studerandena var dock en stor besvikelse: man tackade dem för att ha orkat och uppmanade till att bara fortsätta orka, utan konkret stöd.

Uppmaningen att fortsätta orka känns smaklös i ljuset av statistiken. Enligt en studie av Helsingfors universitet, publicerad i december 2020, var 60 procent av studerande utmattade eller riskerade utmattning. Endast 17 procent av studerande upplevde studieiver under coronatiden. Sanningen är alltså att studerande inte orkar.

“Då utmattning bland studerande diskuteras måste man beakta studerandenas mångfald. Studerande är inte en homogen grupp. Hur väl man som studerande hanterar coronasituationen kan bero på ens bakgrund, till exempel socioekonomisk bakgrund, boendesituation, hälsotillstånd eller funktionsförmåga”, påminner styrelsemedlem Fiona Helminen.

Det nuvarande läget för studerande måste omedelbart förbättras. Liksom Finlands studentkårers förbund kräver HUS att tillgången till mentalvårdstjänster med låg tröskel underlättas genom att terapigaranti införs samt genom att trygga universitetetens finansiering och den vägen tillgången till stödtjänster. Mer flexibilitet bör införas i studiestödsmånaderna genom att öka antalet stödmånader till 55. En nivåförhöjning till 335 euro bör göras i studiepenningen. Dessutom bör tiden för studielånskompensation automatiskt förlängas med ett år.

Man behöver inte göra underverk för att förbättra situationen för studerande. Det krävs bara vilja. Är Finlands regering beredd att komma till studenternas undsättning?

Tilläggsinformation:
Jessika Isomeri
Ordförande
jessika.isomeri@hyy.fi
050 595 0327