Rektorskollegiet – vad är det?

Vem hör till rektorskollegiet?

Sari Lindblom, rektor. Har varit medlem av rektorskollegiet från och med 2017, då hon verkade som prorektor med ansvar för undervisningen. Ser ivrigt fram emot femårsperioden och hoppas att världen skulle lugna ner sig lite under tiden.  

Hanna Snellman, prorektor med ansvar för internationella ärenden, samhällssamverkan samt jämlikhet och likabehandling. Började som prorektor 2018 och inleder nu sin andra femårsperiod. Ser med tillförsikt på framtiden och väntar på att få verkställa planerna från den förra perioden.  

Jouni Hirvonen, prorektor med ansvar för innovationer, infrastrukturer och lokalärenden, som till exempel campusutvecklingen. Verkade i ett och ett halvt år i föregående rektorskollegium med ansvar för forskning och forskarutbildningarna. Anser att frågorna som nu ligger på hans bord är sådana som mäter hur hela rektorskollegiet lyckas i sitt arbete.  

Anne Portaankorva, prorektor med ansvar för forskarutbildningen och hållbar utveckling. Första perioden i rektorskollegiet. Har verkligen höga förväntningar. Uppdraget är annorlunda än de tidigare uppdragen i fakultetsledningen, men ser ivrigt fram emot att få arbeta för forskningen.  

Kai Nordlund, prorektor med ansvar för utbildning, digitalisering och svenska ärenden samt planering och uppföljning av ekonomin. Rektorns ställföreträdare. Har arbetat några år i rektorskollegiet. Väntar med iver på en sammanhängande period på fem år. Vill föra universitetet och universitetsutbildningen i hela Finland framåt så att undervisningen utvidgas och förbättras på finska, svenska och engelska.  

Vad gör rektorskollegiet rent konkret? 

Rektorn och rektorskollegiet ansvarar för universitetets operativa verksamhet. Universitetets styrelse ansvarar för de stora strategiska riktlinjerna och samarbetet mellan styrelsen och rektorskollegiet är intensivt.  

”Förutom de allmänna uppgifterna som en rektor har, har jag ett separat ansvarsområde inom vilket jag svarar för välbefinnande och gemenskap”, berättar rektor Lindblom. ”Jag är mycket nöjd med detta. Min egen bakgrund är inom psykologin och jag har även forskat i studenternas och personalens välbefinnande.” 

Fyra prorektorer stöder rektorn i arbetet och var och en har sitt eget ansvarsområde. Även om rektorskollegiet har sina egna, tydliga ansvarsområden är samarbetet inom rektorskollegiet viktigt. Gemensamt för hela rektorskollegiet är att sörja för universitetets interna verksamhet och även för samhällspåverkan.   

Vad jobbar prorektorerna med, förutom med de gemensamma frågorna?

”Jag ansvarar för de internationella ärendena och dessutom under denna period för jämlikhets- och likabehandlingsfrågor, som är ett nytt ansvarsområde för mig. Dessutom är jag som prorektor ansvarig för samhällssamverkan. Jag sköter uppdraget så att jag sammanför alla uppgifter till en helhet. Jag får med andra ord förena både internationella frågor med likabehandling och samhällssamverkan och förutom dessa även med vårt kulturarv”, beskriver prorektor Hanna Snellman sina ansvarsområden.  

Hur skulle du stärka det internationella samfundet och göra det mer synligt vid universitetet? 

”Jag har inlett arbetet med detta redan under förra perioden. Jag har strävat efter att satsa mycket på att informationen når även dem som inte förstår finska. Målet är att det i nästa verkställighetsplan 2025–2028 finns en anteckning om att de internationella anställdas delaktighet i de beslutsfattande organen säkerställs. HUS har också en viktigt roll.” 

”Det är också viktigt att minnas att vi har en brokig skara av studenter med olika bakgrund: finskspråkiga finländare, svenskspråkiga finländare, samer och sedan en stor grupp finländare som har något annat språk än finska, svenska eller samiska som hemspråk. Dessutom har vi dem som i olika skeden av livet har flyttat till Finland före studierna. Och de internationella studenterna, både från EU och från länder utanför EU. När vi funderar på hur vi ska inkludera de internationella personerna är det bra att komma ihåg denna mångfald”, säger Snellman.

”Helsingfors universitet är inte långsiktigt känt som ett innovationsuniversitet, men vi satsar nu kraftigt på detta och på innovationskulturen både genom vår personal och våra studenter”, kommenterar Jouni Hirvonen sina ansvarsområden, särskilt innovationerna. ”Vi har en stor potential, eftersom vi är ett så mångvetenskapligt samfund med en bred kompetens, vilket betyder att här lätt uppstår sådant som kan leda till både kommersiellt och socialt viktiga innovationer”, fortsätter han.  

Hirvonen ansvarar också för infrastrukturen, lokalärenden och campusutvecklingen. Vad betyder det för vårt universitet att vi verkar på många olika ställen? 

”Jag tar ett exempel från min vetenskapliga bakgrund, det vill säga farmacin. Farmacibyggnaden fanns tidigare i centrum. Jag skulle vilja påstå att det bästa som någonsin har hänt då det gäller undervisningen och forskningen i farmaci är flytten till Vik 1995. Då startade undervisnings- och forskningslaboratorieverksamheten i moderna lokaliteter.”  

Hirvonen anser inte att det är ett hinder för ett mångvetenskapligt samarbete mellan campusområdena att universitetet har verksamhet på många platser. ”Mångvetenskapligeten och tvärvetenskapligheten har ökat enormt mycket. Det kommer säkert emot utmaningar som beror på tid och plats som en följd av att campusområdena finns på olika ställen, men vi kan alltid övervinna dessa utmaningar och det är möjligt att utveckla samarbetskulturen. Vi tror på detta också då vi vidtar utvecklingsåtgärder i framtiden”, förklarar han.

”Helsingfors universitet är ett starkt vetenskapsuniversitet med långa traditioner och ett gott rykte som  vetenskapssamfund. Prorektorn som ansvarar för forskningen säger inte vad vi ska forska i eller vad vi borde forska i. Vi har forsknings- och vetenskaplig frihet, men vi måste ändå leda och styra forskningen. Det är viktigt att förstå vad som sker i världen och vad som förväntas av oss. Som prorektor med ansvar för forskning är mitt mål att vi har möjligast goda förutsättningar att forska och föra goda tankar vidare”, berättar Anne Portaankorva om sin roll som prorektor med ansvar för forskning, forskarutbildning och hållbar utveckling.  

Det finns en stark koppling mellan forskning och undervisning vid Helsingfors universitet.  Vi kan se på det så här att vår undervisning är kraftigt kopplad till forskningsbaserad kunskap både då det gäller innehåll och metoder. Samtidigt är det också så att studenterna under sina studier bekantar sig med och lär sig förstå vad forskning är. På vilket annat sätt borde forskningen vid Helsingfors universitet synas för en grundexamensstuderande? 

”Vi är kända för vår forskarutbildning och vi utbildar flest doktorer i Finland. Jag skulle hoppas att studenterna redan under grundexamensstudierna skulle bli ivriga och märka att det är möjligt också för mig att bli doktor och att det skulle vara roligt att skriva en doktorsavhandling. Gnistan skulle tändas redan i samband med grundexamen. Målet är att det skulle vara möjligt att inleda forskningsarbetet för doktorsavhandlingen redan under grundexamensstudierna”, säger Portaankorva.

”Jag har en ganska lång lista på ansvarsområden. Undervisning, svenskspråkig undervisning, digitalisering, planering och uppföljning av ekonomin och sedan ännu kvalitetsfrågor”, säger Kai Nordlund och småskrattar. Nordlund är sist i raden av prorektorer i denna intervju. ”Men det finns förvånansvärt mycket som överlappar i de här delarna. Då jag började som prorektor hade digitalisering och undervisning inte särskilt mycket gemensamt, men nu har till exempel Chat GPT gjort att det skett en stor förändring. Nu är det bra att dessa frågor finns på en prorektors bord så kan vi sträva efter att till exempel utnyttja artificiell intelligens så bra som möjligt. Jag fungerar dessutom som rektorns ställföreträdare. 

Helsingfors universitet har en betydande roll då det gäller att den svenskspråkiga universitetsundervisningen i Finland. Hur ser du på dess betydelse för Helsingfors universitets hela utbildningsutbud? 

”Den svenskspråkiga utbildningen är en synnerligen viktig del av vår verksamhet. Cirka 10 % av vår undervisning sker på svenska. Vi har förstås Svenska social- och kommunalhögskolan, som är en helt svenskspråkig enhet, men dessutom har vi tiotals professorer inom hela universitetet som undervisar på svenska. Vi är glada över att den svenskspråkiga utbildningen har utvecklats under de senaste 10–15 åren. Det är verkligen viktigt att det finns svenskspråkig undervisning i Finland. Inom många branscher är vi de enda som erbjuder undervisning på svenska. Det är ytterst viktigt att det tvåspråkiga Finland går vidare som ett tvåspråkigt land”, säger Nordlund.  

Förutom prorektorerna har även rektorn ett eget ansvarsområde: gemenskap och välbefinnande. Sari Lindblom, hur skulle du som rektor vilja främja studenternas välbefinnande vid vårt universitet.

”Jag skulle vilja koncentrera hela arbetet för välbefinnande på ett och samma ställe, så att hela gemenskapen skulle finnas där”, funderar Lindblom. ”Det betyder att studenterna och personalen inte skulle vara var för sig. Om vi är medvetna om hurdana utmaningar studenterna och personalen har kan vi främja välbefinnandet på ett bättre sätt. Jag jobbar dessutom för ett slags rektors rundabord för dem som forskar i välbefinnande och jag planerar regelbundna träffar i anknytning till detta. Det är viktigt att vi även i denna fråga jobbar utifrån forskningen. Vi behöver former för lågtröskelstöd, men överhuvudtaget också olika slags stödformer. Vi måste ha en bred skala där alla hittar den form som bäst passar en själv. 

 ”Här finns en massa arbete att göra och det tar nog aldrig slut, men vi hoppas att vi skulle kunna skapa sådana processer att alla vet varifrån och av vem man får hjälp i ett så tidigt skede som möjligt. Utifrån min egen forskning vet jag också att om det tar för lång tid innan någon märker att det är problem eller innan man själv förstår att söka hjälp, så börjar den onda cirkeln tyvärr väldigt snabbt tära på motivationen, självförtroendet och på tron att man själv klarar av något”, beskriver Lindblom.