Stäng

Helsingin yliopiston ylioppilaskunta | Studenkåren vid Helsingfors Universitet | Student Union of the University of Helsinki

19.6.2019

Regeringsprogrammet ur ett studentprespektiv

”Uppskattas studenter och utbildning så här lite i Finland på riktigt? Något borde göras åt det”, kommer jag ihåg att jag tänkte uttröttad av inträdesprovvåren för fyra år sedan. Föregående regeringsprogrammet hade just publicerats.

Hösten 2015 kunde jag lyckligtvis inleda mitt gulisår. Under de pågående fyra åren har jag fått se och själv ta del av studenternas intressebevakning. För studentrörelsen är valvåren inte enbart en ett par månader lång press utan i bakgrunden finns ett flera år långt påverkingsarbete. Det här påverkningsarbetet har vi utfört i samarbete med andra student- och studerandekårer koordinerat av Finlands studentkårers förbund och Finlands studerandekårers förbund.

Studentrörelsen hade tre påverkningsmål i valet: utbildning, försörjning och klimat. Vart och ett av målen indelades i fyra krav. I det följande presenterar jag kort hur Antti Rinnes kommande regering beaktar de här kraven i regeringsprogrammet. Du kan bekanta dig med våra krav i blogginlägget som publicerats under våren: Paula Karhunen skriver om en student- och universitetsvänligare högskolepolitik, Anna Lemström kritiserar studerandenas försörjningsosäkerhet och Aleksi Rytkönen efterlyser en ambitiösare klimatpolitik.

 

UTBILDNINGSLÖFTET SER  FÖR EN GÅNGS SKULL UT SOM ETT ÄKTA LÖFTE

Vad vi krävde och vad vi fick:

Universitetens offentliga grundfinansiering måste höjas och universitetsindexet tas i bruk permanent.

En seger på någon nivå!  Högskolorna får tilläggsfinansiering. För att trygga universitetens utbildnings- och forskningsarbete tas universitetsindex åter i bruk vilket ökar universitetens årliga finansiering med tio miljoner euro. Å andra sidan täcker finansieringsökningen  endast  hälften av föregående regeringens nedskärningar.

Utbildning som leder till examen ska vara gratis-  för helt alla.

Helt ok! I programmet har  skrivits att ”högskoleutbildning som leder till examen förblir avgiftsfri”, men avgifterna för studerande som kommer från länder utanför EU- och EES-området slopas ändå inte. Utredningen om läsårsavgifterna fortsätter.

För att befrämja högskoleutbildningens tillgänglighet bör upprättas ett jämlikhetsprogram för utbildning.

SEGER! Tillgänglighetsplanen har skrivits in i regeringsprogrammet. Jag hoppas verkligen att man lyssnar på såväl oss studerande som sakkunniga och högskolor i planens alla skeden.

 

KLIMATKRISEN VÄNTAR INTE!

Vad krävde vi och vad  fick vi:

Ett kolneutralt Finland fram till år 2030.

Seger! Regeringen eftersträvar ett kolneutalt Finland fram till år 2035. Vi hade ambitiösare krav för fem år sedan, men lyckligtvis hamnade regeringen inte alltför långt från det.

En ambitiösare klimatpolitik i Europeiska unionen.

Seger! ”Ett ekologiskt hållbart EU som global klimatledare” är ett av regeringens fem mål för Europapolitiken. Det försöker man bland annat uppnå  genom en bättre utsläppshandel och att göra EU kolneutralt fram till år 2030. Dessutom vill regeringen att EU förbinder sig starkt till att förverkliga FN:s biodiversitetsavtal.

Etablerandet av klimat- och miljöfostran i läroplanerna på alla utbildningsstadier.

En liten seger: I regeringsprogrammet finns följande satser: ”Natur- och miljöfostran befrämjas” samt ”hållbar utveckling, klimatfostran, digitalisation, ekonomi- och arbetslivsfärdigheter samt sexual- och jämlikhetsfostran beaktas som övergripande teman på olika utbildningsstadier”. Regeringen anser alltså att klimat-och miljöfostran är viktigt men som åtgärder känns ”befrämjas” och ”beaktas”  onödigt oklara.

 

FÖRBÄTTRINGAR GÖRS I STUDENTENS FÖRSÖRJNING-HELT FÖR OTILLRÄCKLIGA

Det allmänna bostadsbidraget bör bli individuellt så att boendepartnerns inkomster inte inverkar på bidragsandelen.

Eventuell seger! Rinnes regering kommer att grunda en kommitté för socialskyddsreformen. Kommittén behandlar även det allmänna bostadsbidraget som ”strävas att utvecklas i en individuellare riktning”. I regeringsprogrammet finns en separat notering om studerandenas bostadsbidrag: Problemen med studerandenas kollektivboende och det allmänna bostadsbidraget samt förbättringsbehov utreds.

Analys: Jag och hela studentkåren gläds över att det allmänna bostadsbidraget  och speciellt  problemen med kollektivt boende utreds. Frågan är vart utredningsarbetet leder. Den bästa lösningen vore ett personligt bostadsbidrag där enbart bidragssökandens egna inkomster skulle inverka på bidragsandelen  Utvecklandet av bostadsbidraget i en individuellare riktning kunde betyda just det.

Studiepenningen måste höjas med 100 euro per månad.

En(för) liten seger: Studiestödet kommer att bindas till index och studiestödets vårdtillägg höjs.

Analys: Vi kan glädas över studiestödes vårdtillägg och återinförandet av studiestödsindex.  Det här räcker dock inte- enligt både HUS  och AUS utredning lever över hälften av studerandena under fattigdomsgränsen och  skuldsätts i rekordfart för att täcka sina dagliga utgifter. Många partier som är med i regeringen lovade före valet att studiestödet höjs. Noteringen i regeringsprogrammet är en besvikelse för studeranden och förbättrar knappt alls deras försörjning.

Studenterna måste inkluderas i totalreformen av socialskyddet.

Seger: Regeringen inleder en socialskyddsreform vars beredning sker av kommittéer som grundas för ändamålet. Kommitténs uppgifter är att utreda och bereda åtgärder för att förenhetliga bassocialskyddsförmåner.

Analys: På basis av regeringsprogrammet verkar det vara så att studerandena inkluderas i helhetsreformen av socialskyddet. Vilken roll studiestödet har i reformen är ännu oklart.

Det bästa sättet för att reformera socialskyddet är en övergång till ovillkorlig basinkomst.

En (för) Liten seger: Rinnes regering kommer att förverkliga försöket med en negativ inkomstskatt med beaktande av resultaten för försöket med basinkomst.

Analys: En negativ inkomstskatt innebär att  inkomstbeskattningen för lönetagare, pensionärer  och  företagare med låga inkomster skulle vara negativ, alltså att ett visst belopp skulle betalas på det. I regeringsprogrammet går det under namnet arbetsinkomststöd. Det är inte en basinkomst eftersom basinkomsten betalas till alla och arbetsinkomststödet riktar sig enbart till låginkomsttagare. På basis av regeringsprogrammet är studerandena inte med i inkomstförsöket. Det här är fel eftersom även studeranden skulle dra stor nytta av resultatet för försöket.

 

SAMMANDRAG

Regeringsprogrammet i sin helhet ser bra ut för studenternas del även om det skulle kunna vara bättre. Noteringarna i programmet gläder oss mycket. Det är fint att regeringen kommer att arbeta för att bekämpa klimatuppvärmningen och trygga högskolornas verksamhetsförutsättningar med en tilläggsfinansiering. Vi måste ändå fortsätta vårt påverkningsarbete-speciellt för att förbättra högskolestuderandenas försörjning.

Sist och slutligen har enbart gärningar en betydelse. Senast om fyra år kan vi bedöma hur studerandevänlig Rinnes regering verkligen var.

 

Laura Wathén
HUS styrelseordförande