Ingen kvot för förstagångssökande i universitetens finansieringsmodell

Begäran om utlåtande om utkastet till förordning om reformen av universitetens finansieringsmodell

 

1. I 5 § i förordningsutkastet föreslås att 81 procent av den basfinansiering som avses i 49 § 3 mom. i universitetslagen bestäms på basis av verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft och 19 procent på basis av övriga utbildningspolitiska och vetenskapspolitiska mål (strategibaserad finansiering). Enligt förslaget är finansieringsandelen som fastställs på basis av utbildningen 44 % (för närvarande 42 %) och finansieringsandelen som fastställs på basis av forsknings- och vetenskapspolitiska mål 37 % (för närvarande 34%).Anser ni att det föreslagna inbördes viktningsvärdet mellan finansieringsgrunderna är ändamålsenligt?

• Ja
• Nej
• Tar inte ställning
• Synpunkter, ändringsförslag eller övriga kommentarer om förslag 1:

Motiveringar: HUS ser det inte som ändamålsenligt att viktningsvärdet för forskning höjs i finansieringsmodellen med motiveringen att finansieringen kommer att öka som en följd av lagstiftning gällande FoU och innovation. Finansieringen av forskning, utveckling och innovation kommer inte att fördelas via universitetens finansieringsmodell.

 

2. Det föreslås att det till finansieringsandelen för utbildningen (6 §) fogas en finansieringsandel som grundar sig på antalet nya studerande som inte tidigare har avlagt högskoleexamen enligt det finländska utbildningssystemet eller tagit emot en studieplats som leder till högskoleexamen.
   Anser ni att förslaget är ändamålsenligt?

• Ja
• Nej
• Tar inte ställning
• I fråga 6 ställs en separat fråga om finansieringsfaktorns andel.
• Synpunkter, ändringsförslag eller övriga kommentarer om förslag 2:

Motiveringar: HUS understöder under inga omständigheter förslaget att en indikator som grundar sig på antalet förstagångssökande fogas till universitetens finansieringsmodell. Förstagångssökande betonas redan nu i antagningen av studerande. Även i statsrådets promemoria konstateras att det behövs information om studentantagningen ”så att de ungas framtidssyn förstärks och att övergången från andra stadiet till högskolorna inte fördröjs på grund av rädsla att förlora sin status som förstagångssökande.” Om det till finansieringsmodellen fogas en indikator som grundar sig på förstagångssökande betonar denna i ännu högre grad betydelsen av att sökandena söker en studieplats för första gången, eftersom universiteten har mycket begränsade möjligheter att påverka denna indikator förutom genom en höjning av kvoten för förstagångssökande.

Betoningen på kvoten för förstagångssökande skapar nya hinder för att byta bransch och leder till ojämlikhet bland sökandena. Detta står i konflikt med regeringens mål gällande kontinuerligt lärande. Tillsammans med förslaget om att sänka koefficienten för en examen på samma nivå, leder en höjning av kvoten för förstagångsstuderande till överlappande konsekvenser som försvårar möjligheterna att byta bransch och skola om sig. Det är dessutom svårt att på ett pålitligt sätt prognosticera och följa upp effekterna av detta.

 

3. Det föreslås att bestämningsgrunderna för den strategibaserade finansieringen (7 §) ändras så att den andel av finansieringen som stöder statsrådets högskole- och vetenskapspolitiska mål (s.k. programfinansiering) stryks. I fortsättningen föreslås strategifinansieringen grunda sig på den andel som stöder högskolans strategi och förnyelse. Den strategibaserade finansieringens andel är enligt förslaget i fortsättningen 10 procent av hela basfinansieringen (för närvarande 15 procent).
   Den andel på 5 procent som motsvarar slopandet av den nationella programfinansiering som ingår i strategifinansieringen överförs från den finansieringsandel som bestäms på basis av de övriga utbildnings- och vetenskapspolitiska målen till den finansieringsandel som bestäms på basis av verksamhetens kvalitet, genomslag och omfattning.
   Anser ni att förslaget är ändamålsenligt?

• Ja
• Nej
• Tar inte ställning
• Synpunkter, ändringsförslag eller övriga kommentarer om förslag 3:

Motiveringar: HUS understöder den föreslagna ändringen. Det är bra att finansieringen grundar sig enbart på universitetens egna strategier. Detta ger ett starkare stöd för universitetetens eget utvecklingsarbete och förstärker universitetens autonomi.

 

Undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering

5. I 1 § i och bilagan till undervisnings- och kulturministeriets förordning föreslås följande kriterier för beräkning av finansieringsandelen för utbildning samt respektive viktningar:

Antal nya förstagångsstuderande som börjat studera vid universitetet 3 %

Antal högre högskoleexamina som avlagts vid universitetet 19 %

Antal lägre högskoleexamina som avlagts vid universitetet 11 %

Det totala antalet studiepoäng som avlagts i öppen universitetsundervisning, som fristående studier och i specialiseringsutbildning 3%

Det sammanräknade antalet studiepoäng som avlagts på basis av samarbetsavtal mellan högskolor 1 %

Poängsumman för svaren i den riksomfattande enkäten för studeranderespons 3 %.

Antal sysselsatta personer i Finland som avlagt högre högskoleexamen vid universitetet, ett år efter att de blivit utexaminerade 2 %

Poängsumman för svaren i den riksomfattande karriäruppföljningsenkäten 2 %.

Anser ni att förslaget är ändamålsenligt?

• Ja
• Nej
• Tar inte ställning

Obs! Denna enkät innehåller separata frågor om de finansieringskriterier och deras finansieringsandelar för vilka det föreslås ändringar i detta förslag.

• Synpunkter, ändringsförslag eller övriga kommentarer om förslag 5:

Motiveringar: HUS understöder inte de föreslagna beräkningskriterierna för finansieringsandelen. Vi anser att tillägget av kvoten för förstagångssökande i universitetens finansieringsmodell inte är ändamålsenligt och inte heller kan detta understödas med hänvisning till de tidigare framförda synpunkterna på problemen med kvoten för förstagångssökande.

 

6. Enligt förslaget är viktningen av det nya beräkningskriteriet för antalet nya förstagångsstuderande 3%.Detta genomförs enligt förslaget som en överföring från strategifinansieringen (2 procentenheter) samt från den finansieringsfaktor som gäller studiepoäng som avlagts inom öppen universitetsundervisning, fristående studier och specialiseringsutbildning (1 procentenhet), vars viktning föreslås vara 3% (för närvarande 4%).
   Beräkningen av antalet nya förstagångsstuderande ska göras utifrån utfallet för det sista året som finns tillgängligt (situationen i juni).
   Anser ni att förslaget till ny finansieringsfaktor är ändamålsenligt?

• Ja
• Nej
• Tar inte ställning
• Synpunkter, ändringsförslag eller övriga kommentarer om förslag 6:

Motiveringar: Se motiveringarna i punkt 2 och 5.

Dessutom påverkas finansieringen av studierna vid öppna universitetet av två nedskärningar. (Sänkning av indikatorn i finansieringen, nedskärning av finansieringen i planen för de offentliga finanserna). Detta står i konflikt både med regeringens mål gällande kontinuerligt lärande och med de behov som finns i anknytning till utbildning på riksomfattande nivå.

 

7. Andelen för de finansieringsfaktorer som gäller viktningen av lägre respektive högre högskoleexamina som avlagts vid universiteten under kalenderåret föreslås förbli oförändrad. Föreslås preciseringar i beräkningen av respektive finansieringsfaktor:

När antalet lägre och högre högskoleexamina viktas föreslås det ändringar i koefficienterna för tiden för avläggande av examen och för avläggande av en annan examen på samma nivå. Enligt momentet viktas vid beräkningen av antalet examina antalet examina som avlagts inom den målsatta tid som avses i 40 § i universitetslagen med koefficienten 1,8 (för närvarande 1,5).

Om den som avlagt högre högskoleexamen redan tidigare avlagt högre högskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen vid en finländsk högskola eller om den som tidigare avlagt lägre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen vid en finländsk högskola, viktas den andra examen enligt förslaget dessutom med koefficienten 0,5 (för närvarande 0,7). Övriga koefficienter förblir oförändrade.

En teknisk ändring som föreslås är att examina i koefficientklass 1 inte längre räknas upp i bilagan till förordningen, utan grupp C (koefficient 1) omfattar alla sådana examina som inte ingår i grupp A (koefficient 3) eller B (koefficient 1,75). Den föreslagna ändringen påverkar inte förhållandet mellan högskolorna i fråga om finansieringen, men däremot undviker man onödiga förordningsändringar under avtalsperioden ifall det införs en ny examensbenämning som inte gäller grupp A eller B.

Anser ni att förslaget om en höjning av koefficienten (1.8) för den målsatta tiden är ändamålsenligt?

• Ja
• Nej
• Tar inte ställning

Anser ni att förslaget om en sänkning av koefficienten för en annan examen på samma nivå (0.5) är ändamålsenligt?

• Ja
• Nej
• Tar inte ställning
• Synpunkter, ändringsförslag eller övriga kommentarer om förslag 7:

Motiveringar: HUS understöder inte att koefficienten för den målsatta tiden höjs till 1,8 från tidigare 1,5. Den tidigare koefficienten skapar redan nu ett starkt incitament för universiteten att styra utbildningsprocesserna så att studenterna avlägger examen inom utsatt tid. Det är inte heller till fördel för samhället att tvinga studenterna att avlägga examen i snabb takt. Viktningsvärdet av den ökade kompetensen och bildningsnivån minskar inte beroende på om examen avläggs på fem eller tio år.

En höjning av viktningsvärdet för koefficienten för målsatt tid för att avlägga examen som är nästan dubbelt så hög jämfört med för dem som till exempel avlägger examen ett år senare leder till orimliga utmaningar både för universiteten och studenterna. Universiteten kan inte inverka på alla de faktorer som påverkar den tid det tar för studenterna att avlägga examen. Till exempel måste studenter i tillväxtcentrum i allt högre grad arbeta för att klara av sin försörjning och detta har en negativ inverkan på studietakten. Regeringens övriga politik har inte heller som mål att stödja heltidsstudier. Nedskärningar i studenternas socialskydd kommer att leda till att en ännu större andel studenter är tvungna att finansiera sina studier med att arbeta. En höjning av koefficienten ökar knappast på antalet avlagda examina inom målsatt tid.

Betoningen på kvoten för förstagångssökande stöder inte studentantagningen till magisterprogrammen, eftersom de studenter som söker till magisterprogrammen redan vanligen har en högskoleexamen på lägre nivå. En sänkning av koefficienten för att avlägga en andra examen på samma nivå är en åtgärd som överlappar indikatorn för förstagångssökande på 3 %. Dessa åtgärder ökar tillsammans hindren för att kunna byta bransch och skola om sig. En koefficient på 0,5 är inte enligt vår åsikt skälig för att täcka de kostnader som utbildningen medför.

 

8. I beräkningen av finansieringen föreslås att studiepoängen för öppna studier endast beaktas i fråga om personer som har en finsk personbeteckning.
   Den föreslagna ändringen förutsätter ändringar i fråga om datainsamlingen, och ska träda i kraft i fråga om studiepoäng som avlagts från och med 2024.
   Anser ni att förslaget är ändamålsenligt?

• Ja 
• Nej
• Tar inte ställning 
• Synpunkter, ändringsförslag eller övriga kommentarer om förslag 8:

Motiveringar: HUS anser att förslaget inte kan stödjas. Denna ändring minskar på incitamenten för universiteten att utveckla nya kurser, som också lockar studerande från andra länder. Dylika studiehelheter kan ha en stor betydelse för universitetets rykte och ställning ur ett internationellt perspektiv och de är nyttiga även för finländska studenter. Vi anser överlag att högskolorna ska ordna studieperioder som stöder livslångt och kontinuerligt lärande och omskolning och att dessa studieperioder ska vara tillgängliga för alla som vill öka sin kompetens oberoende av livssituation och förmögenhet.

 

9. I 2 § i undervisnings- och kulturministeriets förordning och i bilagan till den föreslås beräkningskriterierna för finansieringsandelen för forskning utgöras av följande faktorer och viktningar:
10. Antal publikationer 14 %
    2. Antal doktorsexamina som avlagts vid universitetet 9 %
    3. Internationell konkurrensutsatt forskningsfinansiering 7 %
    4. Forskningsfinansiering från inhemska och internationella företag och annan inhemsk forskningsfinansiering 7 %Anser ni att förslaget är ändamålsenligt?

• Ja 
• Nej 
• Tar inte ställning 

Obs! Denna enkät innehåller separata frågor om de finansieringskriterier och deras finansieringsandelar för vilka det föreslås ändringar i detta förslag.

• Synpunkter, ändringsförslag eller övriga kommentarer om förslag 9:

 

10. Viktningen av beräkningskriteriet som gäller antalet doktorsexamina höjs enligt förslaget till 9 % (för närvarande 8%). Finansieringsgränsen för doktorsexamina i den gällande förordningen slopas.
    Anser ni att förslaget är ändamålsenligt?

• Ja 
• Nej 
• Tar inte ställning 
• Synpunkter, ändringsförslag eller övriga kommentarer om förslag 10:

 

11. Viktningen enligt beräkningskriteriet som gäller internationell konkurrensutsatt forskningsfinansiering höjs enligt förslaget till 7% (för närvarande 6%) och viktningen enligt kriteriet för inhemsk och internationell forskningsfinansiering från företag och annan inhemsk forskningsfinansiering (Finlands Akademi, Business Finland) höjs enligt förslaget likaså till 7% (för närvarande 6%).Forskningsfinansiering från inhemska och internationella företag viktas vid beräkningen enligt förslaget med koefficienten 1,2.
    Anser ni att förslaget är ändamålsenligt?

• Ja 
• Nej 
• Tar inte ställning
• Synpunkter, ändringsförslag eller övriga kommentarer om förslag 11:

12. För beräkningen av högskolornas finansiering 2025 och 2026 föreslås det en förändringsbegränsning.
    Enligt förslaget kan en högskolas finansiering, som inte innefattar den strategibaserade finansieringsandelen och inte heller finansieringen för universitetens riksomfattande uppgifter, minska med totalt högst 3 procent jämfört med föregående års finansieringsnivå, som ställts i relation till den kalkylmässiga finansiering som är tillgänglig under finansieringsåret. Eventuella underskott som orsakas av beräkningen av gränsen fördelas högskolesektorsvis mellan högskolorna i förhållande till deras finansiering.  En motsvarande begränsning gällde åren 2021–2022.
    Anser ni att förslaget är ändamålsenligt?

• Ja
• Nej 
• Tar inte ställning 
• Synpunkter, ändringsförslag eller övriga kommentarer om förslag 12:

Motiveringar: Vi anser att den föreslagna förändringsbegränsningen är bra så att ingen högskola utsätts för alltför stora engångsvariationer i finansieringen. Detta medför behövlig stabilitet i universitetens finansiering.

 

Annat ni vill yttra er om gällande förslaget

13. Er bedömning av förslagets konsekvenser för högskolorna, högskolesystemet och samhället

• Ingen kommentar

 

14. Eventuella andra kommentarer om förslagen som helhet beaktat eller förordningsutkasten

HUS anser det vara viktigt att finansieringsmodellen tryggar en tillräcklig basfinansiering för universiteten. Vi hoppas att den profileringsutveckling som regeringen eftersträvar inte leder till att verksamhetsförutsättningarna försämras för de mångvetenskapliga universiteten som värnar om bildning och att antalet universitet inte heller minskar som en följd av detta. En bred bildning är en fördel för hela samhället. Kriserna under de senaste åren (corona, krig och den pågående miljökrisen) visar att det är svårt att förutspå vilka kompetenser som behövs i framtiden. En högklassig grundforskning och en bred bildningsnivå förstärker samhällets möjligheter att svara på, även överraskande, krissituationer.

Vi anser att det är synnerligen viktigt att man i universitetetens finansieringsmodeller avstår från finansieringsindikatorerna som tvingar universiteten till hårt styrda, snäva examina, som till exempel koefficienten för målsatt tid och betoningen på antalet avlagda examina. Istället borde man övergå till att mäta till exempel avlagda studiepoäng.

Eftersom högskoleutbildning och högklassig forskningsverksamhet är något som sker långsiktigt, borde man vid utvecklingen av universitetens finansiering lägga tyngdpunkten på att universitetens finansiering är långsiktig, förutsebar och framför allt tillräcklig.

 

Annat ni vill yttra er om gällande arbetsgruppens förslag   

15. Arbetsgruppen lade också fram förslag som inte föreskrivs genom förordningar. Sådana var bland annat:

Universitets- respektive yrkeshögskolelagen möjliggör att UKM även kan bevilja högskolorna resultatfinansiering på basis av högskolans framgångsrika verksamhet. Arbetsgruppen föreslog att man utanför den kalkylerade finansieringsmodellen ska ta i bruk en särskild incitamentbelöning för sådana funktioner som är svårast att mäta (till exempel välmående på arbetsplatsen och bland studerande, ledning, samarbete med intressentgrupper). Incitamentbelöning anslås nödvändigtvis inte för varje år. De teman som är föremål för granskning kunde också variera från år till år.

Arbetsgruppen ansåg att det behövs en mer djupgående granskning av behoven av stora förändringar på systemnivå, av förfaranden i fråga om den finansiering och styrning som ska stödja granskningen samt av en reform av forskningsstödet. En forsknings- och utvärderingsbaserad beredning bör inledas så snart som möjligt.

Eventuella kommentarer gällande arbetsgruppens övriga förslag:

HUS anser att universiteten i ett tillräckligt tidigt skede bör få information om eventuella större ändringar i finansierings- och styrningspraxis på systemnivå. Högskolornas finansierings- och styrningsprocesser borde leda till en långsiktig och stabil verksamhet. Snabba förändringar i finansieringsmodellen tjänar inte högskolefältet och inte heller förverkligandet av en hållbar utbildningspolitik.

Fram för allt anser vi att utvecklingen av finansieringsmodellen kraftigare borde styras bort från den nuvarande modellen som starkt fokuserar på resultatstyrning, vilket skapar konkurrens mellan universiteten. I stället borde utvecklingen gå mot en modell som uppmuntrar till samarbete.

 

Mer information:

Mathilda Timmer

Utbildningspolitisk sakkunnig

mathilda.timmer@hyy.fi

050 477 4543