En studieplats i Helsingfors väntar, men Hassan får inte resa
BLOGG
Våren 2022. Jag är 25 år gammal. Jag sitter på soffan i min etta i Esbo, med datorn i famnen. Mitt hjärta bultar när jag läser min e-post: ”Grattis, du har blivit antagen till Helsingfors universitet!” Tre år av hårt arbete med att ansöka till universitetet är över! Det värsta är förbi.
Oktober 2025. Hassan Herzallah är 21 år gammal. Han har ett tält, en generator som drivs av solpaneler och elektricitet om solen skiner. ”Grattis, du har fått en plats som utbytesstuderande vid Helsingfors universitet!”
När det gäller studenter från ett tredjeland är det inte enbart ansökningsprocessen som inverkar på om studenterna får en studieplats vid universitetet. En väsentlig fråga är också om det överhuvudtaget är möjligt för studenten att resa till det land där campus finns. Uppehållstillstånd och resedokument kan visa sig bli omöjliga hinder.
Hassan är skribent och redaktör och han når sin publik via internet (bara han har tillräckligt med elektricitet och nätet fungerar). Israeliska trupper hindrar dem som bor i Palestina att röra sig fritt och infrastrukturen har tagit stor skada av anfallskriget. Därför har det varit omöjligt för Hassan att ta sig till konsulatet i Tel Aviv eller till Ramallah på Västbanken för att skaffa de resedokument som behövs för att han ska kunna resa till Finland.
Internationalisering har av många orsaker blivit ett ideal inom vetenskapssamfundet. Globalt och omfattande vetenskapssamarbete stöder utvecklingen och breddar vår förståelse. Vetenskapssamfundet har också en viktigt uppgift i att föra de förtrycktas talan i en värld som blir allt mer ojämlik. Har det internationella vetenskapssamfundet en skyldighet att stödja forskning och högskolestudier i Palestina, eftersom Israel har bombat sönder alla högskolor i Gaza? Vi tycker att vetenskapssamfundet har den skyldigheten.
Att stödja global mobilitet är också en form av fredsarbete och som utbildningsinstitution ska vi värna om detta. Alla studenter är lika värdefulla. Konflikter ska inte hindra oss från att nå våra drömmar, lära oss nytt och låta andra lära sig nytt. Konflikter får inte heller påverka möjligheterna att leva utan förtryck och förföljelse.
Akademisk frihet innebär att lärare och studenter vid universiteten fritt får undervisa, studera, forska och inhämta kunskap utan att lagar, institutionell reglering eller offentliga påtryckningar förorsakar oskäliga begränsningar eller ingripanden. Man talar alltför sällan om att global mobilitet är en del av den här helheten. De som studerar och arbetar vid ett universitet har väldigt olika möjligheter beroende på hurdant förhållande deras hemland har till Västvärlden. Det finns resurser som stöder forskare som är i utmanande situationer, till exempel nätverket Scholars at Risk. Varför har vi inte liknande resurser för studenter? Alla forskare har först varit studenter.
Finlands studentkårers förbund FSF och Finlands studerandekårers förbund SAMOK startade projektet Students at Risk, som hade som syfte att hjälpa studenter på krisområden. Förbunden var emellertid tvungna att avsluta verksamheten på grund av brist på mer långsiktig finansiering. När den globala ojämlikheten växer och konflikterna blir allt fler kräver genuin akademisk frihet resurser för att stödja studenter som kommer från utmanande omständigheter, på samma sätt som Helsingfors universitet har gjort för att hjälpa studerande från Ukraina. Om man skulle satsa på strukturer, som till exempel Students at Risk, och erbjuda stöd för att underlätta mobiliteten för studenter som kommer från områden som är mest utmanande när det gäller rörlighet, skulle kanske också Hassan Herzallah kunna komma lite snabbare till Finland för att studera.
Nikola Eerola
Styrelsemedlem
Helmiina Toivo
Styrelsemedlem
Här kan du läsa mer om Hassans situation:
https://voima.fi/artikkeli/2025/gazan-ja-helsingin-valissa/
https://www.hbl.fi/2026-02-03/studieplats-i-helsingfors-men-hassan-21-sitter-fast-i-gaza/
https://newlinesmag.com/writers/hassan-herzallah/
Hassans egen Substack:
