Kaarle Hämeri fortsätter som universitetets kansler, men vem är Hämeri och vad gör en kansler?

Kaarle Hämeri inledde 1.10.2022 sin andra period som kansler för Helsingfors universitet. Vad betyder det att vara kansler? Vad vill kanslern säga till studerandena? HUS utbildningspolitiska sektor tog reda på detta och bad att få intervjua Kaarle Hämeri!

Att vara kansler för Helsingfors universitet innebär att man har en unik uppgift inom universitetsfältet i Finland. Uppdraget handlar först och främst om att jobba med frågor som är viktiga för Helsingfors universitet och att representera universitetet i samhället. Kanslern för Helsingfors universitet har till exempel rätt att delta i diskussioner och uttala sig då statsrådet behandlar frågor som berör Helsingfors universitet. Låter det här ännu oklart? Ingen fara, som tur har vi kunnat be kanslern att själv berätta lite mera om det ibland lite kryptiska innehållet i hans arbete!

Hur skulle du förklara för en ny studerande vad en kansler gör?

”Vi kan hitta en passande analogi i förhållandet mellan Finlands president och statsminister. Statsministern har pengarna och den operativa makten. Presidenten har inte de här, utan presidentens makt härrör sig från presidentens position och person. På samma sätt har universitetet en rektor, som har den operativa makten, och en kansler, som fungerar i en representationsroll. Kanslerns uppdrag är helt enkelt att skapa och upprätthålla samhällsrelationer.”

Kanslern utnämns för en period på fem år i taget. Hämeri har med andra ord varit kansler redan i en period och han har blivit omvald att fortsätta ännu fem år till i uppdraget.

Vilket är det mest betydelsefulla resultatet du uppnådde under din föregående period?

”Som det mest betydelsefulla skulle jag vilja lyfta fram hur universitetet klarade av coronatiden och speciellt medelinsamlingen i den situation som den två år långa pandemin förorsakade, och som var mycket svår både ur samhällelig och ekonomisk synvinkel. Universitetet fungerar inte ensamt i samhället och i världen. Därför var det viktigt att aktörerna i samhället uppfattade oss som pålitliga både under pandemitiden och nu efteråt. På så vis kan vi också svara på de internationella utmaningar vi möter.”

Enligt Hämeri var det här också ett bevis på att universitetet har en förmåga att anpassa sig till och också återhämta sig från överraskande och radikala förändringar.

”Om någon för några år sedan skulle ha sagt att ni kommer att få uppleva en pandemiperiod som pågår i två år, skulle ingen ha trott på det. Det är klart att både studenterna och personalen haft stora utmaningar då det gällt att orka ta sig igenom den här tiden, men nu efteråt, då vi har en helhetsbild av det som hänt, kan vi säga att vi klarade oss, och trots att tiderna var svåra var resultaten inte dåliga”, påpekar Hämeri.

Kanslern representerar också universitetets ledning i förhållande till universitetssamfundet. Hämeri konstaterar att de mest minnesvärda upplevelserna under den förra kanslerperioden var de olika ceremonierna vid universitetet, promotionerna, valborgsfestligheterna och årsfesterna. Det här är tillfällen då man får träffa kärnan i universitetssamfundet, det vill säga människorna. Hämeri ser på universitetssamfundet ur den synvinkeln att den akademiska friheten utgör samfundets fundament: individerna och forskningsgrupperna definierar vad som är viktigt och förnuftigt att göra och också vad man vill göra. Besluten om vad man ska forska i kommer till exempel inte uppifrån, utan de besluten fattas på basis av samfundets kunnande och intressen. För att det här ska fungera krävs det en gemenskap, samarbete och likvärdighet inom samfundet.

Vilken betydelse har universitetssamfundet enligt dig?

”Universitetet är ett språkrör för de människor som verkar inom samfundet. En fungerande inkluderande universitetsdemokrati är en förutsättning för att ett universitet ska vara framgångsrikt och bra”, sammanfattar Hämeri betydelsen av gemenskap och demokrati inom universitetet.

Enligt Kaarle Hämeri är studenterna en betydelsefull och synlig del av universitetssamfundet och studenternas ställning är lite speciell i jämförelse med professorernas, forskarnas och den övriga personalens ställning. Studenterna kommer till universitetet med en mindre mängd kunskap jämfört med dem som redan finns i samfundet, men de är samtidigt de som bestämmer riktningen för vår framtid. De utvecklas till forskare och lärare och de förändrar samhället. Hämeri anser att studenterna ska ha en möjlighet att forska och undersöka och pröva sig fram då de söker sin egen väg i den akademiska världen och i samhället.

”Det är viktigt att vi lyssnar på studenterna och att vi visar dem hurdant vårt samfund är och vilken kunskap som redan finns, så att de sedan kan påverka framtiden. Studenterna ska komma ihåg att lyssna och föra fram sina egna åsikter.”

Hurdan var din egen studietid?

Hämeri anser att studietiden är en viktig period då man skapar nätverk och prövar på olika saker. Han uppmanar alla att gå med i föreningarnas och nationernas verksamhet och delta i studentrörelsen. Alla kontakter man skapar har man på något sätt nytta av i framtiden. Då Hämeri tänker tillbaka på sin egen studietid funderar han att han antagligen skulle gå med i nationsverksamheten om han nu skulle vara studerande. Nationerna erbjuder enligt honom en bra möjlighet att nyfiket pröva på olika saker och samtidigt hitta människor, som har liknande intressen som man själv har, och också intressanta hobbyn. Från sin egen studietid kommer han tydligt ihåg de första gångerna han kom på föreläsning till Brobergsterrassen. Där kände han att han kunde förnimma århundraden av kunskap och bildning då han lyssnade på föreläsningar som hölls av karismatiska lärare. Där föddes också tanken på att bildning är en av de största och viktigaste sakerna som människan uppnått genom historien.

Vi ville också ta reda på vilken plats som är den viktigaste på universitetet och som varje studerande borde besöka. Hämeri hade genast ett svar på den frågan:

”Alla borde absolut besöka universitetets huvudbyggnad. Redan byggnadens arkitektur visar det och då man själv stiger in genom huvuddörrarna kan man uppleva hur Finland och Helsingfors universitet är en del av den gamla europeiska universitetstraditionen.”

Vilka hälsningar vill du framföra till studenterna?

”Mina hälsningar relaterar faktiskt till principen för den franska revolutionen. ”Frihet, broderskap och jämlikhet” är något som vi kan tillämpa i universitetsvärlden i form av akademisk frihet, gemenskap och inkludering. Universitetet och dess studerande skapar och upprätthåller bildning, rent konkret som en del av samhället, också då världen omkring oss känns kaotisk och ibland till och med skrämmande.”

”Så länge som mänskligheten existerar, finns det också bildning. Denna tanke ska både nuvarande och kommande studerande omfatta och föra vidare”, sammanfattar Hämeri sina tankar.

Det är lätt för studentkåren att hålla med om dessa principer och vi önskar Kaarle Hämeri lycka och framgång under perioden som kansler!

HUS utbildningspolitiska sektor

Styrelsemedlemmarna Nea Hakala & Aku Houttu

Sakkunniga Marianna Suokas & Mathilda Timmer