Världens starkaste klimatlag till Finland!

Senast nu  är det dags för tillräckliga klimatåtgärder! HUS deltar i 52 ungdomsaktörers ställningstagande  där vi kräver världens starkaste klimatlag till Finland.

VÄRLDENS STARKASTE KLIMATLAG TILL FINLAND

Vi undertecknade finländska ungdomsaktörer kräver att Finlands klimatlag blir världens starkaste och ambitiösaste avspeglandes Finlands vilja att bli en global ledare i arbetet med att motverka klimatförändringen.

Klimatförändringen hotar hela mänskligheten och allt liv på vår planet i den form som vi känner till det. Den har negativa effekter på  vår ekologiska, sociala och ekonomiska miljö. Människor med redan  svag ställning är i den största faran.

Även om klimatförändringen berör alla inverkar den speciellt på oss unga och vår framtid. Ju längre motverkandet av klimatförändringen dröjer desto allvarligare är följderna.

Vi måste agera nu för att kunna bevara vår planet livskraftig i framtiden och trygga förutsättningarna för ett gott liv. Samhället måste återuppbyggas med beaktande av jordklotets ekologiska randvillkor. Klimatlagen måste åtstramas då klimatåtgärderna varit otillräckliga hittills.

Vi undertecknade ungdomsaktörer kräver följande 1-5 inskrivningar till den nya klimatlagen.

1. I klimatlagen ska skrivas in en bindande plikt för Finland att uppnå kolneutralitet

fram till år 2035 och kolnegativitet snabbt  därefter.

I lagen ska bindande mellanetapper skrivas in för att garantera  uppnåendet av kolneutralitetsmålet 2035. Mellanetapperna skapar kontinuitet för klimatpolitiken och skipar rättvisa mellan generationer.

Kolneutralitet  ska definieras tydligt  i lagen liksom beräkningsgrunden dvs.  hur utsläppen från  olika samhällsaktörer beräknas.

I myndighetsuppgifterna som listats i 15 § måste tilläggas att alla ansvarsministerier som nämnts i 15 § måste för sin del försäkra att utsläppsminskningsmålen förverkligas fram till år 2035 och därefter. Här ingår statsrådets kanslis skyldighet att följa en ägarstyrningspolitik som är i linje med klimatmålen och till exempel rösta för beslut på bolagsmöten som är i enlighet med Parisavtalets utsläppsminskningsmål. Principbeslutet för en hållbar ägarstyrning är i sig inte tillräcklig.

I sin helhet måste klimatlagen utvecklas i en mer förpliktande riktning så att målen uppnås.

Alla åtgärder som skrivs in i lagen ska beakta social hållbarhet och en uppriktig övergång till ett kolneutralt välbefinnandesamhälle. Klimatåtgärderna ska för sin del stöda skyddandet av naturens mångfald.

2. Den nya klimatlagen ska följa mitigationshierarkin för utsläpp

Finland måste i första hand minska sina utsläpp följandes mitigationshierarkin. Utläppskompensering  ska vara sistahandsalternativet i strävan att uppnå kolneutralitet.

Finland ska främst  minska sina utsläpp genom att minska användningen av fossila bränslen. Utöver det redan justerade stenkolsförbudet måste en plan om att avstå från övriga fossila bränslen fram till år 2030 skrivas i lagen.

Finland kan inte nöja sig med att enbart minska utsläpp innanför sina egna gränser.  I klimatlagen måste Finland också ta ansvar för sina utlokaliserade utsläpp.

Utsläppen som inte kan minskas måste kompenseras genom att öka Finlands interna kolsänkor. Finland får inte stöda sig på utländska kompensationer för att uppnå klimatmålen. I klimatlagen ska man förbinda sig  att öka kolsänkorna i Finland genom att fastställa ambitiösa tillväxtmål.

3. Den nya klimatlagen ska trygga ungas delaktighet i det klimatpolitiska

beslutsfattandet

Ungas delaktighet ska ökas och stödas. Unga ska höras i klimatbeslutsfattandets planerings- och genomförandeskeden. Uppnåendet av klimatmålen ska rapporteras i ungas kanaler och på ett sätt som intresserar unga.

Statsrådet ska grunda ett  oberoende organ för unga bestående av unga som stöd för beslutsfattandet. I lagen ska skrivas  hörandeplikt och kommentarsrätt för ungas organ, alltid när mål och mätare fastställs och rapporteras inom ramen för lagen och när lagen uppdateras.

4. I klimatlagen ska medborgarna garanteras tillräcklig informationstillgång- och deltagningsmöjligheter

för beslutsfattandet som gäller livsmiljön.

Informationen om det klimatpolitiska beslutsfattandet i Finland och utsläppsminskningsmålens framskridande ska alltid vara lättillgänglig och genomskinlig  för alla.

Klimatårsberättelsen ska utvecklas så att den bildar en helhetsbild om Finlands klimatpolitiska läge.  I fortsättningen ska den även rapportera om Finlands utlokaliserade utsläpp. Därutöver ska klimatårsberättelsen granska markanvändningssektorns och utsläppshandelssektorns klimatpolitiska åtgärder. Klimatårsberättelsen ska förstärkas i samband med klimatlagreformen och tillgängligheten  förbättras.

Den nya klimatlagen ska säkra starka deltagningsmöjligheter för medborgarna i det klimatpolitiska beslutsfattandet. I klimatlagen ska skrivas en involveringsplikt när klimatpolitiska mål och mätare fastställs och när klimatpolitiska planer verkställs. Den nya klimatlagen ska garantera lika deltagningsmöjligheter för alla på alla förvaltningsområden.

Speciellt ska de med svagaste ställning höras, de som mest påverkas av  klimatförändringseffekterna. Även regional jämlikhet ska förverkligas vid hörandet av medborgarna och hörandetillfällen ska ordnas runt om i Finland på tillgängliga ställen. På hörandetillfällena ska tillgänglighet beaktas.

5. Klimatlagen ska förstärka klimatpanelens roll för klimatpolitiken i Finland

De satta målen i lagen ska grunda sig på vetenskap och klimatpanelen ska höras när klimatpolitiska metoder väljs.

Klimatlagen ska säkra tillräckliga resurser för klimatpanelen så att den kan genomföra sitt syfte medan panelisterna samtidigt verkar som aktiva vetenskapssamfundsmedlemmar.

Förändringskrävande,

Nuorten Agenda 2030 -ryhmä ja Suomen YK-nuoret

Yhteistyössä:
350 Suomi ry
Allianssi
Aseistakieltäytyjäliitto
Biosfääri ry
Changemaker
Climate Move
Dodo ry
Eurooppanuoret
European Youth Parliament Finland – EYP
F*NO Feministiset Nuoret ja Opiskelijat
Fridays for Future Suomi
FinMUN
Helsingin YK-nuoret
Helsingin yliopiston ylioppilaskunnan Vihreät
Helsingin yliopiston ylioppilaskunta
Hiilivapaa Suomi
Joensuu seudun monikulttuurisuusyhdistys ry
Jyväskylän YK-yhdistys
Keskustanuoret
Kokoomuksen Opiskelijaliitto Tuhatkunta ry
Kokoomusnuoret
Kuopion ilmastonuoret/Luonnonystävät-toimintaryhmä
Luonto-Liitto
Nuorten ilmastodelegaatit, Allianssi ry
Nuorten YK-delegaatti, Allianssi ry
Nuorten Suomi ry
Nyyti ry
Parecon Finland
Piraattinuoret
Plan International Suomi
Pohjola-Nordenin Nuorisoliitto
Sosialidemokraattiset nuoret
Suoma Sámi Nuorat
Suomen 4H-liitto
Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto – SAKKI ry
Suomen Kristillisdemokraattiset Nuoret
Suomen Lukiolaisten Liitto
Suomen Nuorisovaltuustojen Liitto
Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU ry
Suomen Opiskelijakuntien Liitto – SAMOK ry
Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry
Suomen Sadankomitea ry
Suomen Yhteiskunta-alojen Ylioppilaat
Suomen ylioppilaskuntien liitto – SYL ry
Svensk Ungdom – RKP-nuoret
Tampereen YK-yhdistys
Turun YK-yhdistys
Turun yliopiston ylioppilaskunta
Vihreiden nuorten ja opiskelijoiden liitto
Vasemmistonuoret
WWF Nuoret