9.9.2022

Hållbarhet är kärnan i all utbildning

BLOGG

Den 28 juli var den ekologiska skuldens dag, vilket innebär att vi då hade förbrukat hela årets naturresurser. Dagen påminner oss om vår tids största utmaning, miljökrisen. Precis som då det gäller många andra problem i samhället erbjuder utbildning en lösning på miljökrisen.

Den ekologiska skuldens dag uppmärksammades i Finland redan den 31 mars, vilket var mycket tidigare än i resten av världen. Parallellt med att vi globalt sett överbelastar miljön hotar förlusten av den biologiska mångfalden också vår egen livsmiljö. Var nionde djurart och varannan naturtyp är hotad i Finland. Då vi adderar den pågående klimatförändringen till den katastrofala miljökrisen har vår planet övergått till en ny geologisk tidsperiod, antropocen. Detta har skett som en följd av de handlingar som den rika delen av världens befolkning och samhällen har utfört. Människan är för tillfället den art på jorden som allra mest förändrar, omformar och förstör miljön. Eftersom vi besitter den här makten, har vi också ett särskilt ansvar för vår egen och för vår planets framtid.

Denna mänskliga verksamhet, som redan nu kontinuerligt förorsakar brott mot mänskliga rättigheter, flyktingströmmar och en sjätte våg av arter som dör ut, är en väsentlig aspekt då vi diskuterar utbildningsfrågor. Ett centralt mål för utbildningspolitiken har alltid varit att öka produktiviteten och att via detta effektivera människans verksamhet. Hur ska vi till exempel öka på produktiviteten av ett årsverke. Det här har gjort det möjligt att samhället har utvecklats i hisnande takt.

Då man har lyckats tillfredsställa människornas grundbehov är det ändå viktigt att överväga hur långt man kan gå i att eftersträva en högre produktivitet och på vilket sätt man kan fortsätta göra det. Vi vill inte ha sådan verksamhet som leder till miljöförstörelse, och ökad produktivitet ska inte användas för att göra det möjligt att öka på vår ekologiska skuld. Man kan med andra ord inte ställa upp neutrala mål för utbildningspolitiken, utan de mål vi har för utbildningspolitiken är centrala för att vi ska kunna hantera den pågående hållbarhetskrisen.

Utbildning gynnar oss alla genom att erbjuda bildning, idéer och kunnande både då det gäller vår livssituation på individnivå och då det gäller samhällets olika delar på en bredare nivå, till exempel arbetsmarknaden. För att vi ska kunna bygga upp ett hållbart samhälle krävs med andra ord att utbildningen svarar på samhällets behov. Eftersom miljökrisen hela tiden förvärras, kan vi påstå att politiken har misslyckats med det tidigare nämnda. Teknologiska lösningar och innovationer spelar en central roll då vi försöker leva ett liv som beaktar gränserna för jordklotets bärkraft. Det är väsentligt att det finns förståelse för detta inom alla vetenskapsgrenar då vi jobbar för att förändra samhället i en hållbarare riktning. Finansministeriet har till exempel för tillfället behov av personal med klimat- och miljövetenskapligt kunnande, men det finns inte tillräckligt med arbetskraft som uppfyller kunskapskraven. Istället för att fortsätta med vår traditionella konsumtionsfest borde vi satsa mera på att konsumera icke-materiella upplevelser. För att förverkliga det här behöver vi kunnande till exempel i hur vi kan förstärka vår gemenskap och inom olika konstgrenar.

I grund och botten baserar sig utbildning egentligen på hur vi uppfattar bildning. Vi uppfattar bildning kanske som att det betyder att man är beläst och har goda kunskaper inom ett område, men då det gäller bildning är det ännu viktigare att vi är medvetna om och har en förståelse för vår omvärld. Under antropocen bör bildning definieras på basis av hur hållbart vi lever. Kan man anse att vårt samhälle är bildat om vi konstant lever över våra naturtillgångar och arter dör ut?

Hållbarhetsforskare Arto O. Salonen har presenterat begreppet ekosocial bildning som till exempel kunde vara en utgångspunkt för hur vi kan omdefiniera begreppet bildning. Enligt Salonen är det centrala människans egen uppfattning om sina rättigheter och skyldigheter och hur dessa inverkar på andra människor och på naturens välmående. Vi beaktar och respekterar planetens bärkraft med hjälp av medkänsla och måttlighet.

Hållbarhet är med andra ord centralt då man betraktar utbildningspolitiken ur många olika synvinklar. Med hjälp av detta kan vi alla bidra till att fortsätta bygga upp vår värld. Därför kan vi lösa miljökrisen enbart om vi satsar på utbildning och formulerar om de nuvarande målen för utbildningen. Det här måste vi alla hålla i minnet då vi går vidare mot en hållbar framtid.

 

Aku Houttu

Styrelsemedlem
utbildningspolitik, riksdagsvalet, miljö och klimat