Utbildningspolitiska sektorns våröversikt 2025

Våren är snart slut, sommaren står för dörren, fem månader gick fortare än någonsin. För några månader sedan skrev jag en bloggtext om riktlinjerna för detta år. Jag kände på mig att årets skulle bli arbetsdrygt och jag hade verkligen rätt, åtminstone när det gäller denna vår. Inom den utbildningspolitiska sektorn har vi aktivt träffat både universitetets personal och ledning och vi har lyft upp teman som är viktiga för studenterna. För mig har de viktigaste ögonblicken varit de många diskussionerna med de studieaktiva, som jag haft glädjen att bli bekant med under våren.

Fakultetsrundan

Jag ville starta året med att träffa studenter från olika fakulteter. För att kunna göra påverkansarbete på universitetet och lyfta fram de olika åsikterna och önskemålen inom vår medlemskår krävs det att man känner till de frågor som är aktuella vid de olika fakulteterna och som berör studenterna inom de olika vetenskapsområdena. Diskussionerna inom fakulteterna fokuserar delvis på olika frågor, men under fakultetsrundan märkte jag vissa återkommande teman oberoende av vetenskapsområde.

Vi kan se att klyftan mellan universitetets riktlinjer och hur man i praktiken går tillväga är stor, särskilt när det gäller frågor om studentens rättsskydd vid fakulteterna. Information om kurserna finns nödvändigtvis inte tillgänglig i tillräckligt god tid, bedömningen drar ut på tiden och tidpunkterna för tentamina kan plötsligt ändra. Studenterna känner inte alltid till sina rättigheter och undervisningspersonalen känner inte heller alltid till universitetets riktlinjer och därför finns viss praxis fortfarande kvar trots att den strider mot universitetets egna anvisningar.

Ett av de största övergripande problemen som gäller de olika studieområdena är hur man hanterar frånvaro – man kräver eventuellt obligatorisk närvaro trots att det inte är pedagogiskt motiverat. Ibland är principerna så strikta att studenten får oproportionerligt stora problem om hen är frånvarande en gång. Ökningen av mängden studieplatser på varje område och särskilt bristen på resurser är naturligtvis också frågor man diskuterar. Jag har gjort mitt bästa för att lyfta fram allt detta när jag har träffat olika aktörer på universitetet och deltagit i olika arbetsgrupper.

Halloped- och studienätverket

Nätverksträffarna och utbildningarna har hört till de mest inspirerande sakerna under våren. Vi har ordnat olika utbildningar och träffar för nätverken. Tillsammans med nätverken besökte vi även Kai Nordlund som är vår prorektor med ansvar för undervisningen och Anu Haapala som är direktör för undervisningsservicen. Tillsammans med nätverken har vi diskuterat både studenternas vardag, nationell utbildningspolitik och hur vi kan utveckla kommunikationen om studentkårens intressebevakning. Ett utvecklingsobjekt när det gäller vår kommunikation om intressebevakningen har varit satsningar på Instagram reels och innehåll i form av videor. Vår nyaste lansering är våra HUSheter och du kan redan nu se det första avsnittet på HUS Instagram-konto. Vi har samlat ihop idéer som de studieaktiva har gett oss och i slutet av året får du se mer av allt det som vi har jobbat med!

I slutet av maj ordnade vi en picknick för att tacka alla studieaktiva. Vi har verkligen orsak att vara tacksamma. De som jobbar med studiefrågor både i föreningarna och i olika organ vid universitetet gör ett viktigt jobb när det gäller att föra studenternas talan och utveckla universitetet till en ännu bättre plats för studenterna.

Påverkansarbete vid universitetet

Vår utbildningspolitiska sektor utför påverkansarbete i olika arbetsgrupper på universitetet. Själv har jag varit med i arbetsgruppen som bereder verkställandet av resultaten från utvärderingen av universitetets verksamhetsstruktur och ledningssystem (TOIJO). Arbetsgruppen har sammanträtt aktivt under våren. TOIJO-processen är en central del av universitetets förvaltning och processen är särskilt viktig bland annat med tanke på att närdemokratin förverkligas och de möjligheter att påverka som universitetssamfundet har.

Vi träffar regelbundet Anu Haapala som är direktör för undervisnings- och studentservicen. Gemenskap har varit ett viktig tema när det gäller påverkansarbetet och vi har diskuterat detta på våra möten även i år. Vi har på studentkåren betonat att vi behöver informella platser där vi kan träffa varandra under avslappnade former och att vi behöver genuina möten mellan studenterna och universitetets personal. För att skapa samhörighet behöver vi också konkreta utrymmen – lokaler som möjliggör naturliga möten, gemensamma utrymmen där vi kan arbeta och studera och framförallt utrymmen där studenterna kan vistas på campus. Utrymmesfrågan är följaktligen en av de frågor som många föreningar har diskuterat.

Vi har under våren fortsatt arbeta för att hålla kvar examensbetygen i pappersform och vi har försvarat deras betydelse på universitetet. Under våren har vi kommit fram till en kompromiss med universitetet: studenten får i fortsättningen en hälsning från dekanus med anledning av att studenten har avlagt examen. Studenten får denna hälsning vid universitetets examensfest. Vi har särskilt försökt utveckla hur vi går till väga när studenterna avlägger examen och festen i samband med detta så att studenterna känner att de vill delta i festen. Studenterna ska känna att de får det tack och den fest de förtjänar efter flera år av hårt arbete. Vi fortsätter arbetet med att utveckla examensfesten tillsammans med universitetet och vi hör gärna respons från studenterna om den nya formen för utexamineringen och festen!

Nationell utbildningspolitik

Inom den nationella utbildningspolitiken har vi deltagit i arbetet med att utforma undervisnings- och kulturministeriets vision för högskoleutbildning och forskning, vilken också brukar kallas kopovisionen (kopo är den finska förkortningen av utbildningspolitik). Arbetet med visionen svarar på förändringarna i samhället och den förändrade verksamhetsmiljön när det gäller högskoleutbildning och forskning. Vi har bland annat deltagit i enkäten för nätverksintressenter där vi betonade betydelsen av mångsidiga bildningsuniversitet, avgiftsfri och tillgänglig utbildning samt förutsebar och tillräcklig basfinansiering.

Vi har noggrant följt med de högskolepolitiska besluten som Finlands regering har fattat. Den slutliga storleken på nedskärningarna efter halvtidsöversynen uppgår till 117,7 miljoner och var större än vad vi hade väntat oss. Vi är särskilt oroade över följderna av nedskärningarna i basfinansieringen (artikeln är på finska), eftersom det är basfinansieringen som finansierar högskolornas grundläggande funktioner, så såsom grundutbildningen och stödtjänsterna. Regeringens beslut att starta en utredning om det öppna universitetets examensrätt är också ett omvälvande utbildningspolitiskt initiativ som, ifall det genomförs, skulle leda till avgiftsbelagda examina. Vi har deltagit i samhällsdebatten om halvtidsöversynens utbildningspolitiska följder och vi kommer att arbeta särskilt hårt under resten av året för att hindra att öppna universitetets får examensrätt.

Till slut

Jag är glad över att så många studenter verkligen vill skapa förändring och ändra på universitetets och fakulteternas sätt att arbeta så att transparensen ökar och studenterna har större möjlighet att vara delaktiga. Jag förstår att påverkansarbete inte alltid känns motiverande – vi ser ibland resultatet av vårt arbete först flera år senare. Ibland uppstår det inte heller en förändring av vårt hårda arbete, men vi lyckas kanske förhindra att ett förslag som är negativt för studenterna blir godkänt. Jag hoppas att ni studieaktiva och andra studenter som jobbar för förändring på universitetet kommer ihåg att det är just ni aktiva studenter som bygger vår livskraftiga gemenskap. Utan er skulle många viktiga saker inte ske.

Soliga sommarhälsningar,

Venla Lehtinen

Styrelsemedlem med ansvar för utbildningspolitik