


Studerandenas psykiska hälsa har vacklat även utan corona
BLOGG
När strategin för psykisk hälsa tillämpas bör särskild uppmärksamhet fästas på studerandenas välbefinnande.
Studerandenas utmaningar med den psykiska hälsan och välbefinnandet har ökat under de senaste åren. Enlig den nationella hälsoundersökningen för högskolestuderande har högskolestuderandenas depressions- och ångestdiagnoser trefaldigats under 2000-talet. Problem med den psykiska hälsan och orkandet är även den största orsaken till studieoförmåga bland unga vuxna.
Ämnet är alltmer aktuellt nu under coronatiden. Det finns ännu ingen forskningsinformation om hur corona, de förändrade studiesätten och den sociala isoleringen inverkar på studerandenas psykiska hälsa. Det är ändå klart tydligt att undantagstillståndet också är svårt för studerande.
Studiegemenskapen och högskolorna ska stöda studerandenas psykiska hälsa och välbefinnande omfattande. Utmaningar och problemområden som utsätter studerandenas psykiska hälsa för fara bör identifieras och lösas. Vården av psykiska hälsoproblem förutsätter tillräckliga stöd- och välbefinnandetjänster för studeranden såsom ett tillräckligt antal studiepsykologer.
Förebyggande är bästa medicin
Den psykiska hälsan befrämjas ändå bäst genom förebyggande. Genom att rätta till problemen i studiemiljön och ordna stödtjänster med låg tröskel kan man ingripa redan innan egentliga psykiska sjukdomar uppstår. En god vård av psykiska sjukdomar och ansvar för studiemiljöns välbefinnande befrämjar studerandenas hälsa.
Finlands regering publicerade en nationell strategi för psykisk hälsa för åren 2021–2030 den 11 februari. Strategin för psykisk hälsa drar upp linjerna för de nationella målen för befrämjande av psykisk hälsa, förebyggande mentalvårdsarbete och mentalhälsovård på 2020-talet. Trots strategins goda öppningar och målsättningar ställs ändå inte konkreta mål för att förbättra högskolestuderandenas psykiska hälsa.
Psyket vacklar särskilt under studietiden
Psykiska hälsoproblem börjar och fortsätter alarmerande ofta just under studietiden och enligt hälsoundersökningen för högskolestuderande lider redan nästan var tredje studerande av dem under studietiden. Utmaningar utgörs exempelvis av utmattning förorsakad av studierna, den knappa försörjningen och osäkerheten om framtiden.
Det är skäl att utveckla högskolestuderandenas psykiska hälsa omfattande, hälsobetonat och på basis av forskningsinformation. Vid verkställandet av den nationella strategin för psykisk hälsa bör speciell uppmärksamhet riktas på högskolestuderandenas psykiska hälsoutmaningar. Utmaningarna som högskolestuderandena möter ska identifieras och ingripas i. Dessutom är det viktigt att ansvara för universitetets handledningstjänster, kvaliteten och tillräckligheten på de tjänster som erbjuds av SHVS och för att välbefinnandet befrämjas i högskolornas planeringsarbete och det högskolepolitiska beslutsfattandet.
Okko Karvonen
Styrelsemedlem