7.3.2023

Samfundet frågade – rektorskandidaterna svarade!

BLOGG

Rektorsvalet har nu kommit halvvägs och vi vet vem de fyra främsta kandidaterna är. Tillsammans med Professorsförbundets avdelning vid Helsingfors universitet, Forskarförbundet och föreningen Doktorander vid Helsingfors universitet HYVÄT RY har vi rett ut de främsta kandidaternas åsikter om viktiga frågor som hör till uppdraget som rektor. Läs svaren här nedan!

På våren väljs en ny rektor för Helsingfors universitet. På här kan du läsa vad som hittills hänt då det gäller valet av rektor. Vi vet nu vem som är de fyra främsta kandidaterna: Kai Nordlund, Kimmo Nuotio, Sari Lindblom och Johanna Mäkelä. Styrelsen för Helsingfors universitet väljer nu på våren bland dessa fyra en rektor för vårt universitet för följande femårsperiod. Före valet ordnas ännu ett diskussionstillfälle 9.3 i vilket alla kandidater deltar. Tillfället är öppet för hela universitetssamfundet.

Bekanta dig med sökandena:

Kai Nordlund: FD, professor i beräkningsmaterialfysik. Har varit dekanus för HU:s matematisk-naturvetenskapliga fakultet 2018-2022 och har från och med år 2022 fungerat som prorektor med ansvar för undervisningen.

Kimmo Nuotio: JD, professor i straffrätt. Har varit dekanus för HU:s juridiska fakultet 2010-2017 och leder för tillfället Institutet för kriminologi och rättspolitik.

Sari Lindblom: FD, professor i universitetspedagogik. Fungerar som rektor för Helsingfors universitet.

Johanna Mäkelä: PD, professor i matkultur. Fungerar som dekanus för HU:s pedagogiska fakultet.

Vi har skapat vår egen version av ett ”kandidattest” tillsammans med Professorsförbundet, Forskarförbundet och doktoranderna. Vi har skickat en uppsättning frågor till alla fyra sökande. Frågorna handlade bland annat om framtidens examina, välmående i samfundet samt vilka möjligheter samfundets internationella medlemmar har då det gäller att delta i verksamheten inom universitetssamfundet.

I fråga om framtidens examina var alla av samma åsikt om betydelsen av samarbete mellan olika vetenskapsområden och alla hade också erfarenhet av att hålla kontakt med studerandesamfundet. Kandidaterna ansåg att känslan av gemenskap är en viktig faktor både då det gäller utvecklingen av vetenskapssamfundet, samhörigheten i samfundet och även då det gäller välmående. I princip var alla beredda att också i framtiden hålla kvar systemet med avgiftsfri utbildning.

Frågor:

  1. Hur ser du på framtidens universitetsexamen? Hur skiljer den sig från nuvarande, eller skiljer den sig? Motivera!

NORDLUND: Framtidens examen har samma utgångspunkt som examen idag. Det betyder att examen är universitetets garanti på ett högklassigt och omfattande kunnande samtidigt som examen kommer att innehålla ännu mera tvärvetenskapliga och flerspråkiga element. Examina kompletteras av små certifierade kunskapshelheter.

NUOTIO: Utveckling i små steg. Vi följer upp de färdigheter som examen ger och vid behov reagerar vi och genomför förändringar. Vi ökar eventuellt samarbetet mellan vetenskapsgrenarna, särskilt i magisterskedet, så att studenten ändå först har fått en god kännedom om ett visst vetenskapsområde. Det känns som att kandidatexamina för tillfället omfattar väldigt mycket, kanske lite för mycket.

LINDBLOM: Bandet mellan forskning och undervisning är starkt i framtidens universitetsexamen. Det finns flexibla möjligheter att skapa individuella lärstigar i examen. Samarbetet mellan vetenskapsgrenarna är viktigt. Kunskap i att tänka vetenskapligt är också viktigt, som t.ex. analys- och problemlösningsförmåga samt förmåga att tänka kritiskt.

MÄKELÄ: Det finns två parallella riktningar i den finländska högskolepolitiken och EU:s mål: ökning av mängden avlagda examina och små kunskapshelheter för kontinuerligt lärande. Vid universiteten kommer man att erbjuda både generella utbildningar och yrkesexamina. Allt behövs.

  1. Vi har vid universitetet en studerandegemenskap som är aktiv och som representerar mångfald (föreningar, nationer, studentkåren…) Hur stöder och utvecklar du, som rektor, kontakterna till studerandegemenskapen?

NORDLUND: Jag är före detta studentaktiv och håller därför kontinuerligt och gärna kontakt med studenterna, både via officiella och inofficiella kanaler. Som rektor skulle jag fortsätta med detta bl.a. genom att förstärka den gemensamma H-talks verksamheten som ett forum för samarbete med studentkåren.

NUOTIO: En rektor ska lyssna på studenternas åsikter både i officiella och inofficiella sammanhang. Studenterna har ofta den bästa kunskapen om vad som är på gång. Det finns olika kanaler via vilka man kan hålla kontakt med studerandena och jag känner till dem. Jag har övat på det här som dekanus.

LINDBLOM: Under min karriär har jag hållit tät och aktiv kontakt med studerandegemenskapen. Det är viktigt att vi upprätthåller de olika former för interaktion som finns för personalen, studenterna och universitetets ledning och att lyssna på studenternas förslag, behov och önskemål om samarbetet. De fria diskussionstillfällena om ett visst tema är de allra bästa.

MÄKELÄ: Målet är att samarbetet ska vara naturligt och lätt och att det för alla parter är enkelt att ta kontakt och diskutera frågor samtidigt som man skapar gemensamma mål. Jag tycker att det skulle vara bra om det finns en struktur för hur man håller kontakt och att man inom ramarna för denna struktur regelbundet träffas både till vardags och då det är fest.

  1. Hur skulle du som rektor främja välmående hos Helsingfors universitets studenter och personal?

NORDLUND: Jag skulle fortsätta den tilläggssatsning på studenternas välmående som vi inledde under coronapandemin. För att främja personalens välmående skulle jag bl.a. förbättra trivseln i universitetets utrymmen och personalens möjligheter att påverka. Jag skulle också främja de flerspråkiga funktionerna, så att alla kan delta i verksamheten.

NUOTIO: Det viktigaste är välmående i vardagen och vi måste också satsa på gemenskapen. Möjligheter till utveckling och kreativitet. En ledning som jobbar för transparent personalplanering och mänsklig utveckling skapar ökat förtroende och återspeglas i välmående. Studenterna med i vår verksamhet på olika sätt. Studier ska ge äkta glädje. Vi måste också uppskatta förvaltningens arbete.

LINDBLOM: För mig, som psykolog, är hela samfundets välmående en verkligt viktig fråga. Jag har under coronatiden aktivt varit med och utvecklat olika former av stöd som man med låg tröskel kan använda för att förbättra sitt välbefinnande. De här är en god grund för vårt fortsatta arbete. En rektor jobbar dagligen med frågor i anknytning till välmående. Då vi förstärker samhörigheten främjar vi individens välmående. Det här måste vi satsa på.

MÄKELÄ: Universitetssamfundet måste ha en uppfattning om vad man gör inom HU och varför samt hur man förverkligar verksamheten. Om universitetssamfundet inte deltar i detta lyckas det inte. Man kan påverka välmående inom HU:s olika enheter och gemenskaper genom att kanalisera resurser, dimensionera arbetet och komma överens om de uppgifter som ingår i arbetet samt uppskatta de möten vi har i vardagen och att vi håller kontakt med varandra

  1. Ska högskoleutbildningen vara avgiftsfri också i fortsättningen? Motivera!

NORDLUND: Ja Helsingfors universitet ska inte vara ett universitet för den välbärgade eliten, utan ett universitet för hela folket. Läsårsavgifter skulle skrämma bort sökande som kommer från svagare socioekonomisk bakgrund och som därför inte skulle söka till universitetet.

NUOTIO: I Finland är principen om att högskoleutbildningen är avgiftsfri mycket stark och landet har byggts upp på denna princip. Den offentliga finansieringen ska vara på en så hög nivå att man inte ens behöver inleda en diskussion om terminsavgifter. Finansieringen av universiteten är en satsning på framtiden för samhället. Ökningen av utbildningsansvaret ska synas i finansieringen.

LINDBLOM: En avgiftsfri universitetsutbildning garanterar jämlika möjligheter till en högskoleutbildning. Det finns bra alternativ för avgifterna, som t.ex. kvoter för studenter som avlägger en andra examen på samma nivå samt ett omfattande och mångsidigt utbud av möjligheter till kontinuerligt lärande, som minskar behovet att avlägga en andra examen på motsvarande nivå.

MÄKELÄ: En avgiftsfri utbildning har varit utgångspunkten för en jämlik utbildning. Frågan är politiskt laddad om den offentliga finansieringen stramas åt. Sakkunniga vid universitetet måste genom utredningar presentera ett förslag om med vilka medel vi kan förena tanken på jämlik utbildning och tillräckliga resurser för universitetet.

  1. Olika faktorer, såsom finansiering, kortvariga arbetsavtal eller Högsta domstolens dom KKO S2021.66, 10.01.2023, inverkar på hur lockande studenterna upplever att en forskarkarriär är. Hur kan vi förbättra forskarkarriärens dragningskraft vid Helsingfors universitet så att forskarna också stannar kvar vid universitetet?

NORDLUND: Man kan göra en forskarkarriär ännu mera lockande genom att skapa ett mångsidigare system för forskarens karriärstig, både för biträdande professorer och för andra seniorforskare. Vi bör undvika de kortvariga arbetsavtalen genom att ha systematiska principer särskilt för arbetsförhållanden efter att forskaren har doktorerat.

NUOTIO: Universitetet ska engagera sig i sin personal. Arbetsförhållandena ska vara så långa som möjligt. Vi ska garantera karriärmöjligheter för alla. Nyckeln till detta är en transparent och modig personalplanering. Det här ska eftersträvas i projekt som finansieras med tilläggsfinansiering. Samhörighet är en viktig faktor då det gäller att göra forskarkarriären attraktiv.

LINDBLOM: De bästa sätten att göra en forskarkarriär attraktiv är att universitetsutbildningen är av hög kvalitet och forskningen är på hög nivå. För att vi ska kunna hålla kvar forskarna vid universitetet krävs att universitetet erbjuder individuellt stöd vid planeringen av forskarkarriären och att äldre forskare stöder de unga forskarna som påbörjar sin karriär. Dessutom behövs tydligare karriärmöjligheter och möjligast långa arbetsavtal.

MÄKELÄ: Genom att vi utför vår grunduppgift väl och funderar på bästa möjliga sätt att stödja en gynnsam karriärutveckling. Till en karriär vid ett universitet hör också undervisning, eftersom HU:s utbildningsprogram erbjuder forskningsbaserad undervisning. Genom att främja att forskarkarriären kan utvidgas också utanför universiteten.

  1. HU har i rankingar som gjorts gällande undervisning/forskning/lönejämförelse förlorat sin position i jämförelse med konkurrenterna, både absolut och relativt sett. Hur ändrar rektorskandidaten på dessa trender?

NORDLUND: Vi kan utnyttja flexibiliteten i lönesystemet ännu mera, särskilt då det gäller de personliga prestationstilläggen. Vi kan finansiera det här bl.a. genom att ännu effektivare använda möjligheten att allokera också seniorpersonalens löner till projekt.

NUOTIO: (Vi har dragit en aning i nödbromsen.) Vi förverkligar vår fantastiska strategi med ledningsåtgärder som blir allt effektivare. Jag skulle minska på styrningen och låta fakulteterna, forskarna och lärarna själva komma på och också uppleva hur vi förverkligar strategin. Vi måste uppleva att vårt arbete är betydelsefullt och se hur det hänger ihop med universitetets funktioner i ett bredare perspektiv.

LINDBLOM: Orsaken till att vi klarar oss sämre än tidigare i rankingarna är direkt beroende av de stora nedskärningar som gjordes år 2016. Grundfinansieringen måste höjas, så att vi får mera tid att koncentrera oss på vårt grunduppdrag (dvs. på forskning och undervisning). I den här situationen är det ännu viktigare att vi skaffar kompletterande finansiering.

MÄKELÄ: Genom att analysera vad det kan bero på. En indirekt orsak kan vara att den offentliga finansieringen har minskat och fördelats annorlunda. HU måste också tänka långsiktigt och utgående från strategin vad som är förnuftigt att eftersträva både inom forskningen och undervisningen/utbildningen.

  1. Vad är nuvarande relationstal lärare/student och vad är korrekt relationstal 2029? Om relationstalet stiger, varifrån kommer den ökning i produktiviteten som krävs?

NORDLUND: År 2022 var relationen lärare-student 0,16. Korrekt relationstal år 2029 är cirka 0,2. Vi kan uppnå ett bättre resultat genom att rikta ökad finansiering till forskningen, som i sin tur ökar mängden undervisande personal. Vi bör också förbättra studiehandledningen och smidigheten så att studietiden förkortas.

NUOTIO: Våra vetenskapsområden är i mycket olika situation jämfört med varandra och medeltalet berättar inte mycket. Relationstalet torde vara cirka 1/15 beroende på hur man räknar. Den fastanställda personalen inom undervisning och forskning har det största ansvaret för utbildningsuppdraget. Om relationen ytterligare försvagas ser vi också en svagare forskning eller undervisning som en följd. Vi kan ändå försöka sträva efter någon form av ökad produktivitet. Vi kan till exempel pröva på att ha en webbkurs som en del av den obligatoriska undervisningen. Vi kan också försöka hitta moderna lösningar på hur vi bedömer kurser, såsom kamrat- eller kollegial bedömning då det är lämpligt.

LINDBLOM: Relationstalet lärare-student varierar mycket beroende på vetenskapsområde. Det är svårt att ge ett relationstal som skulle motsvara ett medeltal. Det går inte att minska på relationstalet utan att samtidigt inverka på kvaliteten på utbildningen. Då det gäller tillväxten av produktiviteten är det viktigaste att vi jobbar för att studierna förlöper smidigt. Vi kan inte pruta på kvaliteten.

MÄKELÄ: Vid HU finns 48 studenter/professor. Antalet är mindre än vid andra universitet. Undervisning ges av hela undervisnings- och forskningspersonalen vars andel i HU är på medelnivå (57 %). Finns det någon optimal nivå på relationen vid ett universitet med många vetenskapsområden? Undervisningen måste ändå ha tillbörliga resurser och undervisningsmetoder.

  1. HU har en stor mängd fastigheter som förorsakar kostnader men som också har ett värde. Hur skulle rektorskandidaten balansera utrymmena (m2) vs distansarbetet?

NORDLUND: Utrymmena ska vara trevliga och mångsidiga så att de främjar möjligheterna att arbeta tillsammans, att mötas tillfälligt och oplanerat. Utrymmena ska också vara sådana att det känns lockande att komma till dem. Om vi kan nå inbesparingar i utrymmeskostnaderna genom distansarbete ska en del av besparingarna användas för åtgärder som främjar samhörigheten.

NUOTIO: Vi bör diskutera behovet av och lösningarna gällande utrymmena tillsammans med fakulteterna och de olika grupperna som jobbar i vårt samfund. Distansarbete passar för vissa ändamål, men försvagar känslan av samhörighet. Universitetet kan och får inte bli ett distansuniversitet, varken för personalen eller studenterna. Varje enhet kan separat komma överens om flexibla sätt att arbeta.

LINDBLOM: Coronaåren har förändrat på behovet av utrymmen både för undervisning, forskning och överhuvudtaget för hur vi arbetar. Vid planeringen av behovet av utrymmen bör vi i framtiden betona de enskilda behoven. En lösning passar inte alla, utan man måste komma fram till de bästa lösningarna för varje enhet (forskningsgrupper, vetenskapsområden, fakulteter).

MÄKELÄ: Utgångspunkten för detta är hur personalen och studenterna på bästa sätt kan organisera sitt arbete och sina studier. Återgången till campus är ännu på hälft, men oanvända utrymmen är inte ett hållbart sätt att använda utrymmen. Användningen av utrymmen har förändrats. Ändå har också HU:s väggar en symbolisk betydelse för universitetssamfundet.

  1. Hur ser kandidaterna på universitetets nuvarande ekonomiska situation samt på hur universitetet stöder forskningsarbete? På vilket sätt kunde stödet till forskningen förstärkas?

NORDLUND: Den ekonomiska situationen är för tillfället stabil, men osäkerheten är stor i framtiden. Vi jobbar mycket för att vi ska nå målet för FoU- och innovationsfinansiering i Finland, som ligger på 4 %. Största delen av det offentliga stödet kommer direkt till universitetet eller via Finlands Akademi.

NUOTIO: Vår ekonomiska situation är stabil, men kostnaderna stiger snabbt. Vi kan göra vissa inbesparingar, men vi är mycket beroende av statlig finansiering. Vi borde bredda grunden för vår finansiering. Man måste kunna forska också under terminerna. Det är en fin idé att anställa studenter som forskningsassistenter. Vi måste också stödja de forskningsperioder som sker utomlands. Detta är en också en kvalitetsfaktor.

LINDBLOM: Den ekonomiska situationen är stabil, men det är svårt att ge en prognos för framtiden. Det är i första hand fakulteterna som ska stödja forskning. Man måste erbjuda forskningsledigt till alla. Det skulle behövas mera stöd för de infrastrukturer som behövs för forskning på universitetsnivå. Detsamma gäller för beredningen av internationella forskningsprojekt.

MÄKELÄ: Vi måste hela tiden bevaka universitetets intressen gentemot staten, eftersom HU inte alltid har behandlats väl vid fördelningen av grundfinansiering. Vi måste fundera på olika alternativa finansieringsmöjligheter. Vi måste stödja principen att varje lärare forskar och varje forskare lär.

  1. Hur ser du på den nuvarande situationen och ställningen för dem som forskar med hjälp av stipendier vid Helsingfors universitet jämfört med dem som är anställda av universitetet? Hur kan vi garantera att alla behandlas jämlikt?

NORDLUND: De som utför forskningsarbete på stipendium ska behandlas som jämlika medlemmar i forskningssamfundet. Det här kan vi garantera bl.a. genom att vi enligt samma principer erbjuder arbetsutrymmen till alla som forskar på heltid – nu då distansarbetet har blivit så mycket vanligare finns det arbetsutrymmen som allt flera kan dela på.

NUOTIO: Stipendieforskarna ska inkluderas i vår verksamhet och vår arbetsgemenskap. Det får inte finnas två separata grupper. Vi måste möta problemen som går att lösa. Forskarskolan och fakulteterna bör vara aktiva i dessa frågor.

LINDBLOM: Tyvärr är de som forskar med hjälp av ett stipendium i en annan position än de som forskar som anställda vid universitetet. Det är viktigt att inkludera stipendieforskarna i arbetsgemenskapen och att fundera på åtgärder för hur vi kan stärka deras ställning. Vi har redan vidtagit vissa åtgärder, som till exempel att vi avstått från att fakturera för utrymmeskostnader.

MÄKELÄ: Genom avtal med stipendieforskare garanterar vi att de är en del av vetenskapssamfundet. De är med på fakultetens e-postlistor. De har tillgång till olika system och personalutbildning. De som forskar på stipendium har också tillgång till arbetsutrymmen. De har rätt att rösta i förvaltningsval

  1. Med hjälp av vilka åtgärder skulle du garantera att internationella studerande och forskare har a) jämlika möjligheter att få information på de tre språk som universitetet använder och b) jämlika möjligheter att delta i universitetssamfundets demokrati?

NORDLUND: Det är viktigt att alla får information och kan delta i universitetets verksamhet på tre språk. Som dekanus var jag med och skapade ett system där fakultetsrådet kan arbeta parallellt på finska och engelska. Vi bör utöka möjligheten att använda motsvarande parallellsystem då det gäller språkanvändningen.

NUOTIO: (Vår verksamhet utvecklas nog hela tiden, men det finns ännu mycket jobb kvar att göra.) Vi bör ta med de utländska studenterna och forskarna i all vår verksamhet. Kommunikation på tre språk och färdighet att använda engelska i olika organ. Det borde vara möjligt att flexibelt komma överens om arbetsspråket. Språkkunskaperna har ökat märkbart inom förvaltningen.

LINDBLOM: Vi fungerar smidigt på tre språk. Alla medlemmar i vårt samfund måste, oberoende av sina språkkunskaper, kunna delta i verksamheten i de olika råden, kommittéerna och andra samarbetsorganen. Ibland måste vi bara konstatera att engelskan oftast är vår minsta gemensamma nämnare. Informationen bör ske på tre språk.

MÄKELÄ: HU har redan riktlinjer som stöder målet att de som talar olika språk kan delta (språken används t.ex. parallellt). Vi måste göra trespråkigheten till en del av vardagen i allt från kaffeborden till stora möten, där man kan använda simultantolkning. Vi måste stödja studier i våra nationalspråk och användningen av dem.

  1. Forskarnas karriärstigar är väldigt varierande på universitetet, men det här beaktas inte alltid i strukturerna. Hur kan vi bättre integrera dem som forskar med hjälp av stipendier, de unga forskarna som står inför vissa vägval i karriären och forskare som kommer från utlandet i arbetsgemenskapen.

NORDLUND: Vi ska behandla alla medlemmar i samfundet som likvärdiga medlemmar. För att integrationen ska lyckas måste vi skapa sätt så att hela samfundet – också förvaltningen – deltar i träffar och umgås regelbundet, också i mera informella sammanhang utanför de officiella mötena.

NUOTIO: De utländska forskarna kommer ofta för att forska och integreras i den omgivningen. Ett bra sätt att involvera olika grupper i fakulteternas och utbildningsprogrammens uppdrag är undervisningsskyldighet. I min närmaste krets finns det flera representanter från de här grupperna än tidigare, till exempel i fakultetens kommittéer.

LINDBLOM: Alla måste få känna att de är en del av universitetssamfundet. Alla som verkar inom universitetet ska ha en möjlighet att delta i de gemensamma diskussionerna och beredningen av gemensamma ärenden. Ett närstöd i forskningsgrupperna och -enheterna är det viktigaste, likaså kollegialt stöd på universitetsnivå. Kommunikationen måste nå särskilt dessa grupper.

MÄKELÄ: HU har fäst uppmärksamhet vid detta bl.a. genom att man skapat en karriärmodell vars olika delar man för tillfället förverkligar. Vi bör aktivt främja integrationen genom att bjuda med alla i enheternas verksamhet (t.ex. olika arbetsgrupper) och genom att möjliggöra en flerspråkig verksamhetskultur.

  1. Arbetsro, tillräckliga resurser och tillräckligt stöd är förutsättningar för akademiskt arbete. Hur försäkrar ni att lärare och forskare har jämlika möjligheter att utföra sitt arbete oberoende av vilken fakultet de jobbar vid?

NORDLUND: Universitet bör försäkra sig om att användningsprinciperna för utrymmena är desamma i alla enheter. Det ska finnas tillräckligt med tillgång till tysta arbetsutrymmen överallt. Förvaltningens stödresurser ska också var rättvist fördelade utgående från storleken på och mängden studenter vid enheten.

NUOTIO: Ingen lämnas ensam eller efter de andra. Man får ett visst skydd av att höra till en arbetsgemenskap och vid behov får man stöd av sin förman. Mobbning och försök att förorsaka skada måste genast åtgärdas. Det gör mig mycket glad då jag sett dekaler med texten ”Trakasserifritt område” på universitetet. (Det här måste förverkligas vid alla fakulteter.) Rektorn ska hålla dialogen öppen till alla fakulteter. Universitetet styrs också internt genom finansiering. Om det finns felaktigheter måste vi också kunna tala om dessa.

LINDBLOM: En rättvis fördelning av undervisningen är en förutsättning för att det också finns tid för forskning. Arbetsplanerna är ett viktigt redskap med hjälp av vilka den andel av arbetstiden som går till arbetsuppgifter i anknytning till undervisningen blir synlig och kan jämföras med varandra. Det viktigaste är att alla har jämlika möjligheter både inom fakulteterna och enheterna.

MÄKELÄ: Utgångspunkten är att det finns en tillit till att universitetens enheter fungerar självständigt och ordnar sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt, som en del av hela universitetet. Flera möjligheter att skapa en gemensam uppfattning om de bästa möjliga tillvägagångssätten.