Riksdagen kan fortfarande rädda den avgiftsfria utbildningen

Finlands regering har lagt fram ett lagförslag till riksdagen där man vill göra det möjligt att avlägga högskoleexamen genom avgiftsbelagd öppen högskoleundervisning. Förslaget har kritiserats kraftigt hela den tid då beredningsarbetet har pågått. HUS kräver att riksdagen förkastar förslaget.

Om man med alla medel driver igenom avgiftsbelagd examensutbildning i det finländska högskolesystemet leder det till en genomgripande förändring i vårt samhälle och i principen för avgiftsfri utbildning. Lagförslaget fungerar som en trojansk häst för terminsavgifter. Förslaget förklaras med att ”möjligheterna ökar” när det i verkligheten handlar om att det i förslaget finns en tydlig plan på att införa terminsavgifter för alla högskoleexamina.

Lagförslaget har motiverats med en höjning av utbildningsnivån. Samtidigt är den huvudsakliga målgruppen för reformen de som redan är i arbetslivet, folk som redan har avlagt en examen. Det är svårt att se hur en avgiftsbelagd examen från öppna universitetet skulle stödja en höjning av utbildningsnivån. Varför skulle en person som är intresserad av att studera betala skyhöga summor för en högskoleexamen om hen ändå fortsättningsvis kan avlägga examen kostnadsfritt?

Enligt förslaget täcker den nya examensformen alla kostnader, vilket betyder att prislappen på en examen kan vara över 10 000 euro per läsår (ca 300 euro per studiepoäng), jämfört med läget idag då man fortfarande kan studera vid öppna universitetet för ett pris på 15 euro per studiepoäng. Hur är det överhuvudtaget möjligt eller realistiskt att upprätthålla dessa parallella system?

”Förslaget verkar uppfylla syften som man inte har vågat säga högt i offentligheten. Det är fråga om att man vill överföra kostnaderna för utbildningen från samhället till individen. Principen med avgiftsfri utbildning smulas på det här sättet sönder bit för bit”, konstaterar HUS styrelsemedlem Delila Belahcen.

Vi har sett det här skådespelet tidigare. Först föreslår man på prov frivilliga och moderata avgifter för högskoleutbildningen. Plötsligt ska avgifterna täcka alla kostnader och vi har läsårsavgifter på upp till 18 000 euro. Så här har det gått med avgifterna som både de internationella studenterna betalar och som debiteras för den öppna högskoleundervisningen. Man tar inte död på den avgiftsfria utbildningen över en natt, istället har man i åratal systematiskt smulat sönder den.

Man har, under arbetet med lagförslaget, lyft fram bättre lösningar för att komplettera kompetensen hos dem som är i arbetslivet och stärka det livslånga lärandet. Till exempel kunde utvecklingen av små kompetenshelheter, fortbildning samt utbildningsvägarna inom den nuvarande öppna högskoleutbildningen svara på behovet av att komplettera kompetensen hos dem som är i arbetslivet, utan att man samtidigt skapar ett helt nytt avgiftsbelagt examenssystem i Finland.

Allvarliga frågor om likabehandling vid antagning av nya studenter förblir också obesvarade i förslaget. Det är särskilt problematiskt ifråga om hur man ser på studier vid öppna universitetet som siktar på examen i förhållande till statusen som förstagångssökande. Enligt förslaget skulle en person som avlägger examen vid öppna universitetet inte förlora sin status som förstagångssökande. I det nuvarande systemet kan rädslan för att förlora sin status som förstagångssökande göra det svårare att byta bransch och hitta en passande utbildningsväg.

”Det är orimligt att avsiktligt bygga ett parallellt system där de som är förmögna får en möjlighet att köpa sig en plats för att avlägga examensstudier och samtidigt behålla sin fördel i senare studentantagningar. Reformen skulle ytterligare öka pressen på de unga med tanke på deras val av yrke och bransch och ge enbart dem som har tillräckligt med pengar möjligheten att göra misstag”, kommenterar HUS styrelseordförande Emil Aarnio.

I texten ovan har vi lyft fram bara en bråkdel av utmaningarna med lagförslaget. Med tanke på Finlands framtid borde ett förslag som är så här problematiskt och som innebär en grundläggande förändring av vårt utbildningssystem inte föras vidare. Under remissbehandlingen fick regeringens förslag i stort sett enbart förkrossande kritik av nästan alla som hade avgett ett utlåtande.

Nu beror allt på riksdagen och riksdagsledamöterna. Ni har nu en sista chans att rädda den avgiftsfria utbildningen.

Emil Aarnio
Styrelseordförande
emil.aarnio@hyy.fi
050 475 1280