Kompetensens och bildningens union
BLOGG
Även om det bara gått ett år sedan EU-valet 2024 har turbulenta vindar fått det europeiska skeppet att gunga en hel del under året som gått. Europa har fått fundera på sin egen roll i världspolitikens stormvågor. I dessa tider framstår det europeiska samarbetet som något ännu mer värdefullt än tidigare.
Vi firar inte heller en alldeles vanlig Europadag idag, utan vi firar också 75-årsdagen av Schumandeklarationen. När deklarationen skrevs betydde europeiskt samarbete konkreta handlingar i fråga om kol- och stålsamarbetet, som skapade grunden för freden i Europa efter krigen. Idag grundar sig det europeiska samarbetet istället för på kol och stål på information och kompetens.
Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonade i kommissionens politiska riktlinjer vikten av utbildning och färdigheter när det gäller Europas konkurrenskraft. I mars 2025 lanserades initiativet Union of skills, dvs. Kompetensunionen. En del av de centrala faktorerna i kompetensunionen är sedan tidigare redan bekanta för oss högskolestuderande. Du har kanske träffat på små kompetenshelheter, eller europeiska universitetsallianser som till exempel Una Europa där Helsingfors universitet är med.
Målet för kompetensunionen är att öka kompetensen, erbjuda möjligheter till kontinuerligt lärande och att locka och utbilda toppexperter i Europa. I den finländska utbildningsdebatten är konceptet ”kompetensbrist” bekant och det samma gäller även i europeiska sammanhang. Samtidigt har var femte vuxen svårigheter att läsa och skriva. Utmaningarna i anknytning till kompetens är väldigt mångfacetterade i Europa. Samtidigt som vi behöver innovationer och toppexperter finns det stora brister i de grundläggande läs- och matematikfärdigheterna.
Utbildnings- och forskningspolitiken verkar vara allt starkare bunden vid konkurrenskraft och industripolitik inom EU. Till exempel Mario Draghis rapport om Europas konkurrenskraft, som publicerades hösten 2024, lyfter fram utvecklingen av kompetensen, färdigheterna och innovationsverksamheten som centrala utmaningar som Europa måste lösa. Forskning och innovationer anses vara en motor för den ekonomiska tillväxten och kompetenspolitiken styrs kraftigt av åsikterna på arbetsmarknaden. Samtidigt utvecklas EU:s finansiering och utbildningsprogram (t.ex. Erasmus+) alltmer enligt villkoren för strategisk konkurrenskraft.
Det här leder helt motiverat till en del frågor: Vad händer med forskning som inte direkt uppfyller de ekonomiska målen? Krymper högskolornas roll så att dessa till slut enbart producerar experter för arbetsmarknaden? Europas framtid kräver konkurrenskraft, men i framtiden måste det också finnas utrymme för fri forskning och utbildning, som i sin tur skapar bildning, delaktighet och ett demokratiskt samhälle.
Vi lever på många sätt i en kritisk tid och vi vet inte vad framtiden bär med sig, både på gott och ont. Därför behöver vi nu, kanske mer än någonsin förr, europeiskt samarbete och satsningar på utbildning. Bildning och utbildning ger oss färdigheter och redskap att möta även stora förändringar i vårt samhälle. När läget är gott klarar vi inte bara av utmaningar, utan vi har förmåga att bygga upp ett samhälle som är både mänskligare och hållbarare.
Idag på Europadagen firar vi unionen som föddes för 75 år sedan med drömmen om fred och samarbete inom kol och stål som utgångspunkt. För att vi ska kunna fortsätta fira Europeiska unionen under de kommande 75 åren behöver Europas framtid bildning, satsningar på utbildning och internationellt samarbete.
Glad Europadag!
Mathilda Timmer
Utbildningspolitisk sakkunnig
050 477 4543
