Bildning eller andra klassens examina?

Det här är den första delen i en tredelad bloggserie i vilken Delila Belahcen, utbildningspolitiskt ansvarig i vår styrelse, presenterar visioner för utbildningspolitiken fram till 2040.

En finländsk högskoleexamen har alltid varit ett löfte. För den enskilda studenten är det ett löfte om stark kompetens, en högre inkomstnivå och en bättre framtid. För samhället har en högskoleexamen betytt en högre bildningsnivå och ett ökat välstånd, samtidigt som den kompetens som behövs för samhällets utveckling har blivit starkare. Visionen för högskoleutbildningen och forskningen har som mål att skapa en gemensam syn på framtiden för hela sektorn och definiera åtgärder för att alla ska få ta del av den här framtiden.

Andelen högskoleutbildade i Finland har stampat på stället redan i flera års tid och särskilt hör andelen högskoleutbildade unga vuxna till den lägsta tredjedelen i OECD-länderna. Förändringen i hur utbildningen ser ut idag är en utmaning, inte bara för samhället, utan också för den enskilda individen. Ungdomsbarometern publicerades under våren och den visar emellertid att de unga har en vilja att utbilda sig och till och med 81 % av respondenterna skulle vilja avlägga en högskoleexamen. En svenskspråkig sammanfattning av Ungdomsbarometerns resultat finns här: https://nuorisotutkimus.fi/wp-content/uploads/2026/03/nb2025-infografiikka-SE.pdf.

Visionen för högskoleutbildningen och forskningen betonar vikten av att öka utbildningsmöjligheterna för de unga. Med utgångspunkt i ovan nämnda forskningsresultat är det lätt att understöda det här målet. Karriärvägarna för dagens studenter kommer ändå inte att vara lika entydiga och bundna till en bransch som tidigare. Framtiden behöver experter som har en förmåga att anpassa sig och som besitter sakkunskap, och det går inte att försöka höja utbildningsnivån på bekostnad av möjligheterna till omskolning och fortbildning.

Styrkan i den finländska högskoleutbildningen ligger i den stabila sakkunskap som högskoleutbildningen ger. Istället för att vårt eget huvudämne ger oss begränsad kompetens via breda examina borde vi under studierna skaffa oss en bred kompetens med hjälp av valfria studieperioder och flexibla studier.

Den nuvarande finansieringsmodellen betonar avlagda examina. När den statliga finansieringen minskar blir detta krav ännu stramare och styr universiteten mot att skapa möjligast smala och enkla vägar till examen. Begränsade och hårt styrda examina gör det inte möjligt för studenter att skaffa sig en bred kompetens, vilket är något som kommer att krävas av oss i allt högre grad när framtiden blir allt mer omöjlig att förutse. Det måste finnas en möjlighet till livslångt lärande och till att komplettera sitt kunnande med hjälp av fristående examina och vid behov via en helt ny examen.

All utbildning ska vara gratis nu och i framtiden. Det är en av hörnstenarna i vårt system och möjliggör tillväxten av andligt kapital hos ett litet folk.

Delila Belahcen

Styrelsemedlem med ansvar för utbildningspolitik