HUS styrelseordförandes tal vid öppnandet av läsåret 2025-2026

Petra Pulli, ordförande för vår styrelse, deltog i öppnandet av det akademiska året den 1 september 2025 och höll ett tal till lärarna.

Ärade rektor, kansler och universitetssamfund

Man brukar säga att valborg är studentens bästa tid, men jag måste nog konstatera att när ett nytt läsår börjar och jag ser alla nya studenter på campus känner jag mig lika glad som på vappen. Jag hoppas att det nya läsåret och alla nya studenter väcker lika stor glädje och iver hos er, bästa lärare. Glädje över att se hur en ny studerande brinner av iver när hen får börja ta del av sitt eget vetenskapsområde och iver när ni får börja dela med er av ert specialkunnande till oss yngre akademiker.

Jag blev ombedd att skriva ett tal från studenten till läraren och jag började ivrigt anteckna alla de saker som jag har velat säga till mina lärare under de gångna åren. I något skede märkte jag att mitt tal ser mer och mer ut som ett brev till julgubben. Men de här två sakerna har onekligen ganska mycket gemensamt. Många av oss studenter väntar på att få börja på universitetet på samma sätt som ett barn väntar på julafton, fulla av iver och med huvudet fullt av drömmar om allt det som kommer att hända.

Det här är alltså önskelistan från en student som med iver väntar på det nya läsåret, men istället för att ge den till julgubben ger jag den till er, ni som är lärare vid vårt universitet.

Vi studenter vill bli experter inom vårt vetenskapsområde. Vi vill bygga framtiden och förändra världen med vårt kunnande. Hjälp oss att hitta kunskap och styr oss med konstruktiv respons så att vi hela tiden fortsätter utvecklas under våra studier. Vi behöver ert stöd för att komma underfund med var vi behöver växa och utvecklas. Vetenskapsvärlden är för många av oss helt ny och okänd och vi behöver också individuell handledning i hur vi ska finna ett sätt att utvecklas och växa. Stöd oss på vår färd för att hitta de frågor vi brinner för och hjälp oss att bygga vår egen lärstig kring dem.

Vi ber er lärare om detta, eftersom vi känner en enorm respekt för den kunskap och know-how som ni besitter. Vi tror att vi, tack vare er handledning, kan uppnå samma nivå av expertis som vi ser att ni har. Vi vill höra om de frågor och insikter som har inspirerat er under er karriär. Vi är intresserade av era senaste upptäckter och av vad som fick er att göra en djupdykning i forskningen inom ert område. Vi hoppas att vi får ta del av den iver ni känner för vårt ämnesområde.

Tillsammans skapar vi nya möjligheter för lärande och planerar undervisningen så att den uppfyller våra studenters, samhällets och arbetslivets behov. Vi studenter är experter när det gäller hur vi upplever studierna och vi vill delta i utvecklingen av den undervisning vi får. Vi utvecklas tillsammans både som givare och mottagare av respons och vi skapar förutsättningar för att responsen leder till att nya enastående tankar och utvecklingsstigar kan formas inom universitetsutbildningen.

För att vi ska kunna växa inom vårt kompetensområde behöver vi en trygg lärmiljö. I en trygg lärmiljö finns det utrymme för humor, misstag och nya insikter och alla känslor som dessa väcker. Många av oss studenter har lämnat vår tidigare gemenskap och flyttat till en helt ny miljö, bland nya människor för att studera. Ni hjälper väl oss att se till att vårt samfund tar emot alla precis sådana som de är. Låt oss visa exempel för varandra på hur vi kan göra varje utrymme och situation så trygg som möjligt för oss alla.

Vi, som är en grupp på drygt 30 000 studerande, präglas av mångfald och vi hoppas att vi blir bemötta med respekt för detta. Vi kommer hit från olika håll i Finland och världen. Vi har vuxit upp i olika slags familjer och kulturer. Vi anländer alla till universitetet mitt i vår egen individuella livssituation. Studierna är viktiga för oss, men det finns så mycket annat liv kring studierna som ibland försöker komma i vägen för våra studier.

Studenternas försörjning har under denna regeringsperiod utsatts för historiskt sett enormt stora nedskärningar och allt fler studenter lever under fattigdomsgränsen. Trycket på att lyfta allt mer lån än vi klarar av är stort och gör att vi måste arbeta, vilket i sin tur hotar våra studier. Oberoende om vi vill det eller inte.

Ärade lärare, vi ber om er förståelse när balansen i vårt liv och vårt eget välbefinnande vacklar. Vi vill vara framgångsrika i våra studier, men ibland är det inte möjligt att studera på traditionellt sätt och vi behöver flexibilitet och en vilja att möta oss halvvägs när det gäller sätten att genomföra undervisningen och avlägga kurserna. Vi vill inte bara komma undan möjligast lätt utan vi ber att det är möjligt att avlägga kurser även i avvikande livssituationer.

Ibland upplever vi alla utmaningar i livet och vi vill också i de stunderna hålla fast vid våra studier och framför allt stanna kvar i denna gemenskap. Låt oss göra universitetet till en plats dit det känns bra att återkomma även när det annars stormar i våra liv. Universitetsgemenskapen har burit mig igenom de svåraste tiderna i mitt liv och det är tack vare att både mina studiekamrater och mina lärare har bemött mig med medkänsla som jag fortfarande får vara medlem i denna universitetsgemenskap.

Enligt Högskolestuderandenas hälso- och välfärdsundersökning (KOTT) från 2021 upplevde ungefär var tredje studerande att hen inte hör till någon grupp i anknytning till studierna. Samma undersökning konstaterade att cirka var fjärde studerande känner sig ensam.

Var tredje studerande väljer inte att stanna utanför universitetsgemenskapen. Det är vår uppgift som universitetsgemenskap att hjälpa de nya studenterna och de äldre studenter, som ofrivilligt förblivit utanför gemenskapen, att bli en del av vårt samfund. Vi på studentkåren och i våra flera hundra studentföreningar gör vår andel och hälsar er, ärade lärare, välkomna med i detta talko.

Genom att skapa en öppen diskussionskultur och en kollegial atmosfär kan vi visa de nya studenterna att de är en viktig och välkommen del av vårt samfund. Egentligen är de den bit som saknas, så som vi i min gulisgrupp sjöng karaoke med Robins låt. Upplevelserna av studierna under det första studieåret och de grupperingar och den gemenskap som hör ihop med detta lägger grunden för att en studerande ska engagera sig i studiegemenskapen.

Nu är det med andra ord dags för oss att visa hurdan vår gemenskap är. Är vi en gemenskap som välkomnar alla att delta? En gemenskap där alla möter varandra med ett öppet sinne? En gemenskap som känner samhörighet både i stunder av glädje och sorg?

Jag hoppas att vi kan vara en gemenskap som håller ihop trots att världen omkring oss är i kris. En gemenskap som också talar om svåra saker och som fungerar tillsammans när vi bygger ett mer rättvist och hållbart samhälle med hjälp av vetenskapliga metoder. Jag hoppas att vår gemenskap står på de svagares sida, oberoende om det är här i vårt hemland, i Palestina eller i Ukraina. Ett universitetssamfund som värnar om sin gemenskap och om den omkringliggande världen tar hand även om dem som samhället ofta lämnar utanför.