10.10.2019

Universitetsgemenskapen bör koncentrera sig på studenternas psykiska och ergonomiska problem

Vi frågade under våren hur väl vår medlemskår mår. HUS välbefinnandeenkät samlade ungefär 1800 svar och ger en bra uppfattning om utmaningarna med välbefinnandet hos studerande vid Helsingfors universitet. Det berättar för oss om nuläget med vår intressebevakning och vad vi borde satsa på i framtiden. Svaren tog upp beklagligtvis bekanta teman: psykiska problem var allmänna hos studenterna och  dålig ergonomi försvagar studenternas välbefinnande.

31 procent av de som svarade på enkäten uppgav sig ha använt mentalvårdstjänster under de senaste 12 månaderna. Antalet är högt men i linje med SHVS Hälsoundersökning för högskolestuderande 2016.  Nästan två tredjedelar av de studenter som använt mentalvårdstjänster hade fått hjälp av SHVS. På basis  av enkäten kan dock inte bedömas om hjälpen varit tillräcklig eller om man fått hjälp tillräckligt snabbt. Resurserna som anvisats högskolestuderandenas mentalvårdsarbete är strama men speciellt viktigt är det att tjänsterna är nära studenten och snabbtillgängliga. Medborgarinitiativet om terapigaranti som snabbt samlade 50 000 underskrifter är ett steg i rätt riktning då det kräver att vården i den offentliga bashälsovården måste ordnas inom fyra veckor.

Utöver själva behandlingen av psykiska problem vore det viktigt att öka resurserna för förebyggande tjänster. Till exempel är studentens stödtjänster från studievägledning till studiepsykologier viktiga tjänster i den inledande fasen, som Helsingfors universitet på grund av sparkrav  varit tvungen att minska på. Att avveckla stigmat med psykiska problem gör det även lättare att söka hjälp.

Utöver psykiska problem upplever studenterna även belastande och stressande arbetsmetoder. 70 procent av respondenterna berättade om smärtor i axlar och nacke och nästan hälften om ryggsmärtor. Det är känt att  kontinuerligt sittande orsakar problem i stöd- och rörelseorganen. Olägenheterna framhävs i undervisningslokaler vars ergonomiska planering är från förra årtusendet. När nya lokallösningar görs måste ergonomiska studier lyftas fram som det viktigaste kriteriet.

Endast 10 procent av respondenterna upplevde att man på föreläsningar och pauser sporrade till att röra på sig och till annan pausgymnastik. Det är av största vikt att satsa på personalens utbildning. Föreläsningarna ska ha  tillräckligt med pauser. Dessutom borde det erbjudas fler möjligheter till att stå, röra på sig och arbeta stående. Att bekämpa de negativa verkningarna av det ständiga sittandet måste också vara undervisningspersonalens uppgift. De som studerar till  t.ex. veterinärer och handarbetslärare betonade belastande arbetsmetoder i de öppna svaren. Här måste fakulteten också bära sitt ansvar.

HUS välbefinnandeenkät lyfte fram samma bekymmer som tidigare enkäter. Det är viktigt att regelbundet följa hur välbefinnandet bland våra studenter utvecklas. Samtidigt ger enkätresultaten en språngbräda för intressebevakningen som vi kan använda när vi driver viktiga saker för HUS medlemmar. Tack till alla som besvarade enkäten! I vår studentkår fortsätter vi att aktivt arbeta för en mer  välmående studentgemenskap.

Riikka Hakala