Till världsförändrare med vetenskapens hjälp
BLOGG
Vetenskap är medicinen mot utmaningarna vi möter som samhälle och ljuset som styr oss när vi vandrar på mörkrets väg. Med högklassig världsproblemlösande forskning och undervisning som utbildar nya världsförbättrare kan vi utvecklas, lära oss, lära och reda ut vår väg som samhälle genom existentiella utmaningar och hitta betydelse och mening för livet. Göra just det som gör människan till människa. Enligt Louis Pasteur: ”Vetenskap känner inte till nationaliteter för kunskap hör till mänskligheten och är en fackla som lyser upp världen”.
När jag förberedde mig för inträdesprovet år 2017 var världen full av talrika omvälvningar. Donald Trump, brexit, klimatförändringen, informationspåverkan, kriget i Syrien och så vidare. I teorin kunde man föreställa sig att motsvarande globala fenomen och förändringar är en intressant tid för en kommade statsvetare som iakttar dem. Men ändå väckte riktningen som världen höll på att ta ångest. Mediefältet och samhällsdebatten verkade styras av hat, motsatsförhållanden, avsaknaden av visioner och förtvivlan på ett sätt som var svår att förstå eller godkänna.
Även om år 2020 fortfarande är full av globala utmaningar från coronapandemin till miljökriser, ter sig världen ändå ganska annorlunda för en ung tredje års statsvetenskapsstuderande som känner samhörighet med universitetsgemenskapen och studentrörelsen. Att förstå samhället och dess fenomen på ett djupare plan med vetenskapens hjälp ger klarhet, tröst och optimism för att världen ändå är en logisk helhet och allt har en orsak. Och när det finns en orsak till problemen kan de även lokaliseras och lösas. Vetenskapen ger verktyg för att förstå och bearbeta världen.
I Helsingfors universitets nya strategi för åren 2021–2030 finns ett utmärkt mål att stärka sambandet mellan forskning och undervisning och att från första början inkludera studenterna i universitetsgemenskapens verksamhet såsom forskning, undervisningsutveckling och samhällelig växelverkan . Samtidigt är utvecklandet av konkreta arbetslivsfärdigheter och förtagarberedskap utmärkta mål genom vilka studenterna som utexamineras från Helsingfors universitet utöver sitt examensbetyg även får färdigheter för att förändra världen.
Ett utmärkt exempel på positiv utveckling är den gemensamma framtida hållbarhetskursen för alla studenter som för tillfället planeras i vars process jag deltagit som studentrepresentant. Att ta med tvärvetenskapliga hållbarhetsstudier för hela universitetet är en inspirerande och saknad förändring som har en enorm potential. Dessutom kunde universitetet ta en aktivare roll för att uppmuntra studenternas självständiga aktivitet. Samhällelig aktivitet kunde till exempel belönas med det tvärvetenskapliga biämnet medborgarvetenskap som vem som helst skulle kunna avlägga. Studentaktivitet möjliggör ett konkret aktörskap kring betydande frågor redan under studietiden. Goda drivfjädrar borde utvecklas för sådan verksamhet.
Högklassig forskning har en nyckelroll för att undervisning på toppnivå ska kunna ges. Genom det är forskning i princip allt även för studenterna. Vilken oerhörd möjlighet vår toppnivåforskning skulle ha om vi kunde sammanföra studenterna och forskningen till en entitet som lever och blomstrar i en allt starkare symbios. Vem sprider forskning i samhället bättre om inte studenterna? Om studenterna kunde integreras allt starkare med vetenskapliga processer och olika forskningsaspekter kombineras i studierna så skulle framtidens världsförändrare popularisera vår tids bästa vetenskap under sina arbetskarriärer. Eller fortsätta att göra vetenskap som en ny akademisk generation.
Världen behöver vetenskap och kunnande som baserar sig på vetenskap kanske allt akutare idag än någonsin tidigare. Även om världsläget och massiva globala problem väcker ångest får vi inte lamslås framför dem. Vetenskap hjälper oss att förstå världen och lindrar verkligen lidandet. Åtminstone den unga som iakttog världen med ångest, som jag ännu för ett par år sedan var, har idag alltbättre färdigheter att förstå våra samhällsproblem och ta tag i dem. Tacket går till vetenskapen.
Som vetenskapssamfund har vi möjlighet och ansvar för att föregå som exempel genom att fungera som lokomotiv för samhällsutveckling och problemlösning. Vår skyldighet är att göra vårt allt för att svara på samhällsutmaningarna- såväl på global nivå som i vår egen närkrets. Studenternas kunskapsnivå kan däremot höjas från tidigare med hjälp av vetenskaplig forskning. Vi ska alltså stärka sambandet mellan forskning och undervisning och skapa allt bättre förutsättningar för att fostra kritiska, etiska och rättvisa världsförändrare. Det är dags att ringa i klockorna, ta på oss festkläderna och nappa åt oss blomsterbuketterna under armen- lås oss inviga forskningens och undervisningen nya förbund i praktiken!
Akseli Rouvari är Studentkåren vid Helsingfors universitets styrelsemedlem 2020 (Utbildningspolitik, kommunikation, miljö&klimat) studerande i politik och kommunikation vid statsvetenskapliga fakulteten och optimistisk världsförändrare.