14.10.2022

Ordlista för studentrepresentanter i ledningsgrupper

BLOGG

Vad var det trepartssamarbete betydde? Vad eller vem är en dekanus? Efter att höstens ansökningar till platserna som studentrepresentant öppnats kan det hända att du stött på många nya ord eller ord som annars är lite oklara till sin betydelse. Med denna ordlista vill vi hjälpa alla att förstå de viktigaste termerna inom universitetsförvaltningen!

 

Organ och enheter

Utbildningsrådet (ONE)
Utbildningsrådet är ett organ som leds av prorektorn med ansvar för undervisningsärenden och som sammanför de prodekaner som ansvarar för undervisningen vid fakulteterna och sakkunniga inom studieförvaltningen. I rådet företräds de studerande av HUS sakkunniga i högskolepolitik och en studentrepresentant. Utbildningsrådet är en central plats för påverkan där de flesta av rektorns eller prorektorns beslut och riktlinjer om utvecklingsprocesserna för undervisningen som gäller hela universitetet bereds.

Fakultet
Universitetet har elva fakulteter som har beslutanderätt för sin egen ekonomi och undervisning inom de gränser som styrelsen och rektorn bestämmer. Varje fakultet har ett fakultetsråd med studentrepresentanter. Fakulteterna beslutar själva om sin indelning i avdelningar eller andra mindre enheter. Svenska social- och kommunalhögskolan som är en fristående enhet jämställs med fakulteterna och har också studentrepresentation i sin styrelse.

Fakultetsråd
Fakultetsrådet är fakultetens högsta beslutande organ och det leds av dekanen. Fakultetsrådet utvecklar fakultetens verksamhet utgående från både fakultetens egna och universitetets mål. Rådet väljer bland annat dekanus, beslutar om fakultetens budgetar och genomförandeplaner samt om undervisningsplaner som bereds av utbildningsprogrammens ledningsgrupper och ger fakultetens officiella kommentarer på utvecklingen av universitetet. Fakultetsrådens storlek varierar men de har alltid representation enligt trepartsmodellen och tre eller fem studentrepresentanter med suppleanter.

Avdelning
En del fakulteter har delats in i mindre verksamhetsenheter som i allmänhet kallas för avdelningar. Vid flera fakulteter grundar sig personalstrukturen och chefrelationerna på indelningen i avdelningar. Avdelningarna eller de övriga mindre enheterna vid fakulteten har inte någon egen budget och inte heller egna studerande, utan avdelningarna använder pengar inom de gränser som fakultetsrådet bestämmer och de studerande hör alltid till utbildningsprogrammen.

Utbildningsprogram
Alla studerande studerar inom något utbildningsprogram. De flesta utbildningsprogrammen är indelade i studieinriktningar. Varje kandidat-, magister- och doktorsprogram har en direktör och en ledningsgrupp med studentrepresentanter som utvecklar undervisningen i utbildningsprogrammet. Utbildningsprogrammet kan vara gemensamt för en fakultet eller för flera. Alla utbildningsprogram har dock en utsedd ansvarig fakultet, till vilken utbildningsprogrammet administrativt hör.

Studieinriktning
Utöver  utbildningsprogram placerar sig studenterna även i mer specialiserade studieinriktningar. Till studieinriktningarna fördelas man antingen genast i början av studierna eller senare.

Ledningsgrupp
Alla utbildningsprogram har en ledningsgrupp som också består av två studentrepresentanter med suppleanter. Ledningsgruppen som utnämnts av dekanen ger sitt förslag till den fleråriga undervisningsplanen och beslutar om det årliga undervisningsprogrammet – det är alltså det viktigaste organet med tanke på de dagliga studierna. Med ledningsgrupp kan också avses andra ledningsgrupper än utbildningsprogrammens: till exempel universitets ledningsgrupp som består av rektoratet, förvaltningsdirektören och sektordirektörer samt en dekanus från varje campus, fakulteternas ledningsgrupper eller ledningsgruppen för doktorsutbildningen som omfattar hela universitetet, vars studentrepresentanter utses av föreningen Doktorander vid Helsingfors universitet (HYVÄT rf).

 

Personer vid Helsingfors universitet

Dekanus
Direktör för fakulteten som utses av fakultetsrådet bland fakultetens professorer. Dekanen ansvarar för fakultetens verksamhet och ekonomi till de delar som instruktionen, rektorns beslut eller övriga stadgar inte överfört uppdragen till fakultetsrådet eller övriga organ. Dekanus väljs alltid för högst fem år i sänder.

Prodekanus
På beslut av dekanen har fakulteten en eller flera prodekaner. Prodekanerna verkar inom sina ansvarsområden vid fakulteten och representerar fakulteten i samhället samt i universitetets olika kommittéer: prodekanus med ansvar för undervisning i utbildningsrådet, prodekanus med ansvar för forskning i det vetenskapliga rådet, prodekanus med ansvar för samhällelig interaktion i rådet för samhällelig interaktion och prodekanus med ansvar för internationella frågor i rådet för internationella ärenden.

Chef för studieärenden
För varje fakultet har utsetts en chef för studieärenden som leder fakultetens studieförvaltning. Cheferna för studieärenden ansvarar också för frågor som gäller de studerandes rättsskydd.

 

Dokument och begrepp inom universitetsförvaltningen

Universitetslagen
I universitetslagen finns bestämmelser om universiteten i Finland, universitetens uppgifter och universitetens självstyrelse (autonomi). Universitetets verksamhet ska följa universitetslagen samt vissa förordningar av statsrådet och undervisnings- och kulturministeriet. Dessutom styrs universitetet av bland annat diskrimineringslagen och av den s.k. jämlikhetslagen och offentlighetslagen.

Trepartssamarbete
I universitetets förvaltningsorgan företräds i regel tre i universitetslagen (15 §) definierade grupper i universitetssamfundet: 1) professorer, 2)  ”mellangruppen” dvs. annan undervisnings- och forskningspersonal samt övrig personal, som till största delen består av personalen vid Universitetsservicen och 3) de studerande. Denna indelning kallas trepartssamarbete och organ som grundar sig på sådan representation från universitetssamfundet kallas trepartsorgan.

När alla grupper i universitetssamfundet har lika många representanter i ett organ blir det en balanserad trepartsmodell. Vid Helsingfors universitet finns inga organ med balanserad trepartsmodell, istället har professorerna majoritet i trepartsorganen – HUS strävar efter att även Helsingfors universitet ska använda sig av en balanserad trepartsmodell.

Instruktion
Helsingfors universitets instruktion fastställer hur universitetet fungerar: Förvaltningsstrukturen, uppgifterna för olika ledare och organ, behörighetskraven för olika befattningar, svenska språkets ställning vid universitetet och mycket annat. Utöver den högsta instruktionen är det viktigaste dokumentet för studerande examens- och rättssäkerhetsinstruktionen, som det absolut lönar sig för en studentrepresentant att bekanta sig med. Styrelsen beslutar om instruktionen och när den förnyas ordnas omfattande rundor för kommentarer bland annat i fakultetsråden.

Beslut av rektorn och andra ledare
Utöver instruktionerna styrs universitetets verksamhet av enskilda beslut, av vilka rektoratets och en del övriga beslut av ledare på universitetsnivå också kan ses av alla. Studerande och studentrepresentanter kan hänvisa till besluten till exempel om en lärare beslutar ha undervisning på inskriptionsdagens eftermiddag – och också i många större frågor. Vid fakulteten fattar bland annat dekanus sådana beslut, vid fristående institutioner deras ledare.

Undervisningsprogram
Ledningsgruppen för utbildningsprogrammet
beslutar årligen om  undervisningsprogrammet för följande läsår. I undervisningsprogrammet fastställs vilka studieperioder som erbjuds under läsåret medräknat  tidpunkt, avläggandesätt och ansvarslärare.

Undervisningsplan
Utbildningsprogrammens och till exempel Språkcentrums undervisningsplan är en treårig plan som bland annat fastställer examensstrukturen för programmet och de studiehelheter och enskilda studieavsnitt som ingår i den, inklusive kunskapsmål och bedömningsmetoder. Fakultetsrådet beslutar om undervisningsplanen, men som studentrepresentant kan man påverka den bäst i utbildningsprogrammets ledningsgrupp, som bereder undervisningsplanen för fakultetsrådet. Undervisningsplanen kan också kallas examensfordringar eller examensstruktur.

Övergångstid
När undervisningsplanen byts inleds i allmänhet en övergångsperiod (3 år) för undervisningsplanperioden under vilken man ännu kan studera och utexamineras i enlighet med den föregående undervisningsplanen.

Övergångsregler
När du övergår från den gamla undervisningsplanen till den nya, ersätts de kurser som du avlagt enligt gammal modell av kurser enligt den nya planen enligt vissa övergångsregler. Övergångsreglerna godkänns alltid i samband med den nya undervisningsplanen och bereds alltså i utbildningsprogrammets ledningsgrupp och beslutas om i fakultetsrådet.

 

Fattas det någon term från listan som du tycker att är oklar? Tveka inte att skriva till oss, så kompletterar vi ordlistan!

Ansökan om att bli studentrepresentant i utbildningsprogrammens ledningsgrupper är öppen till och med den 16 oktober. Läs mer om att vara studentrepresentant och valet av studentrepresentanter på adressen hyy.fi/representant.

 

Ytterligare information:
Urvalskoordinator Timo Kalliokoski,
tfn 050 477 5561 timo.kalliokoski@hyy.fi

Sakkunnig i högskolepolitik Marianna Suokas,
tfn 050 325 5202, marianna.suokas@hyy.fi