Kunnandet framom utexamineringstiderna

Högskolornas nya finansieringsmodell styr högskolorna att koncentrera sig på fel saker. I den nya finansieringsmodellen delas pengar ut för en snabb utexaminering och inte till exempel för kunskapsutveckling eller inlärning av nytt. Högskolorna får mest pengar för de som utexamineras inom den målsatta tiden (ungefär 5–7 år beroende på examen), näst mest för de som utexamineras inom två år från den målsatta tiden och minst för de som utexamineras över två år efter den målsatta tiden.

Den nya modellen är problematisk på många sätt eftersom den alltför mycket betonar utexaminering inom den målsatta tiden.

Studenterna förväntas internationaliseras under examen, åka på utbyte, skaffa relevant arbetserfarenhet på det egna området, och gärna också lära sig koda samt studera ett exotiskt biämne för att skapa individuellt kunnande. Allt detta utökar studentens kunnande och är därför värdefullt såväl för studenten, universitetet som samhället. Förväntningen om att allt detta fås med inom den målsatta tiden är ändå ofta orealistisk.

Mångvetenskaplighet är ett vitt erkänt värde vid universitetet men i styrda examina förblir det en dröm. Stramare examensstrukturer gallrar i värsta fall bort möjligheterna till utmanande biämnen eller specialkunskaper. Även antalet studenter som åker på utbyte har minskat. För universitetets främsta mål, att öka bildningen i samhället och utbilda framtidens kunniga, har det ingen betydelse om studenten utexamineras på fem eller sju år – det viktiga är vad studenterna som utexamineras härifrån kan.

Eftersom studenternas försörjning för tillfället är svag arbetar ungefär 74 % av examensstuderandena vid sidan av sina studier [1]. Genom det får många arbeta inom sin bransch redan under studietiden. Praktikperioder och arbetserfarenhet från den egna branschen fördröjer utexamineringen men ökar väsentligt den praktiska förståelsen och det praktiska perspektivet till exempel inför slutarbetet. Även sysselsättningen förenklas efter utexamineringen. Att fostra kunniga för arbetslivet är även ministeriets och högskolornas målsättning.

På grund av det önskar vi att Helsingfors universitet inte skulle ta målet att åtstrama utexamineringstiderna kritiklöst som sin egen.  Att utexamineras inom den målsatta tiden är inte ungas och studentens viktigaste uppgift. Det är kortsynt att förvänta sig att Finlands kunskapsnivå höjs enbart genom att försnabba högskolestudierna.

Hur agera för studenternas bästa

I och med den nya finansieringsmodellen har universitetet en stark, fastän utifrån dikterad sporre att försnabba utexamineringen. Vår lösning för hur studierna försmidigas är handledning av  studenter, flexiblare studier och möjlighet till mångvetenskapliga studier och branschbyte.

En tredjedel av högskolestuderandena lider av mentala hälsoproblem, vilket också fördröjer avläggandet av studierna [2]. Vi är glada att Helsingfors universitet erkänt handledningens betydelse för utexamineringen. Studiepsykologerna, en fungerande studierådgivning och studievägledning av lärarna är i nyckelposition. Studiernas smidiga framskridande och också studenternas arbetslivskunskaper kan förstärkas genom att integrera kunskapsmål som främjar verktygen för välbefinnande och studiefärdigheter i undervisningen.

Flexibla möjligheter för att avlägga studier och mångsidiga studiestigar möjliggör effektiva studier för en allt större del av studenterna. Studenterna är en heterogen grupp och studenternas stigar sinsemellan mycket olika- väl så. På grund av studenternas mångsidighet är det viktigt att även beakta andra faktorer som påverkar likvärdigheten i undervisningen och på campus.

Nuförtiden fördröjs studierna även av olika flaskhalsar som kan korrigeras genom undervisningsplanarbete. När studenten faller av en kurs eller på grund av livsturbulensen förhindras att avlägga en kurs kan det hända att studiegången avbryts. Om kursen inte erbjuds på nytt inom kort försenas utexamineringen onödigt.

Att försmidiga branschbyte är i och med den nya finansieringsmodellen aktuellt för universitetet. När statsmakten utöver förstagångskvoterna försvårar inledandet av en ny examen med högskolornas finansieringsmodell, är det viktigt för studenten att kunna byta riktning mitt under studiierna. Få vet vad de vill göra i resten av sitt liv när de söker in till den första studieplatsen.

Vi på studentkåren hoppas att avläggandet av examina befrämjas genom att satsa på handledning, demontera studiernas flaskhalsar, bygga upp nya ämneskombinationer och underlätta branschbyte. Vi behöver inte sporrar för att prestera snabbare utan möjligheter att  utvecklas till ledande sakkunniga, för mångsidigt samarbete, som bygger upp ett hållbart arbetsliv och en bättre värld för framtiden.

Mer information:

paula.karhunen@hyy.fi

050 472 7950

aleksi.rytkonen@hyy.fi

050 472 7478

[1] Pääkaupunkiseudun yliopisto-opiskelijoiden toimeentulotutkimus 2019

[2]  SHVS Hälsoundersökning för högskolestuderande 2016