9.12.2021

Erfarenheter av att vara studentrepresentant och de nya studentrepresentanterna!

Valet av nya studentrepresentanter inom förvaltningen närmar sig och vi frågade tidigare aktiva på vilket sätt det man lärde sig under sin tid som studentrepresentant har påverkat arbetskarriären. I slutet av artikeln kan du läsa en presidents tankar om detta!

Juha Hurme

Vem är du?

Juha Hurme, FM, sakkunnig i protokollfrågor, universitetskollegiets sekreterare

Vilka uppdrag hade du som studentrepresentant?

Som studentrepresentant i avdelningens ledningsgrupp, i fakultetsrådet, kollegiet samt i många arbetsgrupper och samarbetsorgan, t.ex. i universitetets kommitté för studieärenden och Språkcentrum.

Vad har du lärt dig tack vare de här uppdragen och hur upplever du att du haft nytta av det du lärt dig i din senare arbetskarriär?

Då man är verksam i förvaltningsorgan, speciellt på fakultets- och universitetsnivå, lär man sig att greppa stora helheter och att förstå varifrån pengarna kommer och vart de går. Det är också väsentligt att nätverka med professorer och mellanskiktet. Som medlem i t.ex. pedagogiska nämnden hade man möjlighet att i praktiken se hur mycket den pedagogiska förmågan kunde variera samt att påverka rekryteringen av lärare. Som studentrepresentant lärde man sig också att kursoriskt läsa igenom omfattande mötesdokument och samtidigt plocka ut de faktorer som är väsentliga för att kunna fatta beslut. Det slutade ju med att min hobby blev mitt arbete genom att jag började jobba som HUS utbildningspolitiska sakkunniga och sedan som sekreterare för pedagogiska nämnden. Nuförtiden är jag universitetskollegiets sekreterare.

Rekommenderar du för dagens studerande att bli studentrepresentant?

Jag rekommenderar absolut att man blir studentrepresentant. Det går inte att lära sig allting på föreläsningar eller då man läser tentamenslitteratur. Nästa år är det t.ex. kanslersval i universitetskollegiet, så man har nu en utmärkt möjlighet att inverka på viktiga frågor.

Katri Korolainen

Vem är du?

Katri Korolainen, FM (Finlands historia), direktör med ansvar för kommunikation och relationer vid Lasten ja nuorten keskus. Var under studietiden mycket aktivt med inom alla nivåer i förvaltningen. Studerade åren 2004-2012.

Vilka uppdrag hade du som studentrepresentant?

Jag var medlem i ledningsgruppen för historiska avdelningen 2007-2010 och samtidigt var jag också medlem i universitetskollegiet. Universitetslagen trädde i kraft och universitetet fick en styrelse. Storleken på kollegiet minskade till ca en tredjedel jämfört med tidigare. Jag var förhandlare i studentgruppen då universitetskollegiet första gången valde styrelse för universitetet. Då fick vi vara med och fatta beslut om hur platserna skulle fördelas, vem som skulle vara med i styrelsen och hur detta skulle genomföras.

På avdelningsnivå deltog jag som studentrepresentant flera gånger då tjänster skulle besättas och jag var medlem i olika kommittéer. Det kändes viktigt och meningsfullt att vara med och besluta om bl.a. undervisningsplanerna.

Vad har du lärt dig tack vare de här uppdragen och hur upplever du att du haft nytta av det du lärt dig i din senare arbetskarriär?

Man lär sig mycket om universitetets struktur och hur man jobbar inom universitetsvärlden. Detta har varit bra då jag arbetat vid universitetet. Man lär sig också förstå hur förvaltningen fungerar och man får öva sig på att förhandla och använda ett processorienterat sätt att arbeta. Detta är något man behöver kunna i alla jobb. Om man jobbar inom offentlig förvaltning måste man förstå hur en process fungerar och hur man når de mål man ställt upp. Det här gäller genomgående, oberoende om man är medlem i en arbetsgrupp eller om man jobbar med att formulera trepartsmodellen för universitetets styrelse. Jag har haft nytta av all denna kunskap i min arbetskarriär, speciellt gällande offentlig förvaltning och stora förvaltningsorgan. Man fattar beslut om ärenden på möten, men beredningen sker inte där. Man måste lära sig att hålla sig framme på rätt plats vid rätt tidpunkt och delta i de förberedande diskussionerna. Ibland måste man också förstå när det lönar sig att ge efter.

Rekommenderar du för dagens studerande att bli studentrepresentant?

Jo absolut! Erfarenheterna har betytt väldigt mycket för mig. Jag har via uppdragen också fått ett stort nätverk av vänner och bekanta, som jobbar inom olika branscher. De som jobbar vid universitetet har stora nätverk, så trots att man själv inte längre är kvar på universitetet har man ofta kontakt med de här människorna i jobbrelaterade ärenden. Det är på sätt och vis lätt att skapa nätverk inom sin egen bransch, men via förvaltningsorganen blir man bekant med personer inom andra områden som fungerar i ledande ställning vid fakulteterna. Ofta deltar de här människorna sedan också i andra utvecklingsprocesser i samhället.

Katariina Styrman

Vem är du?

Katariina Styrman, FM (historia, fick min examen 2009), förbundschef på YTN r.f. (förhandlingsorganisation inom Akava)

Vilka uppdrag hade du som studentrepresentant?

Jag var tutor i medlemsföreningen, medlem i ledningsgruppen på avdelningen för historia, suppleant i fakultetsrådet ungefär två perioder. I kollegiet deltog jag bl.a. i valet av rektor och kansler.

Vad har du lärt dig tack vare de här uppdragen och hur upplever du att du haft nytta av det du lärt dig i din senare arbetskarriär?

Som studerande får man jättebra möjligheter att lära sig hur beslutsfattandet fungerar i praktiken. Det här gäller inte bara för universitetet, utan för alla möjliga offentliga instanser. Processen ser likadan ut överallt: man bereder och föredrar ärenden, man bör känna till mötespraxis och hur man fattar beslut på ett korrekt sätt, och vad de betyder. Bland det viktigaste man bör kunna i arbetslivet är att förstå hur processer fungerar och hur man kan inverka på dem. Då man har erfarenhet av hur ärenden bereds, förstår man också lättare varför något har skett på ett visst sätt, om beredningen inte har varit lyckad. Det här lär man sig bara genom att själv jobba med dylika uppgifter. Själv har jag främst jobbat med strategisk och operativ utveckling och det jag lärde mig i fakultetsrådet har gett mig mycket kunskap om de här frågorna.

Många arbetsgivare tänker också att om man ur en grupp på hundra människor, där alla har samma examen, ska välja en, kollar man vad annat personen ifråga har sysslat med. En arbetsgivare uppfattar all dylik kunskap och erfarenhet oftast enbart som en fördel. Det är inte i så stor skillnad om man skaffat sig denna erfarenhet från föreningssektorn eller statsförvaltningen. Å andra sidan tycker jag att man ska se på uppdragen mera som en intressant erfarenhet i livet än som någonting man har direkt nytta av i sitt arbete. Det är fråga om en långtidsinvestering. Det var faktiskt ibland riktigt roligt i fakultetsrådet! Vi hade ett gott samarbete med alla personalgrupper och tack vare detta samarbete jobbade vi effektivt tillsammans vidare med de aktuella ärendena. Då man fick universitetslagen framför sig för första gången var det en massa man skulle lära sig, men det är väl det som är meningen med uppdragen, dvs. att man letar fram information och att man lär sig nya saker.

Rekommenderar du för dagens studerande att bli studentrepresentant?

Jo absolut! Det ger en jättebra möjlighet att bekanta sig med uppgifter som man inte annars knappt alls skulle jobba med under studietiden och som man har nytta av i framtiden. Det är förstås också viktigt att man får vara med och jobba för studenternas bästa, fast man inte alltid kommer att tänka på att de andra studenternas bästa också är det bästa för en själv. Det lönar sig alltså att delta i förvaltningsarbetet. Om man sedan ändå märker att det inte är vad man vill göra, så har man i alla fall blivit en erfarenhet rikare.

Tarja Halonen

Vem är du?

Tarja Halonen, styrelseordförande för Helsingfors universitet, president

Deltog du under din studietid i universitetets förvaltning?

Jag har inte direkt deltagit i universitetsförvaltningen, men då jag studerade på 60-talet var jag tvungen att jobba vid sidan om studierna för att ha råd att studera. Jag var nationsaktiv, jag deltog i fakultetsföreningen och i andra ensaksrörelser som uppstod på den tiden. Man kan säga att jag var gräsrotsaktivist. Jag ville fortsätta med detta genom att delta i universitetets aktiviteter.

År 1968 avlade jag jur.kand.-examen och fick jobb på Finlands studentkårers förbund. Jag jobbade först som socialsekreterare och fortsatte sedan som förbundets organisationssekreterare. På den här tiden försökte man driva igenom principen “en man – en röst”. Jag var också medlem i styrelsen för Studenternas hälsovårdsstiftelse och fungerade dessutom som chef för studenthemmet som Finlands studentkårers förbund drev. Jag jobbade med väldigt varierande uppgifter på många nivåer.

Jag fick via mina arbetsuppgifter uppleva vad förnyelsen av universitetslagen och all övrig verksamhet innebar.

Hur ser du på studenternas roll i beslutsfattandet vid universitetet?

De har en mycket viktig roll! “En man – en röst”-principen beskriver väldigt bra den tidens anda, fastän principen var lite överdimensionerad med tanke på möjligheterna, och inte godkändes. Universitetsreformen godkändes å andra sidan drygt tio år senare och då satt jag med i landets regering. Då hade jag nytta av att jag kom ihåg orsakerna till varför man tidigare hade motsatt sig reformen. Det var alltså inte bara fråga om att delta i universitetets förvaltning och lära sig hur denna fungerar, utan man kunde använda det man hade lärt sig då man senare skulle fatta olika beslut under sin arbetskarriär.

Det är mycket viktigt att lära sig om olika institutioner genom att själv vara med i verksamheten. Jag tycker att man kan se att man, genom att delta i de här uppdragen under studietiden, länge har nytta av sina erfarenheter både i sin kommande arbetskarriär och annan samhällelig verksamhet, som man deltar i. Det här är också viktigt för själva universitetet och utvecklingen av dess verksamhet.

Vi tar idag emot högskolepraktikanter i min stiftelse. Praktikanterna får en tre månader lång snabbkurs om aktuella ärenden och hur vi jobbar med dessa – och det känns som om jag skulle få en vitaminspruta då jag jobbar med praktikanterna. Man kan tala om ett samarbete mellan generationerna där studenten lär sig att jobba med och inverka på äldre generationer, samtidigt som man lär sig om den historiska bakgrunden till vissa ärenden.

Vilka kunskaper upplever du att att man behöver då man deltar i universitetets beslutsfattande och vilka kunskaper kan man utveckla i dessa uppdrag?

Man måste vara aktiv. Det är viktigt att man har drömmar och mål, men det är bra om man också på något sätt har deltagit i studentföreningen och i verksamheten inom studenternas egna organisationer. Om man dessutom är aktiv utanför universitetsgemenskapen får man en bred bild av helheten.

Då man är studentrepresentant bör man kunna samarbeta och göra realistiska kompromisser. Man måste lära sig att fast de egna idéerna är hur bra som helst, så förverkligas de ofta inte då man fattar beslut. De studentrepresentanter som aktiva och som tar initiativ samtidigt som de har en förmåga att lyssna på andra lyckas ofta skapa en bra samverkan.

Man kan ha nytta av allt som man gjort, både inom universitetsgemenskapen och i organisationer utanför universitetet, då man börjar som studentrepresentant.

Rekommenderar du för dagens studenter att bli studentrepresentanter inom förvaltningen?

Absolut! Det finns studentrepresentanter i universitetets styrelse, men de andra representantposterna är också viktiga för att kunna påverka. Det är bra att se saker i ett längre perspektiv, hur en sak kan leda till en annan.

Jag rekommenderar också att studentrepresentanterna i de olika organen vid universitetet håller kontakt med varandra. På detta sätt får man en klarare bild av helheten, dvs. gäller vissa åtgärder endast en fakultet eller ett campus eller är åtgärderna av ännu större betydelse.

Det är inte nödvändigt att man har politisk erfarenhet då man blir studentrepresentant, men om man har det kanske man känner till olika sätt att fungera. Det är nyttigt att ha kontakter redan då man söker till en representantpost och senast då man är representant är det bra att man samarbetar med flera än bara en part, som i sin tur företräder endast en åsikt. Det är också bra med internationella kontakter, om det finns sådana.

Vi som är verksamma inom universitetets förvaltning har svårt att hålla kontakt med alla 40 000 människor i vår gemenskap. Det lönar sig att själv fördomsfritt ta kontakt med andra människor!

Rösta och ställ upp som kandidat. Kräv inte för mycket av dig själv och underskatta inte heller de andra.

 

NYA STUDENTREPRESENTANTERNA FÖR 1.1.2022-31.12.2023

FAKULTETSRÅDEN

X (ordniarie medlem) & X (suppleant)

Bio- och miljövetenskapliga fakulteten

Amalia Hytti  & suppleant nomineras senare

Rebekka Kukowski & suppleant nomineras senare

Lilli Rasila  & suppleant nomineras senare

Elisa Sillifors & suppleant nomineras senare

Femte ordinarie medlem och suppleant nomineras senare

Veterinärmedicinska fakulteten

Viivi Hilska & Iida Lilleberg

Milla Iso-Koivisto & Laura Itkonen

Riikka Kokko & suppleant nomineras senare

Farmaceutiska fakulteten

Kauri Laine & suppleant nomineras senare

Salla Lahdentausta & suppleant nomineras senare

Tredje ordinarie medlem och suppleant nomineras senare

Humanistiska fakulteten

Miina Hentinen & Joona Jokilampi

Eveliina Weiderbacher & Emma Kantosalo

Kim Keskiivari & Axel Ojala

Sampsa Granström & Pia-Stina Repo

Miro Mestämuuronen & Anna Jarske-Fransas

Pedagogiska fakulteten

Petra Pulli & Paula Simola

Emma Mäenpää & Nina Strandén

Tommi Mäki & Akseli Hakkarainen

Konsta Lindi & Anni Kouhia

Elena Kantinkoski & Netta Jekkonen

Medicinska fakulteten

Amanda Ahlmark & Salla Skön

Siiri Piha & Jyri Kallela

Linnea Hurri & Johanna Castrén

Richard Örn & Jalmari Stenberg

Anssi-Kalle Heikkinen & Ilari Heikkinen

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Janina Lehtimäki & Helmi Rihko

Nuutti Pirhonen & Aleksi Sipilä

Sanna Elomaa & Helena Ikonen

Jari-Pekka Tamminen & suppleant nomineras senare

Aino Heiskanen & suppleant nomineras senare

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

Vili Järvinen & János Pap

Karolina Ambroziak-Murzyn & Tri Luu

Siiri Saloranta & Valtteri Kantanen

Heli Parviainen & Aleksi Suuronen

Ronja Öhrnberg & Taavi Heikkilä

Juridiska fakulteten

Sofia Uusitalo & Sami Makkonen

Joar Cederberg & Ella Miikki

Riina Rönkkö & Eero Roslander

Saara Palo & Jere Mattila

Kim Hakala & Jaakko Tiinanen

Teologiska fakulteten

Jori Vismanen & Laura Oikarinen

Marketta Kiiveri & suppleant nomineras senare

Janne Salokoski & suppleant nomineras senare

Statsvetenskapliga fakulteten

Joanna Ahola & Marie Lindqvist

Merja Kiiskinen & Lauri Kauppila

Teemu Kovanen & Nora Pihlajaniemi

Henrik Peiponen & Reeta Palomäki

Sini Tahvonen & Matias Kivipuro

 

UNIVERSITETSKOLLEGIET

X (ordniarie medlem) & X (suppleant)

Bio- och miljövetenskapliga fakulteten

Eugenie van der Meulen & suppleant nomineras senare

Veterinärmedicinska fakulteten

Riikka Kokko & suppleant nomineras senare

Farmaceutiska fakulteten

Aukusti Alanko & Salla Lahdentausta

Humanistiska fakulteten

Aleksi Tujunen & Axel Ojala

Sampsa Granström & Kim Keskiivari

Pedagogiska fakulteten

Lovisa Hirvonen & Juha Saarikoski

Medicinska fakulteten

Fredrik Lagerstam & Benjamin Bergan

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Vilppu Tuominen & Onni Nyman

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

Taavi Heikkilä  & Ronja Öhrnberg

Jessika Isomeri & Niclas Forsman

Juridiska fakulteten

Saara Palo  & Sami Hasunen

Svenska Social och Kommunalhögskolan

Tuukka Kainulainen  & Isabella Ollus

Teologiska fakulteten

Jori Vismanen  & suppleant nomineras senare

Statsvetenskapliga fakulteten

Aku Houttu  & Joona Rissanen

Akseli Rouvari & Antti Kivi