Blufftankar under praktiken? Du är inte ensam
BLOGG
Med bluffarsyndromet som främst besvärar högutbildade avses ett tankesätt där personen upplever sig vara okunnig och är rädd för att avslöjas. Arbetspraktiken kan vara en typisk situation för uppkomsten av blufftankar.
Goda praktikplatser ger arbetslivserfarenhet, ökar arbetslivsfärdigheter och är till hjälp för att skapa nätverk. I en lyckad praktik möts introduktion och ansvar: kunskaper och färdigheter är tillräckliga för att sköta uppgifterna men uppdraget ger även meningsfulla kunskaper och utmaningar. Jag har haft tur då jag vid sidan av mina studier har fått lära mig nytt på jätteintressanta praktikplatser, nu senast här på HUS.
På HUS har jag fått stöd och uppmuntran för mitt lärande och jag har blivit mottagen som en legitimerad arbetsgemenskapsmedlem. Arbetsuppgifterna har varit motiverande och jag har fått utveckla mitt kunnande. Min egen praktik har alltså förlöpt ypperligt.
Rädsla för att icke-kompetens avslöjas
Praktiken är ändå en situation där tron på den egna kompetensen kan vackla. Även om praktiken är till för just inlärning kan en ny omgivning väcka osäkerhet och bekymmer. Det är naturligt att det ibland känns nervöst att berätta om sina egna idéer och man jämför sig med kollegerna som arbetat längre.
Saken blir ett problem om man jämt och ständigt anser sig vara okompetent och inte ens kan glädjas över framgångar utan ser dem som lyckliga sammanträffanden. Då kan man bli rädd för att den egna icke-kompetensen avslöjas: ”snart fattar någon att jag egentligen inte kan något”.
Låter det bekant? Utöver normal osäkerhet kan det också vara fråga om bluffsyndromet- eller fenomenet som speciellt besvärar högutbildade. Termen avser enligt psykolog Tiina Ekman en tankeförvridning där personen inte tror på sin kompetens utan upplever sig endast bluffa andra. Den som lider av tankegången pinas av rädslan för att icke- kompetensen avslöjas. Studenten kan även uppleva att studie-, praktik- och arbetsplatserna är jättekast och inte som sin egen förtjänst.
Bluffsyndromet handlar inte om fusk och är inte heller en sjukdom, utan en fantasi. Oftast sköter personer som stöter på blufftankar sina studier ambitiöst och även praktikplatsen är nöjd med deras kompetens och arbetsinsats. Personen kan ändå i sina tankar kasta omkull beröm och uppmuntran och arbeta allt hårdare bara för att täcka den fantiserade icke-kompetensen.
Samhällets press och klarandets kultur
Studier som behandlar abstrakta fenomen och ett arbetsliv som får ett allt snabbare tempo har gjort bluffsyndromet allt vanligare. I många branscher är konkurrensen hård och den sociala pressen pressar till att ständigt utveckla sin kompetens, sina nätverk och synpunkter. Att utveckla sig och sin ambition kan givetvis vara till hjälp för att uppnå drömmar men det kan även orsaka en otillräcklighetskänsla och trötta ut.
En student eller praktikant som upplever blufftankar kan överprestera sina uppgifter ”täckandes sina brister” eller sträva efter att anpassa sig till andras behov för mycket. På lång sikt kan rädslan för att avslöjas leda till ångest och depression.
I Finland råder en stark klarandekultur och nedsättningsatmosfär. När man inte öppet pratar om utmaningar uppstår en illussion om att egna osäkerheter eller spänningar är exceptionella. Samtidigt ökar uttryck som ”det var ju ingenting” nedvärderandet av den egna kompetensen och det är inte vanligt att ge andra eller sig själv beröm. Eftersom det egna kunnandet nedsätts kan det vara svårt att känna igen och hjälpa den som lider av bluffsyndromet.
Bli av med skadliga tankar
Jag har också plågats av rädslor som gäller bluffsyndromet under studier och praktik. Att inleda universitetsstudierna och den första kontakten med den egna branschens arbete väckte en känsla av att jag inte gjort tillräckligt mycket för att förtjäna ifrågavarande saker eller andras tilltro på min kompetens. Ibland skrattade jag med mina kompisar åt att jag fortfarande väntar på ett meddelande där man berättar att studieplatsen var resultatet av ett systemfel.
Eftersom det är fråga om en inre tankemodell kan man bli av med bluffartankarna genom att identifiera situationer och tankar. När bluffartankarna väcks lönar det sig att påminna sig själv om att det endast är fråga om en tanke och säger inte något om din kompetens, utveckling eller ditt värde. Det är även till hjälp att erinra sig en konkret framgångssituation.
Om du ständigt har bluffartankar under studierna eller praktiken lönar det sig att prata öppet om dem med handledaren, chefen, närstående eller hälsovårdspersonalen. Att behandla tankarna öppet hjälper dig att orka i framtiden.
Lär dig även att vara skonsam mot dig själv- Uppmuntra och påminn dig själv om att du är en värdefull och kompetent person.
Nanni Tuominen
Kommunikationspraktikant
Mer information om bluffsyndromet (på finska):
Tiina Ekman (2017) Huijarisyndrooma: Miksi en usko itseeni (vaikka olen oikeasti hyvä), Minerva Kustannus.
Psykopodiaa -podcast, del 17. Huijarisyndrooma