22.4.2021

Alltid kan man inte bara orka

Är du alltid trött när du vaknar till väckarklockan? Skulle du vilja lämna studierna på hälft?

Jag frågade mina kompisar som studerar i olika branscher om deras tankar om studenternas utmattning och svaren var kanske lite överraskande lika. Pressen att arbeta vid sidan av studierna blev en förenande faktor. Framtiden verkar allt osäkrare på grund av coronapandemin. I praktiken tvingar osäkerheten till arbete vid sidan av studierna så att man i framtiden kan klara av konkurrensen om arbetsplatser. Känslan av otillräcklighet och underlägsenhet lyftes också fram. Varför orkar jag inte även om min studiekompis orkar? Måste jag avlägga studierna inom utsatt tid med ett medelbetyg på fem och samtidigt arbeta för att få arbetserfarenhet? Måste man ”pysa” och nätverka så att någon anställer mig när jag blir färdig? Samtidigt borde man ta hand om sig själv och sina sociala relationer, men med vilken energi?

För många gulnäbbar kräver flytten till en egen bostad och självständighet mycket tillvänjning, vilket pandemin knappast har underlättat. I början av studierna övar man ju sig på lämpliga studietekniker. Under distanstiden kan det finnas mer självständiga uppgifter på kurserna som kan vara svåra att utföra utan medstudenternas hjälp och kamratstöd.

Att begränsa studierna till vissa dagar eller tidpunkter har varit svårt redan innan corona men för tillfället finns det inte ens en teoretisk möjlighet att begränsa studierna till enbart campus eller bibliotek. Det känns svårt att gestalta om man studerar tillräckligt, för mycket eller för lite när det inte finns möjlighet att på samma sätt prata med kurskompisarna spontant. Tidsuppfattningen och att gestalta rimligheten lider alltså när man sitter ensam hemma framför datorn dag ut dag in, från vecka till vecka och månad efter månad.

Den här och förra sommaren bekymrade sig många studenter för sommarens försörjning dvs. om de får sommarjobb. På sommaren kan man nödvändigtvis inte studera kurser som kan inkluderas i examen och på grund av corona är servicebranschens arbetsplatser under sten. Sommarjobbet bildar ofta största delen av studentens försörjning under året och av studiestödet kan man inte riktigt spara för sommaren. På professionsområdena ökar ansvaret för andra människors eller djurs hälsa, liv och död naturligt stressen och pressen att kunna och lyckas. Från patientarbete skulle man inte få vara borta ens på grund av karantän då vissa saker måste avläggas och kunnas innan utexamineringen.

Utanför corona kan studerandet på professionsområdena vara, utöver ovanstående, mycket skollikt och kurserna kan ha mycket närvaroplikt. Obligatoriska praktikperioder som ingår i examen kräver att man klarar en del kurser vilket orsakar press för studenterna. Om man inte får en praktikplats i tid kan utexamineringen fördröjas. Det här kan leda till svårigheter med försörjning, till exempel med FPA:s studiestödmånader och tillräckligheten eller maximitiden för studielånskompensation.

Under mitt första studieår borde jag ha avlagt 73 studiepoäng under läsåret enligt examens tidsschema. 73 sp motsvarar 1 971 timmar. Den här timmängden blir 7 timmar 18 minuter varje dag om man delar det från september till maj och ännu med 30 dygn medräknat alla veckoslut, jul, nyår, påsk, vappen och så vidare. Ett sådant här oändligt studerande är givetvis inte hälsosamt och sådant skulle jag inte ha orkat utöver enstaka arbetsturer. Varför stressade jag ett halvt år om jag klarar en mycket viktig tentamen eller kände skuld när jag var tvungen att prioritera intressanta kurser mellan varandra och allt detta syntes i mina betyg?

Studenterna är, om inte redan under studietiden, så oftast efter utexamineringen, arbetskraft och nettoskattebetalare. Hur går det om vi blir utmattade redan under studierna eller väggen kommer emot genast när vi kommer ut i arbetslivet? Ett hurdant samhälle är vi om vi låter en stor del av våra resurser ta slut redan under studierna? Utmattande strukturer överförs till arbetslivet och från arbetslivet sannolikt återigen till studierna.

Kulturen förändras med tiden men det är upp till vårt hela samhälle om förändringen är till det bättre eller sämre. Låt oss försäkra en tillräcklig försörjning för hela året, trygga universitetens finansiering och därigenom undervisningspersonalens tillräcklighet och tillgången på stödtjänster samt undvika alltför överlappande kurser. Tillsammans kan vi fördela ansvaret jämnare mellan flera människor såväl i arbetet som på fritiden (till exempel föreningsansvar) samt prata och be om hjälp redan innan situationen blir outhärdlig. Ingen lämnas ensam även om det lätt känns så!

Salla Lahdentausta
Styrelsmedlem

Mer information:

https://www2.helsinki.fi/sv/aktuellt/undervisning-studier-vid-universitetet/hogskolestudenternas-valbefinnande-blir-allt-samre

https://studies.helsinki.fi/instruktioner/artikel/till-stod-studierna

https://www.mielenterveystalo.fi/sv/aikuiset/Pages/default.aspx

https://www.mielenterveystalo.fi/aikuiset/itsehoito-ja-oppaat/itsehoito/uupumuksen_omahoito (tyvärr endast på finska)

https://www.terveyskirjasto.fi/dlk00681 Utbrändhet (burnout) (tyvärr endast på finska)

https://www.nyyti.fi/opiskelijoille/opi-elamantaitoa/uupumus/ (tyvärr endast på finska)