Error message

Notice: Only variables should be passed by reference in hyy_utils_i18n_translate_path() (line 193 of /biz/1/hyy/git/drupal/modules/hyy_utils/hyy_utils.module).×

Media och arkiv

Nyheter

Studentkåren vid Helsingfors universitet fyllde 150 år i år. Studentkåren som nått en rätt mogen ålder har en livlig ungdom bakom sig. Redan på 1800-talet var studenterna med om att bygga upp landet och skapa ett skriftspråk, en flagga, nationalsången Vårt land och en identitet. Under inbördeskriget stred studenter på båda sidor. Efter kriget deltog de i att etablera landets politiska och ekonomiska system. På 1950-talet väcktes studenternas oro för u-länder och då var de med om att introducera u-landsbiståndet i Finland.

Studentradikalismen blomstrade när studentkåren fyllde 100 år. Gamla studenthuset ockuperades eftersom studentkåren ansågs ha fjärmat sig från studentens vardag. Studentkåren upplevdes som ett viktigt, men avlägset samfund. Till skillnad för 50 år sedan, har studentkåren under jubileumsåret i år poängterat hur viktigt det är att förstärka gemenskapen och jämlikheten. Vi har funderat på hur alla studenter kan involveras.

Studentkåren är som en liten kommun inom en stad. Den samlar studenter från såväl kommuner som länder och erbjuder en gemenskap, ett skyddsnätverk och nöjen. Tillhörigheten kan sättas i ett större sammanhang också, som att vara en del av samfundet i staden och hela Finland: sociala skillnader och att allt fler är mindre bemedlade är de växande städernas utmaningar. Psykisk ohälsa bland unga har blivit vanligare, ensamheten större och klyftan mellan bostadsområdena bredare. Det är allt tydligare att det behövs en gemenskap. Därför är det viktigt att studenternas gemenskap i den här staden når utanför den egna kretsen.

En ny tid innebär att vi inte ska isolera oss i våra egna samfund. Vi ska i stället göra saker tillsammans och bära ansvar också för sådana problem som inte finns just på vår bakgård eller bakom hörnet. Det här kräver att vi omdefinierar vad vi menar med närkrets och det gemensamma. Vi måste se gemenskapen som något större än bara den som vi har inom vår krets. I den nya verkligheten är vi redo att göra något åt orättvisorna i samhället och vara en kraft som försvarar bildning och människovärdet.

Studentkåren måste våga vara radikal även i framtiden. Kanske är vi tvungna att väcka bestörtning och skaka om i de existerande maktstrukturerna ifall de förhindrar utveckling. Studentkåren ska våga handla för de svagaste i samhället och för dem, vars liv kantas av dystrare utsikter och knappare resurser. Vi ska delta i det gemensamma arbetet, som bygger upp en bättre stad för alla samt våga drömma stort, kräva det omöjliga och sedan förverkliga dem.

När jag tänker på de följande 150 åren ser jag en studentkår, vars gemenskap är en resurs för att främja jämlikhet, hållbar utveckling och bildning. Jag ser en studentkår som aktivt försvarar de värden som är viktiga för studenterna i stad och samhälle. Jag ser en studentkår som förändrar världen.

Suvi Pulkkinen

Skribenten är ordförande för Studentkåren vid Helsingfors universitet. Hon har studerat utbildningssociologi och -politik och verkade aktivt i föreningar och i studentkåren under sin studietid.

Kuvassa Noora Paakki nojaa kaiteeseen vanhan talon portaikossa

Du kan säkert erinra dig om hur du kände dig när du fick meddelandet: ”Gratulerar, du har antagits som studerande!”. Det kanske kändes oerhört spännande, och lite skrämmande samtidigt, men du var säkert i grund och botten ivrig, glad och nöjd. I början av studietiden blandades dessa känslor ändå med realiteterna om studietidens utmaningar och arbetsbördor. Det går inte att förneka den oerhörda stress som studierna orsakar för individen. Samtidigt växer betydelsen av de knep man kan klara av vardagen med.

Under studietiden blir förväntningarna, såväl de yttre som de inre, större. Din stresstolerans och metoderna för att tacklas med pressen sätts på prov. Hjärnan arbetar på nya nivåer och förmågan att ha kontroll över livet testas. För att inte tala om att arbeta vid sidan om studierna: mer än hälften av universitets- och högskolestudenterna jobbar samtidigt. Utöver dessa faktorer påverkar även individuella egenskaper och livssituationen överlag hur belastande studierna upplevs. Allt detta är en sann utmaning för välbefinnandet.

När vi tänker på alla dessa utmaningar som hänger ihop med studietiden bör vi fundera på hur vi kunde minska på belastningen och göra det utmanande livsskedet en gnutta lättare. Gäller fortfarande talesättet ”ett hårt arbete kräver hårda nöjen”? Jag anser att det egentligen borde heta ”ett hårt arbete kräver ett ännu hårdare fokus på välmåendet”.

Det finns flera sätt att ta hand om sitt välbefinnande och sina krafter. Det gamla talesättet jag nämnde förknippas ofta med att rusmedel är ett sätt att koppla av. Ett obestridligt faktum är att fester och rusmedel hänger ihop med studentkulturen. Men nuförtiden använder studerande rusmedel i allt mindre grad. Andelen nyktra universitetsstudenter har till och med fördubblats sedan år 2000. Det finns inga belägg för att rusmedel skulle lätta på belastningen över en lång tid, utan snarare endast slumpmässigt och kortvarigt. Därför ska fokus ligga på andra metoder för att tackla stress.

I stället för snabba vinster med stresshantering har det visat sig vara bäst att satsa på metoder i vardagen som kan göras under dagen, om kvällarna och på helgerna. Det finns även bevis på att fritidssysselsättningar i sig inte främjar återhämtningen. Det är de mentala kopplingarna till dem som har betydelse: att ta bort tankarna från vardag och jobb, att slappna av, att utveckla sig själv och att känna att man har kontroll. Allt detta främjar uthålligheten.

Var och en borde fundera på och känna igen de stresshanteringsknep som passar för en själv. Hur kan du återställa dina krafter som du förbrukat på studierna? Kunde något av de här exemplen för att fly vardagen passa dig:

  • Motion eller gruppidrott
  • Njuta av naturen
  • Handarbete eller pyssel
  • Kultur- eller konst, kanske film
  • Tid tillsammans med vänner, familj eller husdjur
  • Skriva eller fotografera
  • Lösa sudoku eller korsord
  • Den nödvändiga lättjan och den fria tillvaron utan mål och mening?

Glöm alltså inte, att ett hårt arbete kräver ännu mer målmedvetna handlingar för att ta hand om sin hälsa. Satsa på de sätt, som hjälper dig att återhämta dig. Då kan du känna dig avslappnad på riktigt mitt i den hektiska vardagen.

Skribent:
Noora Paakki
Projektplanerare Nyyti ry
Projektet KUPLA – studerande som förnyare av rusmedelskultur

Källor:
Hälsoundersökningen för högskolestudenter 2016, http://www.yths.fi/filebank/4300-KOTT_uusin_2016.pdf

Sonnentag & Fritz 2007. The Recovery Experience Questionnaire: Development and validation of a measure for assessing recuperation and unwinding from work. Journal of Occupational Health Psychology, 12, 204– 221.

Statistikcentralen: Utbildningsstatistik – Sysselsättning bland studerande
Resumé på svenska: https://www.stat.fi/til/opty/2015/opty_2015_2017-03-17_sv.pdf
Längre version på finska: https://www.stat.fi/til/opty/2015/opty_2015_2017-03-17_fi.pdf  

Saftglaset som välte omkull var den berömda sista droppen för mig. Jag tog för mig av lunchen som vanligt vid Porthanias Unicafe och samtidigt stötte jag till dricksglaset. Jag började stortjuta hysteriskt när jag genom tårarna såg min våta lunch i saftsörjan.

En plötslig kris hade skakat om min förening, vars ordförande jag var då detta skedde. Även medierna intresserade sig för det som hänt och att svara på reportrarnas svåra frågor var överraskande tungt. Samtidigt var jag orolig för om någon alls skulle våga komma på våra evenemang och för hur hela situationen skulle påverka intresset att bli aktiv inom föreningen.

Min vän som gjort mig sällskap på lunchen bad mig sätta ner mig vid närmaste bord. Kassapersonalen ersatte min förstörda måltid med en ny – och gav mig en stor bunt näsdukar. Både min vän och den för mig helt främmande Unicafeanställda frågade mig uppriktigt: Är allt väl och kan jag hjälpa dig på något vis?

HUS-kampanjen #alltväl? har som mål att krossa stigmat som förknippas med psykisk ohälsa och den rädsla som hänger ihop med att söka hjälp. Till och med 30 procent av högskolestudenterna lider av problem med den psykiska hälsan. Jag vill ändå poängtera att var och en av oss har en psykisk hälsa. Det betyder att det är vanligt att ibland må bättre och ibland sämre. Depression är den mest förekommande diagnosen bland studerande som lider av psykisk ohälsa. Förutom depression kan vi alla under våra liv känna av en del andra symtom: sömnlöshet, ångest, isolation, stress och svårigheter med självkänslan. Även om vi talar om lindrigare symtom är dessa på samma sätt faktorer som inverkar på välmåendet. Alla är orsaker att söka hjälp.

Föreningen för mental hälsa i Finland erbjuder utbildning, som fokuserar på de första stegen i att vårda psykisk ohälsa. I våras arrangerade HUS kursen Första hjälpen för mental hälsa 2, som gav deltagarna medel att erbjuda hjälp samt ge råd om att söka sig till vård. Helgutbildningen hölls av Päivi Kohta, som är sakkunnig på Nyyti. Vi som deltog fick veta massor om de mest förekommande psykiska problemen. Jag minns bäst hur viktigt det är att tala om saker, både som metod att hjälpa den behövande och för att avdramatisera det obefogade stigmat.

Det är vanligt att förringa de första symtomen eller att inte känna igen dem. Att göra något i ett tidigt skede är en signal från medmänniskorna om att det inte är meningen att man är ensam med sina problem och att det inte är något att skämmas för. Att ingripa i ett tidigt skede kan även försnabba processen att få hjälp och att således må bättre.

I handboken Haavoittuva mieli – tunnista ja tue listas de första stegen för att behandla psykisk ohälsa. Dessa medel kan vägleda den som hjälper den behövande:

  1. Närma dig situationen, analysera den och erbjud hjälp i krisen. Det vill säga: fråga om allt är väl
  2. Lyssna öppet, fördöm inte
  3. Ge stöd och erbjud information
  4. Sporra den andra till att ta hand om sig själv
  5. Uppmuntra vid behov att söka professionell hjälp

När du hjälper andra får du inte glömma att ta hand om dig själv också. Att hjälpa andra ska inte heller bli en belastning för den som hjälper. Kom ihåg att det inte heller finns en tydlig vägkarta för hur man ska göra eller hur man ska hitta ”de rätta” orden. En viktig poäng att minnas är att frågor inte gör situationen värre. Att tala öppet om självmord uppmuntrar inte heller till aktiva gärningar – tvärtom. Dina frågor visar din oro och omtanke för den andra människan.

Jag minns fortfarande inte om jag någonsin betalade för lunchen. Men det jag minns är omsorgen om mig. Samma dag tog jag modet till mig och sökte diskussionsstöd. Jag fick samtalstid till Studenthälsans psykolog inom en nära framtid samt akuttid till psykologen. Diskussionsstödet hjälpte mig att bearbeta händelserna.

Föreningsverksamhet främjar i bästa fall det psykiska välmåendet. I föreningar och nationer får man arbeta för det gemensamma goda, utveckla sitt kunnande och skapa nära relationer. I värsta fall kan även föreningsverksamheten ta kål på den aktiva medlemmen. Du, jag, vem som helst av oss kan fråga studiekompisen ”om allt är väl?” eller att ”jag har lagt märke till att allt inte är okej, kan jag hjälpa dig på något sätt?”.

Laura Wathén
Styrelsemedlem i HUS 2018, styrelseordförande 2019

Laura Wathén

Källor: Kitchener, B., Jorm, A., Kelly, C., Lassander, M., & Karila-Hietala, R. (2015) Haavoittuva mieli – tunnista ja tue. Första hjälpen för mental hälsa 2. Föreningen för mental hälsa i Finland.

Delegationen för Studentkåren vid Helsingfors universitet valde på sitt möte 3.12 en ny styrelse för år 2019. Styrelsen består nästa år av alla delegationsgrupper: Ämnesföreningarnas delegationsgrupp HYAL, Nationernas delegationsgrupp, Obunden vänster, De Gröna vid HUS, Edistykselliset, Svenska Nationer och Ämnesföreningar SNÄf samt delegationsgruppen HELP. Till styrelseordförande valdes politices studerande Laura Wathén. Hon representerar delegationsgruppen för ämnesföreningarna. Wathén har i årets styrelse haft ansvar för frivilligverksamhet, hälsa och motion samt jämlikhet.

”Tyngdpunkten år 2018 har legat på jubileumsåret. Därmed blir 2019 året för att utveckla studentkåren och föra den vidare. Nästa år ska vi i studentkåren påverka på många plan så att studentens sak är både på riksdagsvalskandidaternas agenda och med i regeringsprogrammet samt starkt närvarande i universitetets nya strategi. För mig är HUS en djärv, empatisk och kraftfull intressebevakare vid universitetet och i samhället. Drömmarnas studentkår för mig är en jämlik gemenskap som alla studerande vill höra till”, säger den nyvalda ordföranden Wathén.

HUS styrelse år 2019 består av: Laura Wathén, ordförande (HYAL), Kukka Louhimies (De Gröna vid HUS), Linda-Liisa Kelokari (Nationerna), Claes Bergh (SNÄf), Samuli de Pascale (HYAL), Marika Tuominen (HYAL), Paula Karhunen (De Gröna vid HUS), Anna Lemström (Obunden vänster), Aleksi Rytkönen (Obunden vänster), Riikka Hakala (HELP), Ilona Raimas (HELP) och Miika Keski-Luoma (Edistykselliset).

Den nya styrelsens mandatperiod är ett år. Styrelsen inleder sitt arbete i januari 2019.

Från vänster till höger Riikka Hakala, Miika Keski-Luoma, Samuli de Pascale, Claes Bergh och Anna Lemström. I mitten Paula Karhunen, Kukka Louhimies, Linda-Liisa Kelokari och Laura Wathén. Nedre raden Marika Tuominen och Aleksi Rytkönen. Bilden saknas av Ilona Raimas.  

Tilläggsinformation:
Laura Wathén, HUS styrelseordförande 2019
tel. 050 409 1383
laura.wathen@hyy.fi

HYYn viestintäharjoittelija Saana Lehtinen ison alppiruusupensaan edessä

Endast 66 % av högskolestuderandena upplever att de mår psykiskt bra, visar en undersökning som Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) genomförde 2016. Enligt samma hälsoundersökning har cirka en tredjedel av de studerande psykiska problem.

Ökningen av de psykiska problemen bland studerande är oroande. Med tanke på alla belastande faktorer i den studerandes livssituation är utvecklingen inte överraskande. Det är utmattande att ständigt bekymra sig över studieframstegen och t.ex. hur pengarna ska räcka till. Många studerande arbetar på deltid vid sidan av sina studier, vilket ökar stressen i vardagen. Vardagarna tillbringas i föreläsningssalar och tentamensrum, veckosluten på arbetet. När många fast anställda har jullov arbetar studenterna och skickar sommarjobbsansökningar i ansökningsprocesser som inleds tidigare för varje år. Gränsen mellan fritid, arbete och studier är otydlig. Ibland blir studentens vardag så utmattande att det behövs en paus från den.

Jag blev utmattad efter att ha studerat några år i mina drömmars bransch. Innan dess hade jag flyttat till min föregående studieplats hundratals kilometer från min hemstad Helsingfors, blivit besviken på studierna, pluggat för nya inträdesförhör, fått en ny studieplats och flyttat tillbaka till Helsingfors. Jag var lycklig och tacksam över min nya studieplats. Jag ville få ut allt av studielivet och blev föreningsaktiv samtidigt som jag höll en hård studietakt. Vid sidan av studierna och föreningsaktiviteten fylldes min kalender av ett fysiskt tungt deltidsarbete där arbetsdagarna ibland var tio timmar långa. Det fanns också andra saker som stressade mig i vardagen.

Efterklokt kan jag tydligt se varför jag blev utbränd, men i den inledande glädjen över min nya studieplats undrade jag bara varför jag hade sådan ångest mitt i allt jag uppnått. Jag sov allt mindre och sämre och åt oregelbundet. En morgon var jag så trött att jag inte kom ihåg hur man använde dörrhandtaget, och fick en kort stund panik när jag presenterade mig för en ny bekantskap och först inte kom ihåg mitt eget förnamn.

Det gäller att ta itu med situationen i tid om vardagen blir ångestfylld. Tveka inte att anlita SHVS mentalvårdstjänster. De finns till för dig.
Studenter kan och får bli sjuklediga precis som alla andra. Om krafterna inte räcker för arbete och studier kan du ansöka om sjukdagpenning från FPA, och ditt studiestöd avbryts under tiden. Det krävs ett läkarintyg för att du ska beviljas sjukdagpenning. Förmånsbeloppet är baserat antingen på arbetsinkomsterna eller studiepenningen och är alltid minst lika stor som studiepenningen. För att undvika avbrott i utbetalningen av förmåner kan studiepenningen lyftas tills beslutet om sjukdagpenning är fattat. Efter ett positivt beslut om sjukdagpenning avbryter FPA automatiskt utbetalningen av studiepenningen. När sjukledigheten upphör måste du själv söka studiepenning på nytt.

Du behöver inte avbryta studierna helt under den tid du får sjukdagpenning. En högskolestuderande får avlägga tre studiepoäng per månad.

Vid studieoförmåga kan den studerande ringa SHVS nummer för bedömning av vårdbehovet, som ger anvisningar om tidsbokningen. Behovet av sjukledighet bedöms vanligen på allmänläkarens mottagning. Behovet av en längre sjukledighet på grund av psykiska orsaker bedöms av en specialistläkare i psykiatri, dit allmänläkaren vid behov hänvisar den studerande. Om studenten har ett arbete och arbetsoförmågan hänger ihop med t.ex. ett deltidsjobb som sköts vid sidan av studierna kan hen också kontakta företagshälsovården när det gäller sjukledigheten.

Studierna är ett krävande och belastande arbete. Det är viktigt att känna sina egna gränser och se till att fritiden är återhämtande, inte resurskrävande.

Sjukledigheten gav mig en andningspaus då jag så småningom återfick min normala sömnrytm och därigenom krafter som jag länge saknat. Under min sjukledighet lärde jag mig att bygga upp nya rutiner i vardagen och ta reda på vad som hjälper just mig att orka, och vad som tär på mina krafter. I dag har jag ett enkelt recept för att hålla utmattningen på avstånd: minst sju timmar sömn per natt, en regelbunden måltidsrytm och tillräckligt med tid för mina vänner.

SHVS specialistläkare i psykiatri Tarja-Sisko Saastamoinen har intervjuats för den här texten.

Saana Lehtinen
HUS kommunikationspraktikant

Mer information:
https://www.kela.fi/web/sv/for-vem-om-du-blir-sjuk