Error message

Notice: Only variables should be passed by reference in hyy_utils_i18n_translate_path() (line 193 of /biz/1/hyy/git/drupal/modules/hyy_utils/hyy_utils.module).×

Media och arkiv

Nyheter

I regeringsprogrammet har man bestämt att studiestödet ska skäras ned med 70 miljoner euro fram till 2019 och med sammanlagt 150 miljoner på längre sikt. Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen skickade en hälsning till FSF:s seminarium 15.2, via sin specialrådgivare Matias Marttinen: ”De här nedskärningarna är från röven.” Men de är nödvändiga, eftersom man har kommit överens om dem i regeringen Sipiläs program.


Det är inte av nödvändighet som man skär ner på studenternas utkomst och gör lånet till ett livsvillkor, utan det är rent politiska beslut. Däremot är sådant som mat, hyra och mediciner nödvändigheter i vardagen. Att tvinga studerande att ta studielån innebär oundvikligen att man vill att de ska leva på lån.


På lång sikt – det vill säga också efter denna regeringsperiod – ska studiestödet skäras ned med 150 miljoner euro, det vill säga en fjärdedel. Undervisnings- och kulturministeriets utredningsman Roope Uusitalo har i offentligheten sagt att nedskärningarna innebär att studielånets andel ökar.


Om man ser på utbildningen enbart som studentens personliga investering i sin framtid, när och hur ska man då kunna omvandla den till pengar, då arbetslösheten bland högskoleutbildade bara växer?


Uusitalo har lovat att ge sin utredning om nedskärningen av studiestödet och det nya stödsystemet senast på måndag 29 februari. Eftersom undervisningsministeriet har uttryckt sin maktlöshet inför nedskärningskraven i regeringsprogrammet börjar sannolikt nedmonteringen av det finländska studiestödssystemet nästa vecka.

Vad står det i regeringsprogrammet om studiestödsreformen?


Fram till 2019 ska man spara in 70 miljoner på studiestödskostnaderna, på lång sikt 150 miljoner euro.
Den sammanlagda summan av studiepenningen, bostadstillägget och studiestödet stiger till 1 100 euro i månaden (nu ca 900 €/mån).
Studielånskompensationen hålls kvar, ”inom de ekonomiska specialvillkoren”.
Antalet studiestödsmånader begränsas.
Studiestödet kan ha en eller flera nivåer.
Studiestödet är inte längre indexbundet (efter åratal av påverkansarbete blev det indexbundet 2014, HUS anm.)

Är studiestödet en social förmån som kan jämföras med utkomststöd, eller är det utbildningspolitik?


Eftersom studiestödet är det ekonomiska skyddsnät som studerande i första hand ska utnyttja är det lätt att se det som en social förmån. Men studiestödet ges inte utan krav: för att få stöd måste man uppfylla de stränga kraven på studieframgång. I motsats till de egentliga sociala förmånerna räcker studiestödet och bostadstillägget (max. 538,36 euro/mån) plus studielånet (400 euro/mån) inte till för att bo och leva i huvudstadsregionen för de studerande som inte får studentbostad. Det sammanlagda studiestödet ligger också långt under den finska fattigdomsgränsen.


Enligt FPA måste allt flera studerande sätta både studiestödets bostadstillägg (max. 201,60 euro) och studiepenningen (max 336,76 euro) i helhet på hyran, och den trenden har bara blivit starkare på de senaste 10 åren.


Men studiestödet är också ett utbildningspolitiskt verktyg: stödet ska uppmuntra befolkningen att utbilda sig på lika villkor. Nu vill regeringen höja på den totala summan som studenterna får, genom att öka lånets andel på studiestödets bekostnad. Så länge som studerande från lägre socioekonomisk bakgrund eller icke-akademiska familjer inte ser skuldsättning som ett tänkbart alternativ för den egna försörjningen är ett studiestöd med fokus på lån inte jämlikt för alla studerande. I värsta fall blir det bara svårare att söka sig till en utbildning och få en examen.

Allmänt bostadsbidrag och grundinkomst vore bästa lösningen


Studenterna kräver ofta högljutt att deras förmåner ska bevaras. Det beror på att det flera gånger har gjorts nedskärningar i studenternas försörjning – samtidigt som villkoren för studiestöd har skärpts.


Studenterna kan erbjuda alternativ till en studiestödsreform. För det första borde studenterna omfattas av det allmänna bostadsbidraget. Det är glädjande att centerns medlemmar av kultur- och social- och hälsovårdsutskotten i sitt ställningstagande från 24.2 reagerade positivt på studenternas förslag. FPA uppskattar att det skulle medföra kostnader på cirka 10 miljoner euro om man överförde alla högskolestuderande till det allmänna bostadsbidraget.


Det allmänna bostadsbidraget beaktar skillnaderna i boendekostnaderna i olika delar av Finland bättre än vad studiestödets bostadstillägg gör. Studenterna vill att det allmänna bostadsbidraget utvecklas till en individuell förmån, vilket också skulle förbättra många andra gruppers ställning. Det nuvarande, hushållsbundet bostadsbidraget utgår nämligen fortfarande från modellen att det är männen som försörjer sina familjer, medan kvinnorna är hemma med barnen. Lagstiftning som bygger på ett sådant tänkande hör inte hemma i Finland på 2010-talet.


Dessutom stöder studenterna förslaget om en grundinkomst. Den skulle avskaffa flitfällor, uppmuntra till arbete och företagande och förenkla socialskyddssystemet. I bästa fall kunde en grundinkomst utgöra en jämlik och enkel modell för social trygghet och tillåta att människor gör sina livsval och byter karriär – utan flitfällor och ständig osäkerhet om hur man ska få sin försörjning.

Timo Jääskeläinen, HUS styrelsemedlem
timo.jaaskelainen@hyy.fi

Aino Jones, sakkunnig
aino.jones@hyy.fi

I en kolumn i tidningen Ekonomisti har professor Roope Uusitalo föreslagit att studerande vid handelshögskolorna borde underkännas ifall de inte går med på att ta studielån. Eftersom Uusitalo inte luftar sina tankar enbart i egenskap av enskild opinionsbildare, utan också i egenskap av undervisnings- och kulturministeriets utredningsman som ska bereda en reform av studiestödet, är det skäl att vara bekymrad över hans inlägg.

Även om Uusitalo knappast menar allvar med sin släng, som helt ignorerar studenternas rättsskydd, är den en bra beskrivning av de värderingar som styr då man nu ska reformera studiestödet. Studierna ses som vars och ens privata investering, som man uppmuntras till med hjälp av ett lockande lån, inte med hjälp av ett studiestöd som gör det möjligt att studera på heltid.

För Uusitalo är studielånet snarare en lönsam investering än en nödvändig del av försörjningen: tack vare FPA:s studielånskompensation kan studerande som blir färdiga inom utsatt tid få nästan en tredjedel av studielånet efterskänkt, och skulden blir i själva verket en intäkt. Problemet med det nuvarande studiestödssystemet, som delvis bygger på studielån, är enligt Uusitalo att studenterna inte förstår att skuldsätta sig, trots att det skulle vara en ”god investering”. Det är därifrån man borde börja utreda de egentliga problemen. Men under sitt fem månader långa utredningsarbete har Uusitalo inte alls talat om detta, åtminstone inte i offentligheten.

För det första innebär studielånskompensationen en ekonomisk lättnad först då man har blivit utexaminerad. Men man vet att största delen av studenterna tar lån för att täcka de mest nödvändiga levnadskostnaderna, inte för att få vinst efter utexamineringen.

För det andra får studerande lånekompensationen bara om den examen som de har fått inom utsatt tid är deras första högskolestudier. Kompensationen ska alltså också sporra till att inte byta studieområde ifall det visar sig att man valt fel bransch. Det försnabbar åtminstone inte studierna.

En lånekompensation som ges efter utexamineringen hjälper inte heller om studierna drar ut på tiden, exempelvis på grund av sjukdom. Även var tredje studerande lider av mentala problem  och de får inte sinnesro och blir inte snabbare friska av att plågas av en skuldbörda, som de inte längre kan få någon kompensation för.

Detta var tre exempel enbart på problemen med lånekompensationen, som Uusitalo inte har fört fram i offentligheten.

Uusitalo medger i sin kolumn att han inte har tillräckligt med kunskap för att kunna förstå varför en stor del av studenterna undviker att skuldsätta sig. Förutom ekonomi önskar han att han också hade kunskaper i psykologi för att kunna förstå sig på studenternas beteende, som han uppfattar som irrationellt. Till de vetenskapsområden som kunde vara bra att ha kunskaper i om man ska reformera studiestödet kunde vi tillägga åtminstone socialpolitik, utbildningspolitik, sociologi samt beteendevetenskap och pedagogik.

Uusitalo har lovat att hans utredning om en reform av studiestödet ska bli klar till måndag 29 februari.


Timo Jääskeläinen, HUS styrelsemedlem
timo.jaaskelainen@hyy.fi

Aino Jones, sakkunnig
aino.jones@hyy.fi

HUS medlemmar får köpa biljetter för 10 euro för uppvisningar
10.3 kl. 19.00
15.3 kl. 19.00
31.3 kl. 19.00

Boka biljetter genom att ringa till Kansallisteatteris biljettförsäljning på nummer 010 7331 331. I samband med bokningen ska du ange bokningskoden ”HYY-yliopisto”. Biljetterna ska lösas ut i Kansallisteatteris biljettkassa, ta med studentkortet för att kunna bevisa att du är HUS-medlem.

Mera information om pjäsen på finska: http://www.kansallisteatteri.fi/esitykset/nummisuutarit/

Studiestödet har förnyats igen och igen under de senaste åren. Antalet stödmånader har begränsats, kraven på studiepoäng har höjts, och de allmänna villkoren för studiestödet har skärpts gång efter gång. De nuvarande studerandena är inom så många olika system att det är svårt att hänga med. Sipiläs regering drog även tillbaka den enda positiva reformen, det indexbundna studiestödet.

Sipiläs regering har bestämt att studiestödet förnyas igen år 2016. Att tala om en förnyelse är ändå lögnaktigt – det är endast en medel att undvika tal om inbesparingar. I sitt regeringsprogram har regeringen bestämt att sparmålet för studiestödet är 70 miljoner euro fram till 2019. Dessutom efterstävar regeringen inbesparingar till ett värde av 150 miljoner euro på lång sikt.

Sparmålen är massiva. Högskolestuderande fick under år 2014 ungefär 350 miljoner euro i studiepenning. Under samma år betalades lite över 250 miljoner euro i bostadstillägg till studerande. Inbesparingarna på 70 och 150 miljoner euro äter upp en stor del av studiestödet. Ditt studiestöd är alltså hotat.

Regeringen tillsatte i slutet av hösten 2015 en utredningsman för att föreslå en förnyelse av studiestödssystemet. Utredningssmannen är Roope Uusitalo, som är ekonomieprofessor vid Jyväskylä universitet. I januari 2016 förordade han senast terminsavgifter för alla högskolestuderande, och betonade att studerandena bör själva bära kostnaderna och riskerna för sin utbildning därför att de i framtiden drar nytta av den i form av en högre inkomstnivå. Uusitalo förbiser helt den större nyttan som samhället drar av att utbilda sina medborgare genom större skatteintäkter och konsumtion. Att individen bär risken kan också minska antalet sökare till högre utbildning speciellt från lägre socio-ekonomiska bakgrund.

Regeringen har gett Uusitalos utredningsarbete tydliga ramvillkor. Det förnyade systemet måste säkra att studietiderna blir inte längre på grund at inbesparingarna, och att utbildningen av studerande från lägre socio-ekonomiska bakgrund förhindras inte. Det är svårt att tänka sig hur en reform som görs uppenbart med pengarna först kan fylla dessa krav. Troligen kommer inbesparingsmål att betyda antingen direkta beskärningar till beloppet studiepenning – vilket redan nu räcker knappast till levnadskostnader i huvudstadregionen – eller en betydlig reduktion i antalet stödmånader.

Uusitalo lämnar in sitt raport om hur studiestödet ska “förnyas” till utbildning– och kultursministern Sanni Grahn-Laasonen i februari.

Det nuvarande studiestödet gör just det namnet lovar: stöder studerandena. Efter februari måste möjligen studeranden stöda studiestödssystemet i  stället.

Information on regeringsprogrammets sparmål på studiestödet har förklarats 18.2.

Återbetala extra stödsmånader för 2015 frivilligt innan slutet av mai, eller ansöka ny behandling av återkräv ifall du har fått ett felaktigt beslutsförslag om återkräv av stöd betalt under 2014.

Årsinkomstgränsen beräknas så att du för varje stödmånad får ha högst 660 euro i inkomster och för varje månad utan stöd högst 1 970 euro. Inkomsterna kan tjänas in när som helst under kalenderåret men de får inte överskrida årsinkomstgräsen. Om dina inkomster är högre än din årinkomstgräns  du har fått för mycket stöd och det måste återbetalas. kom också ihåg att för varje stödmånad måste du få 5 studiepoäng, och för varje termin då du lyfter en enda stödmånad måste du få 20 studiemånad.

I år skickar FPA förslag om återkrav av studiestöd för studiestöd betalad i 2014. Inkomstkontrollen görs efter FPA har fått  uppgifter om dina skattepliktiga inkomster från skatteförvaltningen. FÖrra veckan skickade FPA beslutsförslag till 33 850 studerande. Stödet återkrävs högst till det belopp som du fått studiepenning och bostadstillägg under stödåret.

En 15 procents förhöjning läggs till återkravsbeloppet i enlighet med lagen om studiestöd. Om du är högskolestuderande återfår du inte de stödmånader som återkrävts. Därför lönar det sig att själv kontrollera sina inkomster för 2016 redan nu, och räkna hur manga stödmånader man kan lyfta. Överlopps stöd kan man antingen annulera eller återbetala frivilligt. Om man återbetalar stödet frivilligt innan slutet av mai året efter (dvs t.ex. senast 31.5.2016 för stöd betalt i 2015) höjar det årsinkomstgränsen, och man får använda återbetalade stödmånaderna igen. På FPA’s nätsidor finns det en räknare för egna inkomster: http://www.kela.fi/web/sv/e-tjanster_studerande_egna-inkomster

Om du fått ett beslutsförslag om återkrav kan du inom 30 dagar, senast 17.3.2016, begära ny behandling av ärendet. Det är skäl att göra en fritt formulerad begäran om ny behandling om du inlett studierna eller utexaminerats mitt under året och du fått en del av inkomsterna innan du började studera eller efter utexamineringen. Till begäran ska du foga intyg över de inkomster du haft utanför studietiden. Inkomsternas betalningsdag och belopp ska framgå av intygen.

För mer information se FPA’s nätsidor:
http://www.kela.fi/web/sv/egna-inkomster_om-du-inlett-studierna-eller-ut...
http://www.kela.fi/web/sv/inkomster-_egna-inkomster

Sökes: Studentrepresentanter i ledningsgrupperna för de nya kandidatprogrammen
 
Beredningen av Stora hjulet har nu gått så långt att man ska börja planera innehållet i de nya utbildningsprogrammen. För det har man utsett ledningsgrupper som ansvarar för planeringen, och universitetet har bett studentkåren utse studentrepresentanterna i dem. Till varje grupp väljs en ordinarie studentrepresentant och en suppleant. Suppleanten har närvarorätt i ledningsgruppen.

Ansökningstiden börjar 12.2 för alla 32 ledningsgrupper för de 32 kandidatprogrammen. Rektor fattade beslut om kandidatprogrammen 8.2 (Rektorns beslut 15/2016), beslutet och de nya kandidatprogrammen finns på Flamma.
 
Ledningsgrupperna för kandidatprogrammen följer trepartsprincipen och består av representanter för studenterna, undervisningspersonalen och mellangruppen. Ledningsgrupperna inleder sitt arbete senast i början av mars och arbetet pågår intensivt fram till hösten 2016.
 
Fritt formulerade ansökningar riktas till Studentkårens styrelse och skickas till adressen kirjaamo(at)hyy.fi, där de ska vara framme senast måndag 22.2.2016 före klockan 12.00.
 
Studentkåren utser också studentrepresentanter till ledningsgrupperna för magisterprogrammen. För dem hålls en separat ansökan senare.

HUS gav idag tillsammans med World Student Capital -nätverket (WSC) sitt utlåtande till Helsingfors stadsstyrelse om utkastet till målprogram för boende och med det sammanhängande markanvändning 2016 (AM-programmet) (länken går till en sida på finska). I utkastet är målet för student- och ungdomsbostadsproduktionen detsamma som i föregående program, d.v.s. 300 bostäder i året. I sitt utlåtande påminner WSC-nätverket om att ett tillräckligt studentbostadsutbud bevisligen har en stor betydelse för Helsingfors dragningskraft som studiestad för studerande som kommer från andra delar av landet och utomlands ifrån. Nätverket kräver därför att enbart studentbostädernas årsproduktionsmål vore minst 300 bostäder och att man borde definiera ett separat mål för ungdomsbostadsproduktionen utifrån dess målgrupps behov. Dessutom föreslåt nätverket att studentbostädernas parkeringsplatsnorm luckras upp betydligt. En skälig norm vore 1 bilplats per 1 000 kvadratmeter våningsyta.

Läs hela utlåtandet (på finska).

Vill du få sommar- och veckoslutsjobb inom säkerhetsbranschen eller är du intresserad av ordningsövervakning i allmänhet? HUS erbjuder en 32 timmar lång grundkurs för ordningsvakter till det verkligt förmånliga priset 50 euro. Kursen går på finska.
 
Efter att ha gått kursen får du ett ordningsvaktskort som ger dig rätt att att fungera som ordningsvakt i hela landet. På kursen får du dessutom allmänna kunskaper om evenemangsarrangemang och råd om personlig säkerhet, självförsvar och första hjälpen.

Kursen hålls i Otnäs enligt följande:
 
4.3 kl. 17–22
5.3 kl. 9–20
6.3 kl. 9–20
7.3 kl. 17–22
 
HUS erbjuder denna kurs till ett pris som är ungefär en fjärdedel av normalpriset. I gengäld förbinder sig deltagarna till att fungera som ordningsvakter på tre HUS-evenemang 2016–2017, som till exempel Öppningskarnevalen (29.8), studenternas fackeltåg (6.12) och valborg (1.5).

Agera snabbt – de 10 först anmälda får komma med på kursen!  
 
Anmälningslänk: http://goo.gl/forms/uGwcKiWlQi

Ytterligare info:

Hanna Hynynen
sakkunnig-producent (kultur)
hanna.hynynen(a)hyy.fi
+358 (0) 50 537 2831