Media och arkiv

Nyheter

Flora 2019

Den gemensamma vårfesten Flora för studerande och lärare vid Helsingfors universitet återvänder till Centrumcampus! I år upptas feststämningen av Statsvetenskapliga fakultetetens gård och Soc& Koms lokaler. Området fylls av musik och undehållande program- utan att glömma vetenskapsglädjen!

Utöver HUS och Helsingfors universitet är även fakultetsföreningarna på Centrumcampus med och ordnar evenemanget så området är fyllt av överraskningar. På scenen vid Statsvetenskapliga fakulteteten gård får vi se och höra musikuppträdanden och kvällen kronas av en överraskningsartist.

Floradagen firas 10.5.2019 kl. 16-20. Det blir musik, mat och vårigt program. Delta också i fakultetspromenaderna som presenterar Centrumcampus. Anmälan görs separat.

De första 400 HUS-medlemmarna som anmält sig ryms med. Anmälningstiden börjar den 15 april kl. 12. Var på alerten eftersom kvoterna fylls som bekant supersnabbt!

Anmäla dig här: https://www.lyyti.in/flora2019/sv

Mer information om evenemanget publiceras i april-maj på adressen: https://hyy.fi/sv/flora2019sv

Utvecklingssamarbetsutskottet som är underställd HUS ansvarar för administrationen och förverkligandet av studentkårens utvecklingssamarbete och utvecklingssamarbetsprojekt, samt upprätthåller diskussionen om studentkårens utvecklingssamarbete, ordnar evenemang gällande bl.a. globalfostran och ger ut tidningen Kimppu. Utskottet sammanträder varannan vecka och har i nuläget 30 funktionärer.

HUS utvecklingssamarbetsutskott söker två nya informatörer för verksamhetsperioden 2019. Till informatörernas uppgifter hör att upprätthålla utskottets webbplats, Facebook-sida och Instagram-konto, administering av epostlistan och att sammanställa det månatliga nyhetsbrevet samt övrig administration. Informatörerna ansvarar för att kommunikationskanalerna är tidsenliga. Informatörerna samarbetar med övriga utskottsfunktionärer i förverkligandet av sina uppgifter. Arbetsfördelningen mellan informatörerna överenskommes separat med de nya informatörerna. Uppgiften kräver förmåga att arbeta på finska och vid behov även på engelska.

För vem passar uppgiften?

Informatörsuppgiften lämpar sig för vem som helst som trivs med pennan i hand och som är intresserad av utvecklingssamarbete och innehållsproduktion. I uppgiften kan egna kunskaper och kreativitet tillämpas både visuellt och verbalt. Informatörsuppgiften är inte speciellt arbetskrävande men informatörerna bör delta regelbundet på utvecklingsutskottets möten och evenemang. 

Vad kan jag ha för nytta av informatörsuppgiften?

Som informatör får du använda dina skrivkunskaper och ditt datatekniska kunnande samt utvecklas som innehållsproducent. Uppgiften ger nyttiga arbetslivs- och kommunikationsfärdigheter och ger samtidigt en bred uppfattning om HUS och utvecklingssamarbetsutskottets verksamhet och om utvecklingssamarbete överlag. I och med HUS nya uttryck får informatören i år delta i förnyandet av sociala medier och i idéarbetet. Att vara informatör är roligt, kreativt och nyttigt!

Du kan inleda uppgiften genast eller när höstterminen börjar. Om du börjar genast kan du arbeta parallellt med den nuvarande informatören och således bekanta dig med utskottets verksamhet och uppgiften i lugn takt. Då börjar det självständiga arbetet först på hösten. 

Ta kontakt om du blev intresserad eller vill ha mer information:

Emma Koponen
Ordförande för utvecklingssamarbetsutskottet 2019
emma.a.koponen@helsinki.fi 

Du kan även bifoga en kort presentation om dig själv och varför du är intresserad av informatörsuppgiften. 

Välkommen med i utvecklingssamarbetsutskottet!
Mera information hittas här: 
https://www.facebook.com/HYYKehyvaliokunta/ 

Studentkåren vid Helsingfors universitet söker två studentrepresentanter till universitetets högsta beslutande organ, universitetets styrelse. Styrelsen ansvarar för universitetets strategiska ledning och beslutar om betydande ärenden som gäller hela universitetet (se närmare nedan). Som styrelsemedlem får du vara med och påverka universitetets stora riktlinjer, erfarenhet av att arbeta i styrelsen för Finlands största universitet och skapa nyttiga nätverk.

Studentrepresentanternas mandatperiod i styrelsen är två år under tiden 1.1.2020-31.12.2021. Valbara är personer som har rätt att avlägga lägre eller högre högskoleexamen, licentiat- eller doktorsexamen, specialläkar-, specialtandläkar- eller specialveterinärexamen eller bedriva speciallärar- eller specialbarnträdgårdslärarstudier vid Helsingfors universitet. De personer som väljs ska närvaroanmäla sig före 31.8.2019. Enligt universitets valinstruktion kan personer som har en heltidsanställning eller motsvarande vid universitetet inte kandidera för studentrepresentantplatser i styrelsen. Om valbarheten bestäms närmare i universitetets valinstruktion 9 § och i studentkårens reglemente om val av studentrepresentanter i universitetets förvaltning 4 §.

Vid valet värdesätter vi en bred syn på universitetets utveckling och högskolepolitiken samt kunskaper om universitetets förvaltning och ekonomi samt förståelse för teman gällande studier vid Helsingfors universitet och beaktandet av studenternas åsikter i styrelsearbetet. Erfarenhet av universitetsförvaltningen räknas som merit. Förmåga att växelverka med andra, argumentationsförmåga och förmåga att uppfatta stora helheter räknas även som meriter. Av studentrepresentanterna krävs motivation och engagemang för styrelsearbetet. Enligt universitetslagen är Helsingfors universitets administrationsspråk finska, och som följd av detta arbetar styrelsen på finska.

Meritförteckningar riktade till studentkårens delegation samt ungefär en sida långa motiverade ansökningar på finska bör vara studentkårens centralkansli tillhanda senast 17.4.2019 kl. 12.00 (Mannerheimvägen 5 A, 2 vån, 00100 HELSINGFORS). Ansökan kan också skickas in per e-post till adressen hallinto@hyy.fi. Centralvalnämnden kallar en del sökande på intervju före 24.4.2019. Intervjun hålls 6.5.2019. Studentkårens delegation väljer två studentrepresentanter till styrelsen på sitt möte 16.5.2019. Mer information om uppdraget och valprocessen ger sakkunnig Jenna Sorjonen, tel. 0503255202, jenna.sorjonen(at)hyy.fi.

Enligt universitetslagen måste universitetets styrelse omsorgsfullt främja universitetets intressen. Till styrelsen för Helsingfors universitets uppgifter hör att:

  • besluta om de centrala målen, strategin och ledningsprinciperna för universitetets verksamhet och ekonomi.
  • besluta om universitetets verksamhets- och ekonomiplaner samt budgeten och upprätta ett bokslut.
  • ansvara för förvaltningen och användningen av universitetets förmögenhet, såvida styrelsen inte överfört befogenheten på rektorn.
  • ordna tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen
  • godkänna avtal som är principiellt viktiga för universitetet och ge utlåtanden i principiellt viktiga frågor som gäller universitetet
  • godkänna universitetets målavtal med undervisnings- och kulturministeriet
  • välja rektor eller rektorer och besluta om deras arbetsfördelning samt att avskeda rektorn om det finns en godtagbar och välgrundad orsak med beaktande av uppgiftens karaktär
  • godkänna instruktioner och övriga bestämmelser om den allmänna organiseringen samt besluta om universitetets verksamhetsstruktur
  • göra ett förslag till undervisningsministeriet om att ändra universitetets utbildningsansvar
  • besluta om antalet studerande som antas till universitetet

Skulle du vilja påverka studiemiljön vid din fakultet? Är du intresserad av hälsofrågor som har med studielivet att göra och är du villig att verka för hälsofrämjande?

En av Studenternas hälsovårdsstiftelses (SHVS) centrala uppgifter är främjandet av studerandes hälsa. På det lokala planet planeras och genomförs det hälsofrämjande arbetet i samarbete med de studerande, universiteten och representanter för de andra samarbetsparterna i s.k. hälsoarbetsgrupper. SHVS hälsofrämjande tema för åren 2019–2020 är studerandes matvanor och meningen är att t.ex. stärka samarbetet med studentrestaurangerna. Hälsoarbetsgruppernas arbete baserar sig på en verksamhetsplan som görs upp tillsammans, följs upp och vars förverkligande rapporteras vidare.

Helsingfors universitets studerandes frågor behandlas i två hälsoarbetsgrupper; en för de studerande vid centrumcampus och en gemensam för de studerande vid Mejlans, Gumtäkts och Viks campus. Till dessa arbetsgrupper söker vi nu för mandatperioden 1.9.2019–31.8.2021 studentrepresentanter från varje fakultet. Till hälsoarbetsgruppen för centrumcampus söker vi fem ordinarie medlemmar och för hälsoarbetsgruppen för de andra campusen sex ordinarie medlemmar samt lika många personliga suppleanter till båda grupperna.

Hälsoarbetsgruppernas uppgifter är att:
•    identifiera de fenomen i studiemiljön och studielivet som för tillfället påverkar studerandes hälsa
•    behandla resultaten av de utredningar om studiemiljöns hälsosamhet och säkerhet som SHVS genomför
•    identifiera de tillfällen där man kan främja studieförmågan
•    behandla de utvecklingsförslag som studerande lämnar in till SHVS
•    presentera den verksamhet som SHVS, universitetet och de studerande bedriver och utveckla samarbetsmöjligheter
•    nätverka för bättre främjande av studerandes hälsa

Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) presenterar kandidaterna för SHVS, som kallar hälsoarbetsgruppernas sakkunnigmedlemmar utifrån studentkårens och universitetets förslag. I början av mandatperioden ordnas ett introduktionstillfälle för de valda studentrepresentanterna. Hälsoarbetsgrupperna håller möten på campus eller i Tölö dagtid ett par gånger per termin. Det är viktigt att studentrepresentanterna kan delta i mötena. Hälsoarbetsgruppernas arbetsspråk är finska.

Fritt formulerade ansökningar jämte motiveringar skall riktas till styrelsen vid Studentkåren vid Helsingfors universitet och inlämnas senast söndagen 7.4.2019 per e-post till HUS registratur (kirjaamo@hyy.fi). Av de sökande önskas intresse för hälsofrågor förknippade med studiemiljön och studielivet samt en positiv attityd till hälsofrämjande. Erfarenhet av ämnes- och fakultetsföreningsverksamhet räknas som merit. Studentkåren hoppas på sökande av olika kön. Den sökandes namn, e-postadress och telefonnummer samt fakultet skall framgå av ansökan.

Mera information: Sofia Lindqvist, sakkunnig vid HUS, sofia.lindqvist@hyy.fi, 050 543 9605.

Ylvas styrelse för perioden 4/2019-3/2020 är vald

Ylva, tidigare HUS Gruppen, är studentkårens förmögenhetsförvaltare. Studentkårens styrelse väljer Ylvas styrelseordförande, som skall vara en nuvarande eller tidigare medlem av studentkåren. Till styrelsen väljs 6-10 övriga medlemmar, av vilka en majoritet skall vara studentkårens medlemmar när de väljs. HUS styrelse skal välja minst en och högst fyra expertmedlemmar. Personalens representant har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens möten. Medlemmarnas väljs för ett år i sänder.

Aarni Suvitie fortsätter som styrelseorförande för Ylva. Styrelsens sammansättning är: Hanna-Maria Häkkilä, Sofia Rahikainen, Anna-Maija Riekkinen, Ilmi Salminen, Santeri Velin, Jaakko Hietala (Asianajotoimisto Bird & Bird), Tarja Pääkkönen (Boardman Oy), Reima Rytsölä (Varma), Erkka Valkila (styrelseproffs) samt Petri Minni (personalens representant).

Tillägsinformation:

Claes Bergh, företagsansvariga i HUS styrelse (på semester 27-31.3.)
050 595 0327

Jannica Aalto, Ylvas kommunikations- och marknadsföringsdirektör
045 134 7636

Vi lever i en tid där unga upplever klimatångest, en berättigad rädsla för jordklotet. Inom politiken har man under senaste tiden talat mycket om statsekonomin och den ökade skulden. För länge har man ändå åsidosatt den verkliga skulden som den unga generationen får betala. Klimatförändringen har skyfflats under mattan och klimatförändringen har varit ”det som ska låta bli att sägas vid namn”, med hänvisning till en populär fantasiromanserie för ungdomar.

De unga blundar inte för mänsklighetens största problem. Runt om i världen har det ordnats klimatstrejker och klimatmarscher- man vill få till stånd en förändring nu. Studenternas nationella klimatstrejk  ordnas 5.4. och Klimatmarsch 6.4., där de studenter som deltar har en stor möjlighet att påverka. Påverkningsbäckarna växer till åar men vi behöver ett världshav. Vi behöver en modig och radikal politik.

Mellan åtta riksdagspartier råder det i viss mån konsensus om klimatpolitikens betydelse. Tyvärr är målen fortfarande inte på en tillräcklig nivå. Under den senaste regeringsperioden satsades det bland annat på att öka avverkningar som när de förverkligas skulle minska kolgapen avsevärt. Finland måste vara kolneutralt redan år 2030, och det här kräver utöver en minskad avverkning även betydande förändringar av energiproduktionen samt samhällets skatte- och bidragssystem. Medvetenheten om temats betydelse måste ökas genom att inkludera miljöfostran i läroplanerna för olika utbildningsstadier.

Den påverkande klimatpolitiken får inte stanna inom Finlands gränser. Finland måste göra allt under sitt kommande ordförandeskap i Europeiska unionen för att klimatet inte värms upp med mer än 1,5 grader. Att vinna kampen mot klimatförändringen kräver att hela Europa sitter i samma båt.

För tillfället ser vi blåögt ner för en brant. Det är dags att fatta de besluten som man tidigare har undvikit och flytt. Om vi inte agerar nu har vi redan gett upp. Även framtidens generationer har rätt till dansgolvet, utan att skada bergstallens rötter.

Därför kräver vi!

- Ett kolneutralt Finland fram till år 2030.
- Samhällets skatte- och stödsystem måste snabbt bli miljöskyddande.
- En ambitiösare klimatpolitik i Europeiska unionen.
- Klimat- och miljöfostran måste inkluderas i undervisningsplanen på alla utbildningsnivåer.

Aleksi Rytkönen

På söndag 14.4 är det riksdagsval. HUS har två viktiga högskolepolitiska teman som valhuvuden: universitetens resureser måste tryggas genom att öka den offentliga basfinansieringen och högskoleutbildningen ska vara gratis för alla.

Att verka för en avgiftsfri högskoleutbildning är en evighetskamp för studentrörelsen. Tyvärr har högskoleutbildningen från år 2017 varit avgiftsbelagd i alla högskolor i Finland för studenter som kommer från länder utanför EU- och ETA- området. Förnyelsen har misslyckats såväl ur högskolornas som ur studenternas perspektiv. Universiteten har knappt fått någon avkastning alls på terminsavgifterna, men nog kostnader. *

Terminsavgifterna har varit en betydande utmaning för studier i Finland för flera studenter som kommer från länder utanför EU-och ETA-området. * Det är inget under- eftersom få kunniga och begåvade människor födda i Finland har 15 000 extra i bakfickan för terminsavgifter. Uppenbarligen förstås detta inte av Näringslivets forskningsinstitut Etla som föreslagit avgifter för alla studeranden och Finlands universitetsrektorers råd Unifi r.f.  som föreslagit avgifter för att avlägga en till högskoleexamen.  Enligt undersökningar minskar redan en liten läsårsavgift sannolikheten att mindre bemedlade söker sig till högskoleutbildning. Gratis utbildning är bästa garantin för en tillgänglig utbildning. HUS kräver att högskoleutbildningen bevaras avgiftsfri och läsårsavgifterna slopas för studenter som kommer från länder utanför EU- och ETA-området.

För att befrämja utbildningens tillgänglighet uppmanar studentkåren den kommande regeringen att dessutom ta i bruk universitetsindexet permanent och göra en nivåförhöjning på universitetens offentliga basfinansiering. Det här är viktigt eftersom vi studenter inte är lösa från det övriga universitetssamfundet. Vårt välbefinnande och studierna smidighet beror till stor del på hur universitetet klarar sig i sin helhet. Många utmaningar i studenternas vardag- till exempel stockningar i studentservicen- beror på att universiteteten helt enkelt inte har tillräckligt med resurser för att driva sin verksamhet. Nu är det dags att ändra kurs och rösta på beslutsfattare till riksdagen som är beredda att satsa på högskoleutbildning och forskning. Deras betydelse för vårt välbefinnande och jordklotets framtid är helt enkelt oersättlig.

HUS är med i kampanjen #därförvetenskap. Det är en riksdagsvalkampanj för hela det finländska universitetfältet som Helsingfors universitet startat för satsning på forskning och utbildning. Du kan bekanta dig med kampanjen #därförvetenskap här. Inom ramen för kampanjen lönar det sig att komma med och påverka för ett universitetsvänligare Finland. Goda påverkningssätt har listats på Flamma. Välj ditt eget och kom ihåg att rösta. Vi gör förändringen tillsammans!

Därför kräver vi!

- Att grundfinansieringen för universiteten ökas.
- Att universitetsindex tas i bruk permanent.
- Att utbildning som leder till examen bibehålls avgiftsfri - för alla.
- Att ett jämlikhetsprogram utarbetas för att be främja tillgänglighetenpå högre utbildning.

Paula Karhunen

Skribenten är HUS styrelsemedlem år 2019 och en av tre utbildningspolitiskt ansvariga styrelsemedlemmarna



* Vi tog upp problemet med läsårsavgifterna för studenter som kommer från länder utanför EU- eller ETA-området i en insändare i Helsingin Sanomat i januari.

** Hösten 2018 samlade vi internationella studenters tankar om läsårsavgifter och studier i Finland. Du kan läsa dem här.

Från och med nu går HUS Gruppen under namnet Ylva.

Det nya varumärket skapar en tydligare rollfördelning mellan studentkåren och dess affärsverksamhet, så hädanefter har HUS och dess affärsverksamhet egna, distinkta röster. Ylva är stolt över sina rötter. För oss är det viktigt att du, vår ägare, vet vad som sker i ditt företag. Framöver kommer vi allt mera att delta i att bygga upp en bra stad och en hållbar framtid, inte bara för studerande, utan också för andra stadsbor.

Läs mer om ditt företag på adressen http://ylva.fi


Läs om Ylvas år 2018 här.

Tillägsinformation och intervjuförfrågningar:

verkställande direktör Antti Kerppola, tel. 045 353 2187

kommunikations- och marknadsföringsdirektör Jannica Aalto, tel. 045 134 7636

Ansök om stöd för innovativa inlärningsformer!

HUS beviljar understöd för nya studieprojekt som organiseras av studenter. Projekten kan t.ex. handla om att utveckla nya undervisningsmetoder, tillämpa teori i praktiken eller främja yrkesmässiga färdigheter. Stöd beviljas inte retroaktivt.

Under årens lopp har stöd för innovativa inlärningsformer getts för exempelvis en tvålverkstad som ordnades av livsmedelsvetarna, en sadelkurs som veterinärmedicinarna höll, för workshoparbete under ett internationellt miljöseminarium och för humanisternas studiecirkel om konstutställningar.

Sammanlagt delas 5000 euro ut (ca 100–900 euro per projekt). När understöden beviljas fästs uppmärksamhet vid initiativrikedom och inlärningsformer som uppmuntrar till aktivitet. De projekt som får stöd kan användas i HUS informationsmaterial som goda exempel på sådan här verksamhet. Studieprojekten bör vara så öppna som möjligt för alla som är intresserade av verksamheten

Stöd beviljas inte för:

  • kostnader för resor och servering
  • kostnader för lokaler, om det inte är fråga om specialutrustade lokaler som man inte kan få gratis
  • tryckning av publikationer om inte annat besluts utifrån ansökan
  • graduprojekt
  • sådan basundervisning som institutionerna i första hand ska ansvara för.
  • för kontinuerlig verksamhet

Om lön/arvode (någon form av arbetsersättning) betalas med det beviljade bidraget är utbetalaren och mottagaren ansvariga för att följa skattemyndighetens anvisningar som i första hand är förskottsinnehållning och anmälningsskyldighet. Tilläggsuppgifter: www.vero.fi.

Projektets ansvarsperson förbinder sig att lämna in en rapport om projektet efter att det har slutförts. Senast 30.11.

Ansökan om stöd görs i år med en webblankett som öppnas 14.3. Blanketten finns på adressen:

https://goo.gl/forms/vSGGZs5ot9SKtcP12

Du kontrollerar väl alla uppgifter innan du skickar iväg blanketten! Uppgifterna kan inte korrigeras i efterskott, så det lönar sig att i förväg fundera ut vilka uppgifter som behövs. Ansökan kan skissas upp i ett ordbehandlingsprogram, så är lätt att bara kopiera in uppgifterna i blanketten.

Den sista ansökningsdagen är 5.4. kl 23:59.

Alla sökande får senast inom maj månad besked om stödet har beviljats. Mera information ger styrelsemedlem Ilona Raimas (ilona.raimas@hyy.fi).


Föreningar och medlemmar kan söka projektbidrag!

HUS beviljar projektbidrag till föreningar inom studentkåren och till grupper av medlemmar. Projektbidraget gör det möjligt att genomföra större och högklassigare projekt som aktörerna annars inte skulle ha råd med. 

Projektbidrag beviljas för ett visst användningsändamål och återkrävs om aktören som beviljats bidraget inte kan visa att pengarna använts för projektet i fråga. Om en del av den beviljade summan inte används har HUS rätt att återkräva pengarna enligt prövning.

Ansökan om projektbidrag ska vara fritt formulerad och högst två (2) A4-sidor lång.

Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

  • Projektets namn
  • Organiserande aktör (förening/annan)
  • Kontaktuppgifter till den ansvariga personen: namn, telefonnummer, e-postadress
  • Aktörens kontonummer

Ansökan ska innehålla följande uppgifter som själva projektet:

  • Projektidé: vad vill man göra
  • Mål: vad vill man åstadkomma
  • Orsak: varför vill man genomföra projektetTidpunkt: när ska projektet genomföras/pågår projektet en dag/en vecka/en annan tidsperiodAnsvarsfördelning: vem ansvarar för vilket delområde.
  • Målgrupp: till vem riktas projektetEventuellt samarbete eller genomförs projektet i samarbete med någon annan part
  • Ansökan ska också innehålla en projektbudget, dvs. en beskrivning av intäkter och utgifter

Ansökan med bilagor skickas till adressen jarjesto@hyy.fi

Ansökningstiden börjar 20.3 och går ut 6.5 kl. 23.59. Försenade ansökningar beaktas inte. Alla sökande informeras inom loppet av maj om bidragsbesluten. 

Varje aktör som får projektbidrag ska inom 3 månader efter projektet eller senast 28.2.2020 rapportera om evenemanget till HUS föreningssakkunniga. Rapporten ska beskriva evenemangets förlopp, en bedömning av hur det lyckats särskilt i jämförelse med ansökan, samt budgetutfallet.

Mer information om projektbidraget ger ordföranden för HUS ekonomidirektion Linda-Liisa Kelokari (linda-liisa.kelokari@hyy.fi, 050 595 0324) och HUS föreningssakkunniga Jaakko Kalske (jaakko.kalske@hyy.fi, 050 537 3798)

Allmänna begränsningar och kriterier för projektbidrag:

  • Projektet som beviljas bidrag bör pågå under tiden 1.3.2019-29.2.2020
  • Projektbidrag beviljas inte för fester eller andra projekt där starka bevis pekar på att pengarna används för alkohol
  • Projektstöd beviljas inte heller för fortlöpande föreningsverksamhet, till exempel för webbplatsförnyelser
  • Projektbidraget får inte användas för att betala löner eller arvoden.
  • I fråga om studieresor görs en helhetsprövning där de viktigaste kriterierna är evenemangets genomslag och bidragets ändamålsenlighet.
  • Bidrag beviljas inte för flygresor
  • För evenemang som i regel upprepas varje år beviljas inte bidrag om inte evenemanget på ett väsenligt sätt ändras eller förnyas så att projektbidraget är motiverat. Det lönar sig att lyfta fram det här i ansökan och även för sådana evenemang görs en helhetsprövning



Berättigad fattigdom?

En svag inkomstnivå är nog helt förståeligt under studietiden. Visst ersätts den senare när en högutbildad samlar in miljoner på sina konton. Och dessutom borde ju ungdomarna förberedas för vuxenlivets hårda kalla värld.

Det är en ledsam myt att fattigdom under studietiden är berättigad. Den här tankekedjan förs allt mer sällan till slutet. Framtidens miljoner tröstar inte mycket när studeranden låter bli att köpa nödvändiga mediciner på grund av den tomma plånboken. Och när räkningarna överförs för indrivning är pratet om ”en insats för den egna framtiden” i själva verket endast sätt att retas. Finländarnas levnadsstandard och boendekvaliteten har rent allmänt ökat under de senaste årtiondena men studerandena har glömts bort från det tåget. Studerandena har under det här årtiondet varit finanspolitikens största förlorare. Samtidigt kommer dagens trettioåringar att tjäna mindre än tidigare generationer och högutbildning är inte längre en garanti för en fast anställning.

Studeranden är den enda människogruppen i Finland som tvingas bli skuldsatta för att få en grundutkomst. I praktiken är en studerande inte berättigad till utkomststöd, det stödet som grundlagen garanterar i sista hand utan att hen först skulle ha lyft hela studielånet. Ja- om studeranden bestämmer sig för att köpa sina nödvändiga mediciner kan det mycket väl hända att hen köper dem med lånta pengar. Studerandena skuldsätts i rekordfart i dag och alltfler får en räkning på 30 000 euro. 

Det är ohållbart att fantisera om att studietiden skulle vara en tid som berättigas av att lida av fattigdom. Undersökningar har visat att en ekonomiskt svår situation inverkar såväl på den fysiska som psykiska hälsan. 70 % av våra studerande berättar även att studiernas forstskridning påverkas: att arbeta, som de flesta gör för att trygga sin grundutkomst, försenar studierna. I våra högskolor studerar en ung generation som utmattade, skuldsatta och landssålda förbereder sig för arbetslivet. Skapas Finland till en global föregångare med dessa medel?

Tillsammans kräver vi något bättre

I studiegemenskaperna upprepas oftast en delad irritation mot Fpa, och inte i onödan. När man försöker räkna ut den tillåtna inkomstmängden med Fpas räknare, eller när man skickar in utredningar om studiernas framskridande och funderar på om man är berättigad till utkomststöd blir även byrokratidjungelns överlevnadsexpert frustrerad. Även om Fpa skulle ha mycket att bättra på borde merparten av klagomålen riktas mot Arkadiabacken. De stora riktlinjerna för hurdan studerandens försörjningsgrund är beslutas av riksdagen. Och de här linjerna har inte varit en vacker syn- som följd av dem lever hälften av studerandena vid Helsingfors universitet under fattigdomsgränsen.

Under valvåren 2019 kräver HUS tillsammans med studentrörelsen något bättre. När socialskyddsreformen utgör ett av huvudmålen för nästan alla partier är det god tid att diskutera studerandenas försörjning. Finlands socialskyddssystem har skapats under en tid som var mycket olik. Behovet av en omfattande reform är skriande och studerandena står i fronten för den högljudda skaran. Vi behöver en socialskyddsreform och vi behöver få med studerandena som en del av det. På lång sikt kan endast ovillkorlig basinkomst svara på medborgarnas behov i den moderna världen där studier, arbetsliv, företagande och lättföretagande, föräldraledigheter, sjukledigheter och oräkneliga andra livssituationer blandas och behovet av en stadig, säker utkomstgrund ökar.

Men som den senaste soteröran har visat uppstår inte förändringarna alltid snabbt. Studeranden har ändå inte råd att vänta. Varje väntedag minskar slantarna i studentens plånbok. På grund av det är vårt mål med ett kortare tidsintervall, rättare sagt genast just nu-tidsintervall, att höja studiestödsnivån med hundra euro per månad. Det här skulle höja studiestödet rimligt jämfört med vad den var före nedskärningarna år 2017. Den allmänna prisnivån ökar, för att inte tala om hyresnivån. Skulle det inte vara rimligt att ta med studiestödet i den här trenden? 

Samtidigt vill vi fortsätta påminna om att det allmänna bostadsbidraget, som även studenterna nuförtiden omfattas av, är ett understöd som betalas hushållsvis mot alla utslag.  Bostadsbidraget måste fås till 2000-talet och erkänna det faktum att rumskompisens inkomster inte hamnar i den gemensamma pengabörsen. Den nya riksdagen bör föra i mål det allmänna bostadsbidragets indivdualitet

En stadig och tillräcklig utkomst ger studeranden en grund på vilket hen kan bygga upp sitt liv. Det är det viktigaste som samhället kan erbjuda för Finlands framtida förmågor.

Därför kräver vi!

→ Det allmänna bostadsbidraget måste kopplas till individen så att inte rumskompisens inkomster påverkar stödbeloppet
→ Studiepenningen måste höjas med 100 euro per månad
→ Studenterna måste omfattas av totalreformen av den sociala tryggheten
→ Det bästa sättet är att reformera den sociala tryggheten genom en övergång till basinkomst utan motprestation.

 

Anna Lemström
Försörjningsansvarig styrelsemedlem
 
Läs mer om studerandes försörjning vid Helsingfors universitet och Aalto-universitetet.

Pages