Försörjning som studentens trygghet eller olycka?

19.03.2019



Berättigad fattigdom?

En svag inkomstnivå är nog helt förståeligt under studietiden. Visst ersätts den senare när en högutbildad samlar in miljoner på sina konton. Och dessutom borde ju ungdomarna förberedas för vuxenlivets hårda kalla värld.

Det är en ledsam myt att fattigdom under studietiden är berättigad. Den här tankekedjan förs allt mer sällan till slutet. Framtidens miljoner tröstar inte mycket när studeranden låter bli att köpa nödvändiga mediciner på grund av den tomma plånboken. Och när räkningarna överförs för indrivning är pratet om ”en insats för den egna framtiden” i själva verket endast sätt att retas. Finländarnas levnadsstandard och boendekvaliteten har rent allmänt ökat under de senaste årtiondena men studerandena har glömts bort från det tåget. Studerandena har under det här årtiondet varit finanspolitikens största förlorare. Samtidigt kommer dagens trettioåringar att tjäna mindre än tidigare generationer och högutbildning är inte längre en garanti för en fast anställning.

Studeranden är den enda människogruppen i Finland som tvingas bli skuldsatta för att få en grundutkomst. I praktiken är en studerande inte berättigad till utkomststöd, det stödet som grundlagen garanterar i sista hand utan att hen först skulle ha lyft hela studielånet. Ja- om studeranden bestämmer sig för att köpa sina nödvändiga mediciner kan det mycket väl hända att hen köper dem med lånta pengar. Studerandena skuldsätts i rekordfart i dag och alltfler får en räkning på 30 000 euro. 

Det är ohållbart att fantisera om att studietiden skulle vara en tid som berättigas av att lida av fattigdom. Undersökningar har visat att en ekonomiskt svår situation inverkar såväl på den fysiska som psykiska hälsan. 70 % av våra studerande berättar även att studiernas forstskridning påverkas: att arbeta, som de flesta gör för att trygga sin grundutkomst, försenar studierna. I våra högskolor studerar en ung generation som utmattade, skuldsatta och landssålda förbereder sig för arbetslivet. Skapas Finland till en global föregångare med dessa medel?

Tillsammans kräver vi något bättre

I studiegemenskaperna upprepas oftast en delad irritation mot Fpa, och inte i onödan. När man försöker räkna ut den tillåtna inkomstmängden med Fpas räknare, eller när man skickar in utredningar om studiernas framskridande och funderar på om man är berättigad till utkomststöd blir även byrokratidjungelns överlevnadsexpert frustrerad. Även om Fpa skulle ha mycket att bättra på borde merparten av klagomålen riktas mot Arkadiabacken. De stora riktlinjerna för hurdan studerandens försörjningsgrund är beslutas av riksdagen. Och de här linjerna har inte varit en vacker syn- som följd av dem lever hälften av studerandena vid Helsingfors universitet under fattigdomsgränsen.

Under valvåren 2019 kräver HUS tillsammans med studentrörelsen något bättre. När socialskyddsreformen utgör ett av huvudmålen för nästan alla partier är det god tid att diskutera studerandenas försörjning. Finlands socialskyddssystem har skapats under en tid som var mycket olik. Behovet av en omfattande reform är skriande och studerandena står i fronten för den högljudda skaran. Vi behöver en socialskyddsreform och vi behöver få med studerandena som en del av det. På lång sikt kan endast ovillkorlig basinkomst svara på medborgarnas behov i den moderna världen där studier, arbetsliv, företagande och lättföretagande, föräldraledigheter, sjukledigheter och oräkneliga andra livssituationer blandas och behovet av en stadig, säker utkomstgrund ökar.

Men som den senaste soteröran har visat uppstår inte förändringarna alltid snabbt. Studeranden har ändå inte råd att vänta. Varje väntedag minskar slantarna i studentens plånbok. På grund av det är vårt mål med ett kortare tidsintervall, rättare sagt genast just nu-tidsintervall, att höja studiestödsnivån med hundra euro per månad. Det här skulle höja studiestödet rimligt jämfört med vad den var före nedskärningarna år 2017. Den allmänna prisnivån ökar, för att inte tala om hyresnivån. Skulle det inte vara rimligt att ta med studiestödet i den här trenden? 

Samtidigt vill vi fortsätta påminna om att det allmänna bostadsbidraget, som även studenterna nuförtiden omfattas av, är ett understöd som betalas hushållsvis mot alla utslag.  Bostadsbidraget måste fås till 2000-talet och erkänna det faktum att rumskompisens inkomster inte hamnar i den gemensamma pengabörsen. Den nya riksdagen bör föra i mål det allmänna bostadsbidragets indivdualitet

En stadig och tillräcklig utkomst ger studeranden en grund på vilket hen kan bygga upp sitt liv. Det är det viktigaste som samhället kan erbjuda för Finlands framtida förmågor.

Därför kräver vi!

→ Det allmänna bostadsbidraget måste kopplas till individen så att inte rumskompisens inkomster påverkar stödbeloppet
→ Studiepenningen måste höjas med 100 euro per månad
→ Studenterna måste omfattas av totalreformen av den sociala tryggheten
→ Det bästa sättet är att reformera den sociala tryggheten genom en övergång till basinkomst utan motprestation.

 

Anna Lemström
Försörjningsansvarig styrelsemedlem
 
Läs mer om studerandes försörjning vid Helsingfors universitet och Aalto-universitetet.

Lägg till ny kommentar