Error message

Notice: Only variables should be passed by reference in hyy_utils_i18n_translate_path() (line 213 of /biz/1/hyy/git/drupal/modules/hyy_utils/hyy_utils.module).×

Blogg

Vi lever i en tid där unga upplever klimatångest, en berättigad rädsla för jordklotet. Inom politiken har man under senaste tiden talat mycket om statsekonomin och den ökade skulden. För länge har man ändå åsidosatt den verkliga skulden som den unga generationen får betala. Klimatförändringen har skyfflats under mattan och klimatförändringen har varit ”det som ska låta bli att sägas vid namn”, med hänvisning till en populär fantasiromanserie för ungdomar.

De unga blundar inte för mänsklighetens största problem. Runt om i världen har det ordnats klimatstrejker och klimatmarscher- man vill få till stånd en förändring nu. Studenternas nationella klimatstrejk  ordnas 5.4. och Klimatmarsch 6.4., där de studenter som deltar har en stor möjlighet att påverka. Påverkningsbäckarna växer till åar men vi behöver ett världshav. Vi behöver en modig och radikal politik.

Mellan åtta riksdagspartier råder det i viss mån konsensus om klimatpolitikens betydelse. Tyvärr är målen fortfarande inte på en tillräcklig nivå. Under den senaste regeringsperioden satsades det bland annat på att öka avverkningar som när de förverkligas skulle minska kolgapen avsevärt. Finland måste vara kolneutralt redan år 2030, och det här kräver utöver en minskad avverkning även betydande förändringar av energiproduktionen samt samhällets skatte- och bidragssystem. Medvetenheten om temats betydelse måste ökas genom att inkludera miljöfostran i läroplanerna för olika utbildningsstadier.

Den påverkande klimatpolitiken får inte stanna inom Finlands gränser. Finland måste göra allt under sitt kommande ordförandeskap i Europeiska unionen för att klimatet inte värms upp med mer än 1,5 grader. Att vinna kampen mot klimatförändringen kräver att hela Europa sitter i samma båt.

För tillfället ser vi blåögt ner för en brant. Det är dags att fatta de besluten som man tidigare har undvikit och flytt. Om vi inte agerar nu har vi redan gett upp. Även framtidens generationer har rätt till dansgolvet, utan att skada bergstallens rötter.

Därför kräver vi!

- Ett kolneutralt Finland fram till år 2030.
- Samhällets skatte- och stödsystem måste snabbt bli miljöskyddande.
- En ambitiösare klimatpolitik i Europeiska unionen.
- Klimat- och miljöfostran måste inkluderas i undervisningsplanen på alla utbildningsnivåer.

Aleksi Rytkönen

På söndag 14.4 är det riksdagsval. HUS har två viktiga högskolepolitiska teman som valhuvuden: universitetens resureser måste tryggas genom att öka den offentliga basfinansieringen och högskoleutbildningen ska vara gratis för alla.

Att verka för en avgiftsfri högskoleutbildning är en evighetskamp för studentrörelsen. Tyvärr har högskoleutbildningen från år 2017 varit avgiftsbelagd i alla högskolor i Finland för studenter som kommer från länder utanför EU- och ETA- området. Förnyelsen har misslyckats såväl ur högskolornas som ur studenternas perspektiv. Universiteten har knappt fått någon avkastning alls på terminsavgifterna, men nog kostnader. *

Terminsavgifterna har varit en betydande utmaning för studier i Finland för flera studenter som kommer från länder utanför EU-och ETA-området. * Det är inget under- eftersom få kunniga och begåvade människor födda i Finland har 15 000 extra i bakfickan för terminsavgifter. Uppenbarligen förstås detta inte av Näringslivets forskningsinstitut Etla som föreslagit avgifter för alla studeranden och Finlands universitetsrektorers råd Unifi r.f.  som föreslagit avgifter för att avlägga en till högskoleexamen.  Enligt undersökningar minskar redan en liten läsårsavgift sannolikheten att mindre bemedlade söker sig till högskoleutbildning. Gratis utbildning är bästa garantin för en tillgänglig utbildning. HUS kräver att högskoleutbildningen bevaras avgiftsfri och läsårsavgifterna slopas för studenter som kommer från länder utanför EU- och ETA-området.

För att befrämja utbildningens tillgänglighet uppmanar studentkåren den kommande regeringen att dessutom ta i bruk universitetsindexet permanent och göra en nivåförhöjning på universitetens offentliga basfinansiering. Det här är viktigt eftersom vi studenter inte är lösa från det övriga universitetssamfundet. Vårt välbefinnande och studierna smidighet beror till stor del på hur universitetet klarar sig i sin helhet. Många utmaningar i studenternas vardag- till exempel stockningar i studentservicen- beror på att universiteteten helt enkelt inte har tillräckligt med resurser för att driva sin verksamhet. Nu är det dags att ändra kurs och rösta på beslutsfattare till riksdagen som är beredda att satsa på högskoleutbildning och forskning. Deras betydelse för vårt välbefinnande och jordklotets framtid är helt enkelt oersättlig.

HUS är med i kampanjen #därförvetenskap. Det är en riksdagsvalkampanj för hela det finländska universitetfältet som Helsingfors universitet startat för satsning på forskning och utbildning. Du kan bekanta dig med kampanjen #därförvetenskap här. Inom ramen för kampanjen lönar det sig att komma med och påverka för ett universitetsvänligare Finland. Goda påverkningssätt har listats på Flamma. Välj ditt eget och kom ihåg att rösta. Vi gör förändringen tillsammans!

Därför kräver vi!

- Att grundfinansieringen för universiteten ökas.
- Att universitetsindex tas i bruk permanent.
- Att utbildning som leder till examen bibehålls avgiftsfri - för alla.
- Att ett jämlikhetsprogram utarbetas för att be främja tillgänglighetenpå högre utbildning.

Paula Karhunen

Skribenten är HUS styrelsemedlem år 2019 och en av tre utbildningspolitiskt ansvariga styrelsemedlemmarna



* Vi tog upp problemet med läsårsavgifterna för studenter som kommer från länder utanför EU- eller ETA-området i en insändare i Helsingin Sanomat i januari.

** Hösten 2018 samlade vi internationella studenters tankar om läsårsavgifter och studier i Finland. Du kan läsa dem här.



Berättigad fattigdom?

En svag inkomstnivå är nog helt förståeligt under studietiden. Visst ersätts den senare när en högutbildad samlar in miljoner på sina konton. Och dessutom borde ju ungdomarna förberedas för vuxenlivets hårda kalla värld.

Det är en ledsam myt att fattigdom under studietiden är berättigad. Den här tankekedjan förs allt mer sällan till slutet. Framtidens miljoner tröstar inte mycket när studeranden låter bli att köpa nödvändiga mediciner på grund av den tomma plånboken. Och när räkningarna överförs för indrivning är pratet om ”en insats för den egna framtiden” i själva verket endast sätt att retas. Finländarnas levnadsstandard och boendekvaliteten har rent allmänt ökat under de senaste årtiondena men studerandena har glömts bort från det tåget. Studerandena har under det här årtiondet varit finanspolitikens största förlorare. Samtidigt kommer dagens trettioåringar att tjäna mindre än tidigare generationer och högutbildning är inte längre en garanti för en fast anställning.

Studeranden är den enda människogruppen i Finland som tvingas bli skuldsatta för att få en grundutkomst. I praktiken är en studerande inte berättigad till utkomststöd, det stödet som grundlagen garanterar i sista hand utan att hen först skulle ha lyft hela studielånet. Ja- om studeranden bestämmer sig för att köpa sina nödvändiga mediciner kan det mycket väl hända att hen köper dem med lånta pengar. Studerandena skuldsätts i rekordfart i dag och alltfler får en räkning på 30 000 euro. 

Det är ohållbart att fantisera om att studietiden skulle vara en tid som berättigas av att lida av fattigdom. Undersökningar har visat att en ekonomiskt svår situation inverkar såväl på den fysiska som psykiska hälsan. 70 % av våra studerande berättar även att studiernas forstskridning påverkas: att arbeta, som de flesta gör för att trygga sin grundutkomst, försenar studierna. I våra högskolor studerar en ung generation som utmattade, skuldsatta och landssålda förbereder sig för arbetslivet. Skapas Finland till en global föregångare med dessa medel?

Tillsammans kräver vi något bättre

I studiegemenskaperna upprepas oftast en delad irritation mot Fpa, och inte i onödan. När man försöker räkna ut den tillåtna inkomstmängden med Fpas räknare, eller när man skickar in utredningar om studiernas framskridande och funderar på om man är berättigad till utkomststöd blir även byrokratidjungelns överlevnadsexpert frustrerad. Även om Fpa skulle ha mycket att bättra på borde merparten av klagomålen riktas mot Arkadiabacken. De stora riktlinjerna för hurdan studerandens försörjningsgrund är beslutas av riksdagen. Och de här linjerna har inte varit en vacker syn- som följd av dem lever hälften av studerandena vid Helsingfors universitet under fattigdomsgränsen.

Under valvåren 2019 kräver HUS tillsammans med studentrörelsen något bättre. När socialskyddsreformen utgör ett av huvudmålen för nästan alla partier är det god tid att diskutera studerandenas försörjning. Finlands socialskyddssystem har skapats under en tid som var mycket olik. Behovet av en omfattande reform är skriande och studerandena står i fronten för den högljudda skaran. Vi behöver en socialskyddsreform och vi behöver få med studerandena som en del av det. På lång sikt kan endast ovillkorlig basinkomst svara på medborgarnas behov i den moderna världen där studier, arbetsliv, företagande och lättföretagande, föräldraledigheter, sjukledigheter och oräkneliga andra livssituationer blandas och behovet av en stadig, säker utkomstgrund ökar.

Men som den senaste soteröran har visat uppstår inte förändringarna alltid snabbt. Studeranden har ändå inte råd att vänta. Varje väntedag minskar slantarna i studentens plånbok. På grund av det är vårt mål med ett kortare tidsintervall, rättare sagt genast just nu-tidsintervall, att höja studiestödsnivån med hundra euro per månad. Det här skulle höja studiestödet rimligt jämfört med vad den var före nedskärningarna år 2017. Den allmänna prisnivån ökar, för att inte tala om hyresnivån. Skulle det inte vara rimligt att ta med studiestödet i den här trenden? 

Samtidigt vill vi fortsätta påminna om att det allmänna bostadsbidraget, som även studenterna nuförtiden omfattas av, är ett understöd som betalas hushållsvis mot alla utslag.  Bostadsbidraget måste fås till 2000-talet och erkänna det faktum att rumskompisens inkomster inte hamnar i den gemensamma pengabörsen. Den nya riksdagen bör föra i mål det allmänna bostadsbidragets indivdualitet

En stadig och tillräcklig utkomst ger studeranden en grund på vilket hen kan bygga upp sitt liv. Det är det viktigaste som samhället kan erbjuda för Finlands framtida förmågor.

Därför kräver vi!

→ Det allmänna bostadsbidraget måste kopplas till individen så att inte rumskompisens inkomster påverkar stödbeloppet
→ Studiepenningen måste höjas med 100 euro per månad
→ Studenterna måste omfattas av totalreformen av den sociala tryggheten
→ Det bästa sättet är att reformera den sociala tryggheten genom en övergång till basinkomst utan motprestation.

 

Anna Lemström
Försörjningsansvarig styrelsemedlem
 
Läs mer om studerandes försörjning vid Helsingfors universitet och Aalto-universitetet.

Det var en gång en grupp entusiastiska men lite osäkra studenter. Deras uppgift var att i samarbete med studenthälsovården befrämja medstudenternas hälsa. Men i själva verket visste de inte hur medstuderandena mår och vilka hälsoutmaningar de tampades med. Därför var det svårt att få ett grepp om uppgiften, vilket var frustrerande.

Ur frustrationen växte fram en vilja att ta reda på hur medstudenterna egentligen mår. Hösten 2018 ordnade HUS, som rekryterar och stöder studeranderepresentanterna i SHVS hälsoarbetsgrupper, en workshop för dem där vi utvecklade en välbefinnandeenkät tillsammans. Tanken med enkäten var att svara på frågan: hur mår studerandena vid Helsingfors universitet?

På basis av den nationella Högskolestuderandes hälsoundersökning vet vi att upp till 30 procent av högskolestuderandena rapporterar att de lider av psykiska svårigheter. Enligt forskarna Juhani Saari och Tiia Villa förklaras de ökade psykiska symptomen, i jämförelse med början av 2000-talet, av studerandenas alltmer kroniska utkomstproblem samt av ensamheten och avsaknaden av samtalsstöd med närstående. Gällande utkomstproblemen är universitetet mer maktlöst än i kampen mot ensamheten. Upplever studerandena vid Helsingfors universitet samhörighet med någon grupp?

På universitetsnivå kan välbefinnandeenkätens resultat utnyttjas i den beslutsberedning som gäller hela universitetet. Det här är speciellt viktigt just nu när  den nya finansieringsmodellen för universiteten, som styr dem att utexaminera så många studenter som möjligt inom utsatt tid tas i bruk 2021. En välmående student kan studera smidigt.

Resultaten kan granskas självständigt på fakultetsnivå och i förhållande till de andra fakulteternas medeltal. Vad kunde förbättras vid den egna fakulteteten och vilken praxis skulle andra kunna dra nytta av? Genom att ta tag i de uppkomna svagheterna och besluta hur situationen kan förbättras samt genom att systematiskt och målmedvetet satsa på valda metoder kan studerandes välbefinnande förbättras och samtidigt kan universitetets mål främjas.

För att allt detta ska vara möjligt behövs en förtroendeingivande mängd svar på HUS välbefinnandeenkät. Stort tack till dig som redan har besvarat enkäten! Om du ännu inte har besvarat den så gör det nu utan dröjsmål. Utöver att du hjälper HUS och studentrepresentanterna i hälsoarbetsgrupperna att utföra en effektivare intressebevakning på dina och dina medstudenters vägnar kan du delta i utlottningen av produktpriser med välbefinnandetema!

Nu i mars söker HUS återigen nya studentrepresentanter till hälsoarbetsgrupperna. Den här gången behöver de inte enbart arbeta utgående från sina och närkretsens uppfattningar utan får tillgång till HUS välbefinnandeenkäts data om studenterna vid den egna fakulteten.  De är förhoppningsvis lika inspirerade som sina företrädare men tack vare kunskapen säkrare än dem.

Besvara HUS välbefinnandeenkät här (enkäten stängs 31.3.):
http://bit.ly/vbenkat

Ansök om att bli studentrepresentant i en hälsoarbetsgrupp (ansökningstiden upphör 24.3):
https://hyy.helsinki.fi/sv/halsoarbetsgruppsansokan

Sofia Lindqvist
sakkunnig vid HUS (boende, hälsa, staden)