Blogg

Redan i antikens Grekland eftersträvades verklighetens egentliga natur med dialoger. Med dialogen byggs broar mellan människor, finnes gemensamma världar, görs vetenskap. Ingen människa är en ö, skrev John Donne i sin dikt som Ernest Hemingway senare citerade.  
 
Filosoferna i antikens Grekland belade stadsstaternas gator med debatter om värderingar, dygder - det som är eftersträvansvärt i livet. Samma debatt pågår fortfarande och bra så. Modern dialog förs mellan studenter som begravs av tentor, professorer som svär över arbetsmängden och universitetets akademiska ledning. Vad vill vi?
 
Låt oss förflytta oss till dagens Helsingfors universitet:
 
Biblioteksdörren öppnas och lätta steg trippar fram på det vita golvet. Mellan bokhyllorna finns en tystnadens ridå som då och då fladdrar när böckernas blad vänds, och bokryggarna vandrar i hyllorna. Många sitter redan vid bordet och utbyter aktualiteter medan de läser Hufvudstadsbladet.
 
”Hej, ursäkta att jag är lite sen”
 
En värdig person som sitter till vänster vid bordsgruppen flyttar upp sina glasögon på näsan.
 
”Hej, vi har redan börjat begrunda lite vad vi som gemenskap vill under de kommande tio åren. Världen förändras men vi får inte glömma bort vårt yttersta syfte”.
 
Den tredje personen vid bordet nickar bakom sin kaffekopp.
 
”Det var jättebra att du kunde komma. Gemenskaplighet är väldigt viktigt för oss. Människan är inte en ö, vi behöver varandra. Som student ger du oss perspektiv när vi börjar planera vår nya riktning tillsammans. Vi behöver förtroende och tankeutbyte mellan människor”.
 
”Självklart” utbrister studenten och fortsätter:
 
”Det är jättefint att få vara med och fundera på med vilken värdegrund vi börjar möta nya globala kriser. Till en del har vi säkert olika värderingar och tankar om vad som är väsentligt, och  således blir vår synpunkt mångstämmig, lite som en nyansrik målning. Horisont.”
 
”Till en början kan jag säga att jag är här på grund av de här” säger den unga studenten och hänvisar till bokhyllorna bakom. ”Ja, kanske inte riktigt på grund av dom fysiska böckerna men tankarna i dem. Här borde man i första hand hitta sig själv vid kunskapens rand, växa som människa och utveckla sin tankegång”.
 
Den betydelsefulla personen till vänster markerar att få ordet
 
”För en gångs skull pratar vi om bildning! Det värmer hjärtat. För visst lär ni er både på föreläsningar och på fester. Utöver studier ger just gemenskapen många nycklar till att inhämta kunskap om framtidens lås. Och vi lär oss samtidigt.”
 
Den tredje personen som  med svarta påsar under ögonen smuttar på sitt kaffe harklar sig lätt och utbrister:

”Jag anser att just sanning, att förstå sanningens grundnatur och sökandet av det, är vårt grundsyfte. När vi bygger upp kurserna så vill vi nämligen ge ramar, strukturer för hela gemenskapen. I en akademisk vagga har människan har det bra.”
 
Studenten knapprar på bordet med sina naglar, avslutar snabbt.
 
”För att tidigare nämnda skulle förverkligas så behövs också frihet. Frihetens motpol kommer alltid att vara ett stort ansvar, men jag tycker att vi som gemenskap även är ansvarsbärare. Frihet att ibland somna på en föreläsning efter aktiviteter, men även frihet att förkovra oss med sådant som får oss på gott humör”.
 
Kaffekoppen börjar vara tom, HBL har bläddrats från början till slut och från slutet till början. Studenten öppnar återigen sin mun till en slutkanet:
 
”Jag tycker att vi ändå har glömt kritiskhet ur den här paletten. Utan den kommer vi inte nån vart som gemenskap. En sund och förnuftig kritiskhet, vi ska inte döma andra men universitetet som vetenskapens portvakt kan inte svälja saker som sådana. Vi är dom äkta tankesmedjorna, vi är universitetet”.
 
Följet avlägsnar sig från biblioteket, kvar på bordet finns endast en ensam post-it lapp. På lappen står det följande:

Som följenot en länk till värderingarna i universitetets strategi för år 2021–2030 och kanslers pitch.

*Ovan beskrivna situation är helt fiktivt.

Aleksi Rytkönen
Bloggförfattaren är en av tre HUS styrelsemedlemmar ansvariga för utbildningspolitik.

I nuläget inleder 56 % av den unga årsklassen högskoleutbildning. Övergången från andra stadiet till högskoleutbildning har avtagit sedan år 2007. Utvecklingen har stärkts av  förstagångskvoten som togs i bruk år 2016. Unga taktikerar och är rädda för att välja  fel  och tar därmed inte emot en andrahandsplats av rädsla för att mista förstagångskvoten.

Såsom Hannu Karhunen skrev den 17 maj i Helsingin Sanomats Gästpenna skulle ingången till högskoleutbildningen kunna underlättas genom att öka antalet nybörjarplatser istället för att ha  förstahandskvoter. Att öka antalet nybörjarplatser lyckas inte om inte högskolornas finansiering höjs. Vid sidan av att återinföra universitetsindexet behöver högskolorna en nivåhöjning i sin basfinansiering så att de kan erbjuda en kvalitativ utbildning för en växande studentgrupp.

Att trygga högskolornas ekonomiska verksamhetsförutsättningar är huvudsakligt eftersom studenternas kunskaper inte enbart utvecklas  med studierätt. Kunskap uppstår bäst när människan får en god undervisning. Utöver antalet högutbildade är det av största vikt att fästa uppmärksamhet vid utbildningskvaliteten.  Att förbättra lärar-studerande-relationstalet, inlärningsmiljöerna och handledningsprinciperna främjar det och för det behövs resurser.  För högskolorna lönar det sig att erbjuda allt mer undervisning i ett öppet och flexibelt samarbete.

Utöver examensstudenterna behöver även de livslånga lärandena undervisning. Det är viktigt att alla medborgare får möjlighet att bilda sig. Bildning behövs speciellt nu, när globala utmaningar såsom klimatförändringen behöver lösas. Utbildning ger utöver kunskap även förståelse och empatiförmåga. De är i nyckelroll när en bättre värld skapas.  

Att öka antalet högutbildade och att befrämja livslångt lärande kräver satsningar på yrkeshögskolor och universitet. Den blivande regeringen måste ansvara för utbildningskvaliteten genom att höja finansieringen av högskolorna och stöda ungas val genom att slopa förstagångskvoten.

Paula Sajaniemi
Styrelseordförande
Tammerfors universitets studentkår

Paula Karhunen
styrelsemedlem med ansvar för högskolepolitik
Studentkåren vid Helsingfors universitet

Förhandlingar på Säätytalo sträcker sig över tid. Men oroa dig inte! Vi hjälper!

Läs HUS svar på de frågor som regeringssonderare Rinne har ställt!

Vi deltar i studentrörelsens traditionella bevakning av regeringsprogramförhandlingarna: bit.ly/päivystys

1. Ett Finland som är koldioxidneutralt och tryggar den biologiska mångfalden

a. Förbinder ni er till att stoppa den globala uppvärmningen till 1,5 grader på global nivå? Förbinder ni er till att Finland är koldioxidneutralt år 2035 och därefter snabbt ytterligare minskar på koldioxidutsläppen?
b. Vilka åtgärder anser ni att behövs i kampen mot klimatförändringen inom olika delar av samhället?
c. Vad ser ni som viktiga sätt för att skydda och förbättra naturens mångfald?

Klimatförändringen är vår tids största problem. Det är skäl att komma ihåg att det framförallt är en generationsfråga och därigenom ett av HUS tre rikdagsvalmål. Om klimatuppvärmningen inte stoppas i tid har studenterna inte en framtida värld mot vilket alla andra politiska beslut fattas. 

HUS har förbundit sig att stoppa klimatuppvärmningen till 1,5 grader. HUS vill ambitiöst att Finland blir kolneutralt redan fram till år 2030 och kolnegativt efter det. HUS påminner att det krävs strukturella politiska beslut för att uppnå målen: samhällets skatte- och bidragssystem måste snabbt bli miljöskyddande, Finland bör driva en ambitiös klimatpolitik i Europeiska unionen och klimat- och miljöforstran bör förankras i läroplanen på alla utbildningsstadier. HUS har förbundit sig till FN:s Agenda 2030 mål för hållbar utveckling, där även teman om klimat- och naturens mångfaldhet ingår.

2. Ute i världen är Finland större än sin storlek

a. Hur borde Europeiska unionen utvecklas?  Vad är de viktigaste målen inför Finlands EU-ordförandeskap?
b. Godkänner ni målet att höja biståndsanslagen till 0,7 procent av BNP?  Inom vilken tidsram anser ni att det här är möjligt att förverkliga?

HUS vill tillsammans med FSF försäkra sig om att studenternas och ungas röst hörs i Europas beslut. Till exempel måste studerandenas närvaro i beslutsfattandeprocessen försäkras när Europeiska utbildningsområdet (EES) planeras. Metoderna för hörandet av unga (såsom EU Youth Dialogue) bör inkluderas i politiska processer.

Vid sidan av delaktigande av unga är ett av EU:s viktigaste utvecklingsområden uppskattandet av utbildning i Europa. Studentrörelsen kräver att en utbildnings-, forsknings- och innovationskommissarieportfölj grundas. Internationalitet och rörlighet ska vara en tillgänglig del av utbildningsstigen runt om i Europa.  För att försäkra sig om det bör finansieringen av Europas utbildningsprogram Erasmus trefaldigas och alla EU-länder förbinda sig till att placera åtminstone 2 procent av sin BNP i högskoleutbildning. EU bör satsa mer på forskning, utbildning och livslångt lärande i sina kommande fleråriga finansieringsramar. 

HUS kräver att Finland använder minst 0,7 % av sin BNP för utvecklingssamarbete i enlighet med FN:s rekommendationer.’ HUS som vägvisare använder redan nu motsvarande andel av sin årliga budget för motsvarande ändamål.

3. En säker rättsstat

a. Beskriv hur ni uppfattar Finland som rättsstat och hur man kan förstärka den. Hur skulle ni främja mänskliga rättigheter i Finland?   På vilka sätt är ni beredda att utveckla nationalspråkens roll i Finland?

Det mest akuta människorättproblemet i Finland är translagen som kränker människovärdet. HUS kräver att en helhetsförnyelse av translagen genomförs genast och den nya translagen ska stämma överens med Traseks rekommendationer. Dessutom bör Finland erkänna det tredje juridiska könet och personbetckningarna ska bli könsneutrala. 

Utöver translagen driver HUS en sänkning av åldersgränsen för sterilisering och fri tillgänglighet för över 25-åringar, en könsneutral värnplikt, slopandet av fängelsestraff för totalvägrare, en lika lång civiltjänst som värnplikt, gratis prevention för alla under 25 år och att eget val skulle räcka som motivering för abort 

Man bör avstå från att det allmänna bostadsbidraget betalas per hushåll eftersom samboende utan äktenskap inte har något juridiskt ansvar för att försörja varandra. Därtill har de sökande olika ställning i förhållande till sina beslut på grund av Fpa:s bristande instruktioner.

Linjeringen att studenterna inte är berättigade till utkomststöd under sommaren utan att lyfta studiestöd är mot rättsutslaget. Studenterna är den enda människogruppen i Finland som tvingas skuldsätta sig för sin grundförsörjning. Lån är inte socialskydd.

 4. Ett livskraftigt Finland

a. Ser ni att Finland i och med klimatförändringen och andra megatrender kan bygga upp en ny, hållbar exportdriven tillväxt? Anser ni att det är nödvändigt att Finland utarbetar en gemensam strategi för att säkra den ekonomiska tillväxten och en hållbar utveckling? Vilka skulle vara de viktigaste åtgärderna?
b. Vilka åtgärder borde vidtas för att utveckla storstadsområdet, växande stadsregioner, regionala centrum och glesbygdsområden?
c. Hur skulle ni säkerställa upprätthållandet och utvecklandet av Finlands transportinfrastruktur?  Vad är er modell för att utveckla finansieringen?

HUS anser att såväl bekämpandet av klimatförändringen som långsiktiga sysselsättningslösningar uppstår genom satsningar på utbildning och forskning. Gällande klimatförändringen är det skäl att komma ihåg att de inte  ensamma räcker utan även snabbare lösningar behövs. Bekämpandet av klimatförändringen får inte hamna i skuggan av de ekonomiska intressena. 

Metropolområdets betydelse, tillväxt och personliga behov bör definieras och erkännas. Speciellt huvudstadsregionens bostadsproblem påverkar HUS studenter. HUS utför påverkningsarbete aktivt i samarbete med World Student Capital - pääkaupunkiseuden opiskelijat ry för att öka bostadsproduktionen i huvudstadsregionen. Av staten kräver HUS åtgärder för att mildra hyresbostädernas prishöjning. Att öka bostadsproduktionen ska underlättas med konkreta beslut såsom genom att avstå från normen att bygga befolkningsskydd.

Finland ska förbinda sig till att upprätthålla och utveckla kollektivtrafikens infrastruktur. HUS hoppas speciellt på satsningar på en klimatvänlig spårtrafik mellan städer och i städerna. I huvudstadsregionen är det speciellt viktigt att utveckla tvärgående snabbspårtrafik som förenar campusen. Kollektivtrafik ska vara tillgängligt såväl psykiskt som ekonomiskt, så att det fungerar som ett attraktivt alternativ till privatbilism.

5. Ett Finland med arbetsmarknad baserad på förtroende och jämställdhet

a. Hur skulle ni reformera familjeledigheterna?
b. Vilka är de centrala åtgärderna för att uppnå en jämställd lönenivå mellan män och kvinnor?

HUS kräver att familjeledigheterna förnyas enligt den så kallade 6+6+6 modellen så att ledigheterna fördelas jämnare mellan båda föräldrarna.

Könens kunskapsdifferentiering enligt utbildningsbakgrund är redan i toppklass i Finland ur europeisk jämförelse. Tillsammans med studentrörelsen kräver HUS att staten skapar ett jämlikhetsprogram för befrämjandet av högutbildningens tillgänglighet, i vilket även könsperspektivet beaktas.

7.  Ett rättvist, jämlikt och inkluderande Finland

HUS svar för utvecklandet av försörjningen samt minskandet av ojämlikheten framgår ur övriga svar 

8. Kunskapens, bildningens och innovationernas Finland

a. Håller ni med om att man måste investera i utbildning, innovation, forskning och infrastruktur för att säkerställa den ekonomiska tillväxten?  Vilka konkreta åtgärder föreslår ni?
b. Håller ni med om behovet av att varje given årskull bör få minst andra stadiets examen? Vilka åtgärder föreslår ni?
c. Hur skulle ni garantera att varje medborgare utbildas och fortbildas under hela sin arbetskarriär?
d. Hur skulle ni främja kulturens ställning Finland?

HUS anser att investering i utbildning och forskning är nyckeln till såväl Finlands ekonomiska framgång som världens räddning. I högskolornas görs värdefullt arbete där man hittar lösningar för utmaningarna som berör hela mänskligheten, såsom klimatförändringen.

Den kommande regeringen måste säkra högskolornas möjligheter att utföra kvalitativt undervisnings- och forskningsarbete med sina åtgärder. För det här behövs resurser. HUS kräver att universitetsindex gäller under hela regeringsperioden. Utöver ibruktagandet av universitetsindex måste högskolorna  resursera genom att den offentliga grundfinansieringen höjs. 

Utöver ekonomiska satsningar ska man fästa uppmärksamhet på det sätt som högskolornas resurser utdelas. Finansieringssystemet måste tas i en riktning som garanterar arbetsro för högskolesamfunden. Enligt en internationell jämförelse av resultatstyrningen bör den stora rollen minskas och forskarna kunna koncentrera sig på forskningsarbete istället för att upprätta finansieringsansökningar.  Man ska komma ihåg att forsknings- och utbildningsarbete är långsiktig verksamhet som inte genererar snabba resultat. 

HUS anser att regeringen, utöver att göra nödvändiga finansiella satsningar för högskolorna, även ska främja utbildningens tillgänglighet. För att främja utbildningens tillgänglighet bör ett jämlikhetsprogram för utbildning utarbetas.

Bäst främjas tillgängligheten med kostnadsfri utbildning. HUS kräver att högskoleutbildning som leder till examen förblir kostnadsfri och att terminsavgifterna för studerande från länder utanför EU- och EES-området slopas. En kostnadsfri utbildning är den mest fungerande lösningen för att hela årsklassen åtminstone avlägger en examen på andra stadiet. Kostnadsfria studier på andra stadiet garanterar också att alla har lika möjligheter till fortsatta studier. 

Tillgängligheten är ett viktigt perspektiv även med tanke på livslångt lärande. Det ska vara möjligt för alla att lära sig nytt och utveckla sitt kunnande. Därför får man inte axla det ekonomiska ansvaret för kontinuerlig inlärning på individen. Tillräckliga resurser för högskolorna gör det möjligt för dem att erbjuda tillgänglig utbildning för så många som möjligt, likt öppna universitetet. 

Studentrörelsen har en säregen ställning i den finländska kulturen. HUS uppskattar både studentkultur och övrig kultur. Staten bör se till att olika kulturformer såsom konstmuseer, musikevenemang och teater är ekonomiskt tillgängliga för studerande. Ungdomarna ska erkännas såväl som kulturkonsumenter som producenter. 

9. En totalreform av hela socialskyddet

En totalreform av hela socialskyddet förutsätter att den genomför under flera på varandra följande mandatperioder Är ni beredda att slå samman flera förmåner och godkänna en enhetlig nivå på dessa förmåner så att förändringen ökar sysselsättningen, höjer utbildningsnivån, minskar fattigdomen och ojämlikheten samt ökar den samhälleliga delaktigheten?

Socialskyddssystemet bör förnyas omfattande så att det motsvarar samhällets förändrade verksamhetsmiljö. HUS anser att det bästa sättet att förnya socialskyddet är en ovillkorlig basinkomst som utbetalas månatligen till alla myndiga som omfattas av det finländska socialskyddet. Socialskyddets grundandel ska garantera en tillräcklig grundtrygghet och därtill kan även  behovsprövat bidrag beviljas.

Alla, speciellt unga ska ha möjlighet att försöka, misslyckas ibland, pröva och söka sin egen karriärstig. Grundinkomsten ger en säkerhet som gör det möjligt att studera, företaga, sysselsätta sig själv samt ta emot korta och tillfälliga arbeten. Man borde inte bestraffas för misslyckanden och motgångar utan erbjudas stöd.

I lagstiftningsfasen bör generationseffekterna bedömas omfattande. Ungas ställning och funktion i samhället ska stärkas och ojämlikhetutvecklingen stoppas.

Försöket med grundinkomst från åren 2017–2018 bör fortsätta och utvidgas till att omfatta en större grupp människor, till exempel studerande. Utgående från försökets preliminära resultat vet vi att  basinkomstmottagarna mådde bättre och var mer tillförlitliga. Grundinkomsten passiverade inte människorna och minskade inte heller viljan att delta i arbetskraftsmyndighetens åtgärder. Resultaten är uppmuntrande och ger orsak att fortsätta försöket.

På lång sikt bör Finland övergå till basinkomst men som en omedelbar åtgärd för att förbättra studerandens försörjning ska studiepenningen höjas med 100 euro i månaden. Det allmänna bostadsbidraget bör bli personligt så att bidragsandelen inte påverkas av partnerns inkomster.

10. Presentera vilka era utgångspunkter är för social- och hälsovårdsreformen?

I sin helhet är HUS nöjd med att den nya lagen om högskolestuderandenas studerandehälsovård avlsutade osäkerheten om SHVS framtid och hälsar med glädje på förverkligandet av studentrörelsens långvariga mål med lika hälsovård. Nu när strukterna klarlagts är det dags att utveckla innehållen. Exempelvis krävs det förbättringar för mentalvårdstjänsterna och klarläggande av psykoterapins roll i SHVS serviceutbud.

I Sote-reformen ska SHVS tjänster och kommunens eller landskapens social- och hälsovårdstjänster anpassas till varandra. Då blir ingen studerande förlorare på grund av att socialtjänster inte erbjuds av studenthälsovården. Dessutom ska även studenterna garanteras tillräckligt omfattande tjänster på de områden som inte ingår i SHVS serviceutbud, speciellt bör det satsas på gynekologer och hudläkare då de slopas ur SHVS serviceutbud. Hälsopolitiskt oroar HUS sig för studenternas mentala hälsa och  mentalvårdstjänsternas resurser.

Mera information:
Anna Lemström
anna.lemstrom@hyy.fi

1. Eurovalet är det näststörsta valet i världen - det finns upp till 400 miljoner röstberättigade!1
2. I Finland har röstningsprocenten traditionellt varit låg (39% i föregående EU-valet2) -en enskild röst har alltså större betydelse!
3. Även din vardag påverkas direkt av Europarlamentets beslut.3
4. Finlands EU-ordförandeperiod inleds i början av juli. Vi lever alltså i en spännande tid även gällande vårt hemland.
5. De följande åren är avgörande för att stoppa klimatförändringen och Europarlamentets beslut kan ha större effekt än besluten på nationell nivå.4

+ Varför skulle du inte rösta? Att rösta i Eurovalet är en möjlighet att utöva demokrati och påverka beslutsfattandet på internationell nivå. Dessutom är det lika enkelt som i övriga val!

1https://yle.fi/uutiset/3-10761267?fbclid=IwAR0Vr0EfaDum0VwtZRzrPunBSp5hb...

2https://yle.fi/uutiset/3-10771352

3https://yle.fi/uutiset/3-10761267?fbclid=IwAR0Vr0EfaDum0VwtZRzrPunBSp5hb...

4https://yle.fi/uutiset/3-10761267?fbclid=IwAR0Vr0EfaDum0VwtZRzrPunBSp5hb...

Mera EU!

02.05.2019

Snart röstar vi igen! Den här gången vänder vi blicken mot Europa. Vem kommer att representera oss i Europarlamentet under de kommande fem åren?
 
I allmänhet har röstningsprocenten för Eurovalet inte varit smickrande. I vår är risken även en valmättnad: efter en riksdagsvalyra som pågått i flera månader finns det nödvändigtvis inte energi för eurovalet. Dessutom har både medier och partier huvudsakligen koncentrerat sina resurser på riksdagsvalet. Ändå händer det mycket på EU-nivå i år. Finlands EU-ordförandeperiod börjar i juli, och  tack vare valet av det nya europarlamentet är det möjligt att lyfta fram viktiga saker för diskussion, såsom utbildning och vetenskapens ställning.

I EU-valet driver studentrörelsen [1]  frågor gällande utbildningens tillgänglighet. Vi anser att utbildning ska vara tillgängligt för alla oavsett socioekonomisk bakgrund eller förmögenhet. Inom EU bör rörligheten för studier, arbete och resor underlättas. EU bör även trygga medborgarsamhället så att också unga och underrepresenterade grupper har en äkta möjlighet att påverka från lokal nivå till unionsnivå. Den representativa demokratin ska lyftas fram starkare i EU:s  politiska verksamhet. Europarlamentet är det enda organet i unionen som väljs med direkt val-  makten för  beslutsfattande i EU bör ökas.
 
Eurovalet borde intressera oss alla- flera ärenden som gäller Finland bestäms ju på EU-nivå. I förra eurovalet var valdeltagandet bland unga i Finland knappa tio procent: 90 % av 18–24-åringarna röstade inte ens på Kalle Anka i europarlamentsvalet. [2] I Sverige däremot gav 66 % av ungdomarna sin röst i valet år 2014[3]. Varför röstar inte vi unga finländare?
 
Det är inte fråga om att vi inte skulle uppleva EU som vårt eget. Tvärtom. Enligt en utredning av Unga Européer [4]  anser 81 % av unga i Finland att EU-medlemskapet är en bra sak. Ungdomarna identifierar sig som européer och det är inget under. Vår generation har vuxit upp i en alltmer internationaliserad värld där geografiska avstånd mist sin betydelse tack vare internets utveckling.
 
För att rösta behöver unga ändå information. Det vore skäl att informera mera och jämnare om Europarlamentet även med beaktande av de positiva aspekterna. För tillfället koncentrerar sig nyhetsinslagen om parlamentets verksamhet ofta på negativa aspekter- alltså på förbud som EU tillsatt. Informationen borde även vara mer reaktiv och aktuell- att informera om ärenden som redan beslutats räcker inte.

Det skulle också kunna skrivas mera om eurovalet och påverkningsmöjligheterna i EU. Om unga upplever att deras röster är betydelselösa och påverkningsmöjligheterna obefintliga är det inget under om de inte syns till vid urnorna. I den offentliga debatten borde även lyftas fram vad EU kan erbjuda unga. Känner unga till exempelvis till möjligheterna som Erasmus-programmet erbjuder?
 
Jag utmanar er att skriva och prata om EU och eurovalet. Ta upp till diskussion vad EU erbjuder, hur EU:s beslut syns i Finland och hur en ung finländare kan påverka. Vi ska se till att unga vet att deras röster spelar roll även i detta val!

Linda-Liisa Kelokari
HUS Styrelsemedlem

________________________________________
[1] https://syl.fi/wp-content/uploads/2018/11/SYL_eurovaalitavoitteet_2019_v...
[2] https://yle.fi/uutiset/3-10197507
[3] https://yle.fi/uutiset/3-10197507
[4] http://eurooppanuoret.fi/2018/03/eurooppanuoret-selvitti-suomalaiset-nuo...


Vi lever i en tid där unga upplever klimatångest, en berättigad rädsla för jordklotet. Inom politiken har man under senaste tiden talat mycket om statsekonomin och den ökade skulden. För länge har man ändå åsidosatt den verkliga skulden som den unga generationen får betala. Klimatförändringen har skyfflats under mattan och klimatförändringen har varit ”det som ska låta bli att sägas vid namn”, med hänvisning till en populär fantasiromanserie för ungdomar.

De unga blundar inte för mänsklighetens största problem. Runt om i världen har det ordnats klimatstrejker och klimatmarscher- man vill få till stånd en förändring nu. Studenternas nationella klimatstrejk  ordnas 5.4. och Klimatmarsch 6.4., där de studenter som deltar har en stor möjlighet att påverka. Påverkningsbäckarna växer till åar men vi behöver ett världshav. Vi behöver en modig och radikal politik.

Mellan åtta riksdagspartier råder det i viss mån konsensus om klimatpolitikens betydelse. Tyvärr är målen fortfarande inte på en tillräcklig nivå. Under den senaste regeringsperioden satsades det bland annat på att öka avverkningar som när de förverkligas skulle minska kolgapen avsevärt. Finland måste vara kolneutralt redan år 2030, och det här kräver utöver en minskad avverkning även betydande förändringar av energiproduktionen samt samhällets skatte- och bidragssystem. Medvetenheten om temats betydelse måste ökas genom att inkludera miljöfostran i läroplanerna för olika utbildningsstadier.

Den påverkande klimatpolitiken får inte stanna inom Finlands gränser. Finland måste göra allt under sitt kommande ordförandeskap i Europeiska unionen för att klimatet inte värms upp med mer än 1,5 grader. Att vinna kampen mot klimatförändringen kräver att hela Europa sitter i samma båt.

För tillfället ser vi blåögt ner för en brant. Det är dags att fatta de besluten som man tidigare har undvikit och flytt. Om vi inte agerar nu har vi redan gett upp. Även framtidens generationer har rätt till dansgolvet, utan att skada bergstallens rötter.

Därför kräver vi!

- Ett kolneutralt Finland fram till år 2030.
- Samhällets skatte- och stödsystem måste snabbt bli miljöskyddande.
- En ambitiösare klimatpolitik i Europeiska unionen.
- Klimat- och miljöfostran måste inkluderas i undervisningsplanen på alla utbildningsnivåer.

Aleksi Rytkönen

På söndag 14.4 är det riksdagsval. HUS har två viktiga högskolepolitiska teman som valhuvuden: universitetens resureser måste tryggas genom att öka den offentliga basfinansieringen och högskoleutbildningen ska vara gratis för alla.

Att verka för en avgiftsfri högskoleutbildning är en evighetskamp för studentrörelsen. Tyvärr har högskoleutbildningen från år 2017 varit avgiftsbelagd i alla högskolor i Finland för studenter som kommer från länder utanför EU- och ETA- området. Förnyelsen har misslyckats såväl ur högskolornas som ur studenternas perspektiv. Universiteten har knappt fått någon avkastning alls på terminsavgifterna, men nog kostnader. *

Terminsavgifterna har varit en betydande utmaning för studier i Finland för flera studenter som kommer från länder utanför EU-och ETA-området. * Det är inget under- eftersom få kunniga och begåvade människor födda i Finland har 15 000 extra i bakfickan för terminsavgifter. Uppenbarligen förstås detta inte av Näringslivets forskningsinstitut Etla som föreslagit avgifter för alla studeranden och Finlands universitetsrektorers råd Unifi r.f.  som föreslagit avgifter för att avlägga en till högskoleexamen.  Enligt undersökningar minskar redan en liten läsårsavgift sannolikheten att mindre bemedlade söker sig till högskoleutbildning. Gratis utbildning är bästa garantin för en tillgänglig utbildning. HUS kräver att högskoleutbildningen bevaras avgiftsfri och läsårsavgifterna slopas för studenter som kommer från länder utanför EU- och ETA-området.

För att befrämja utbildningens tillgänglighet uppmanar studentkåren den kommande regeringen att dessutom ta i bruk universitetsindexet permanent och göra en nivåförhöjning på universitetens offentliga basfinansiering. Det här är viktigt eftersom vi studenter inte är lösa från det övriga universitetssamfundet. Vårt välbefinnande och studierna smidighet beror till stor del på hur universitetet klarar sig i sin helhet. Många utmaningar i studenternas vardag- till exempel stockningar i studentservicen- beror på att universiteteten helt enkelt inte har tillräckligt med resurser för att driva sin verksamhet. Nu är det dags att ändra kurs och rösta på beslutsfattare till riksdagen som är beredda att satsa på högskoleutbildning och forskning. Deras betydelse för vårt välbefinnande och jordklotets framtid är helt enkelt oersättlig.

HUS är med i kampanjen #därförvetenskap. Det är en riksdagsvalkampanj för hela det finländska universitetfältet som Helsingfors universitet startat för satsning på forskning och utbildning. Du kan bekanta dig med kampanjen #därförvetenskap här. Inom ramen för kampanjen lönar det sig att komma med och påverka för ett universitetsvänligare Finland. Goda påverkningssätt har listats på Flamma. Välj ditt eget och kom ihåg att rösta. Vi gör förändringen tillsammans!

Därför kräver vi!

- Att grundfinansieringen för universiteten ökas.
- Att universitetsindex tas i bruk permanent.
- Att utbildning som leder till examen bibehålls avgiftsfri - för alla.
- Att ett jämlikhetsprogram utarbetas för att be främja tillgänglighetenpå högre utbildning.

Paula Karhunen

Skribenten är HUS styrelsemedlem år 2019 och en av tre utbildningspolitiskt ansvariga styrelsemedlemmarna



* Vi tog upp problemet med läsårsavgifterna för studenter som kommer från länder utanför EU- eller ETA-området i en insändare i Helsingin Sanomat i januari.

** Hösten 2018 samlade vi internationella studenters tankar om läsårsavgifter och studier i Finland. Du kan läsa dem här.



Berättigad fattigdom?

En svag inkomstnivå är nog helt förståeligt under studietiden. Visst ersätts den senare när en högutbildad samlar in miljoner på sina konton. Och dessutom borde ju ungdomarna förberedas för vuxenlivets hårda kalla värld.

Det är en ledsam myt att fattigdom under studietiden är berättigad. Den här tankekedjan förs allt mer sällan till slutet. Framtidens miljoner tröstar inte mycket när studeranden låter bli att köpa nödvändiga mediciner på grund av den tomma plånboken. Och när räkningarna överförs för indrivning är pratet om ”en insats för den egna framtiden” i själva verket endast sätt att retas. Finländarnas levnadsstandard och boendekvaliteten har rent allmänt ökat under de senaste årtiondena men studerandena har glömts bort från det tåget. Studerandena har under det här årtiondet varit finanspolitikens största förlorare. Samtidigt kommer dagens trettioåringar att tjäna mindre än tidigare generationer och högutbildning är inte längre en garanti för en fast anställning.

Studeranden är den enda människogruppen i Finland som tvingas bli skuldsatta för att få en grundutkomst. I praktiken är en studerande inte berättigad till utkomststöd, det stödet som grundlagen garanterar i sista hand utan att hen först skulle ha lyft hela studielånet. Ja- om studeranden bestämmer sig för att köpa sina nödvändiga mediciner kan det mycket väl hända att hen köper dem med lånta pengar. Studerandena skuldsätts i rekordfart i dag och alltfler får en räkning på 30 000 euro. 

Det är ohållbart att fantisera om att studietiden skulle vara en tid som berättigas av att lida av fattigdom. Undersökningar har visat att en ekonomiskt svår situation inverkar såväl på den fysiska som psykiska hälsan. 70 % av våra studerande berättar även att studiernas forstskridning påverkas: att arbeta, som de flesta gör för att trygga sin grundutkomst, försenar studierna. I våra högskolor studerar en ung generation som utmattade, skuldsatta och landssålda förbereder sig för arbetslivet. Skapas Finland till en global föregångare med dessa medel?

Tillsammans kräver vi något bättre

I studiegemenskaperna upprepas oftast en delad irritation mot Fpa, och inte i onödan. När man försöker räkna ut den tillåtna inkomstmängden med Fpas räknare, eller när man skickar in utredningar om studiernas framskridande och funderar på om man är berättigad till utkomststöd blir även byrokratidjungelns överlevnadsexpert frustrerad. Även om Fpa skulle ha mycket att bättra på borde merparten av klagomålen riktas mot Arkadiabacken. De stora riktlinjerna för hurdan studerandens försörjningsgrund är beslutas av riksdagen. Och de här linjerna har inte varit en vacker syn- som följd av dem lever hälften av studerandena vid Helsingfors universitet under fattigdomsgränsen.

Under valvåren 2019 kräver HUS tillsammans med studentrörelsen något bättre. När socialskyddsreformen utgör ett av huvudmålen för nästan alla partier är det god tid att diskutera studerandenas försörjning. Finlands socialskyddssystem har skapats under en tid som var mycket olik. Behovet av en omfattande reform är skriande och studerandena står i fronten för den högljudda skaran. Vi behöver en socialskyddsreform och vi behöver få med studerandena som en del av det. På lång sikt kan endast ovillkorlig basinkomst svara på medborgarnas behov i den moderna världen där studier, arbetsliv, företagande och lättföretagande, föräldraledigheter, sjukledigheter och oräkneliga andra livssituationer blandas och behovet av en stadig, säker utkomstgrund ökar.

Men som den senaste soteröran har visat uppstår inte förändringarna alltid snabbt. Studeranden har ändå inte råd att vänta. Varje väntedag minskar slantarna i studentens plånbok. På grund av det är vårt mål med ett kortare tidsintervall, rättare sagt genast just nu-tidsintervall, att höja studiestödsnivån med hundra euro per månad. Det här skulle höja studiestödet rimligt jämfört med vad den var före nedskärningarna år 2017. Den allmänna prisnivån ökar, för att inte tala om hyresnivån. Skulle det inte vara rimligt att ta med studiestödet i den här trenden? 

Samtidigt vill vi fortsätta påminna om att det allmänna bostadsbidraget, som även studenterna nuförtiden omfattas av, är ett understöd som betalas hushållsvis mot alla utslag.  Bostadsbidraget måste fås till 2000-talet och erkänna det faktum att rumskompisens inkomster inte hamnar i den gemensamma pengabörsen. Den nya riksdagen bör föra i mål det allmänna bostadsbidragets indivdualitet

En stadig och tillräcklig utkomst ger studeranden en grund på vilket hen kan bygga upp sitt liv. Det är det viktigaste som samhället kan erbjuda för Finlands framtida förmågor.

Därför kräver vi!

→ Det allmänna bostadsbidraget måste kopplas till individen så att inte rumskompisens inkomster påverkar stödbeloppet
→ Studiepenningen måste höjas med 100 euro per månad
→ Studenterna måste omfattas av totalreformen av den sociala tryggheten
→ Det bästa sättet är att reformera den sociala tryggheten genom en övergång till basinkomst utan motprestation.

 

Anna Lemström
Försörjningsansvarig styrelsemedlem
 
Läs mer om studerandes försörjning vid Helsingfors universitet och Aalto-universitetet.

Det var en gång en grupp entusiastiska men lite osäkra studenter. Deras uppgift var att i samarbete med studenthälsovården befrämja medstudenternas hälsa. Men i själva verket visste de inte hur medstuderandena mår och vilka hälsoutmaningar de tampades med. Därför var det svårt att få ett grepp om uppgiften, vilket var frustrerande.

Ur frustrationen växte fram en vilja att ta reda på hur medstudenterna egentligen mår. Hösten 2018 ordnade HUS, som rekryterar och stöder studeranderepresentanterna i SHVS hälsoarbetsgrupper, en workshop för dem där vi utvecklade en välbefinnandeenkät tillsammans. Tanken med enkäten var att svara på frågan: hur mår studerandena vid Helsingfors universitet?

På basis av den nationella Högskolestuderandes hälsoundersökning vet vi att upp till 30 procent av högskolestuderandena rapporterar att de lider av psykiska svårigheter. Enligt forskarna Juhani Saari och Tiia Villa förklaras de ökade psykiska symptomen, i jämförelse med början av 2000-talet, av studerandenas alltmer kroniska utkomstproblem samt av ensamheten och avsaknaden av samtalsstöd med närstående. Gällande utkomstproblemen är universitetet mer maktlöst än i kampen mot ensamheten. Upplever studerandena vid Helsingfors universitet samhörighet med någon grupp?

På universitetsnivå kan välbefinnandeenkätens resultat utnyttjas i den beslutsberedning som gäller hela universitetet. Det här är speciellt viktigt just nu när  den nya finansieringsmodellen för universiteten, som styr dem att utexaminera så många studenter som möjligt inom utsatt tid tas i bruk 2021. En välmående student kan studera smidigt.

Resultaten kan granskas självständigt på fakultetsnivå och i förhållande till de andra fakulteternas medeltal. Vad kunde förbättras vid den egna fakulteteten och vilken praxis skulle andra kunna dra nytta av? Genom att ta tag i de uppkomna svagheterna och besluta hur situationen kan förbättras samt genom att systematiskt och målmedvetet satsa på valda metoder kan studerandes välbefinnande förbättras och samtidigt kan universitetets mål främjas.

För att allt detta ska vara möjligt behövs en förtroendeingivande mängd svar på HUS välbefinnandeenkät. Stort tack till dig som redan har besvarat enkäten! Om du ännu inte har besvarat den så gör det nu utan dröjsmål. Utöver att du hjälper HUS och studentrepresentanterna i hälsoarbetsgrupperna att utföra en effektivare intressebevakning på dina och dina medstudenters vägnar kan du delta i utlottningen av produktpriser med välbefinnandetema!

Nu i mars söker HUS återigen nya studentrepresentanter till hälsoarbetsgrupperna. Den här gången behöver de inte enbart arbeta utgående från sina och närkretsens uppfattningar utan får tillgång till HUS välbefinnandeenkäts data om studenterna vid den egna fakulteten.  De är förhoppningsvis lika inspirerade som sina företrädare men tack vare kunskapen säkrare än dem.

Besvara HUS välbefinnandeenkät här (enkäten stängs 31.3.):
http://bit.ly/vbenkat

Ansök om att bli studentrepresentant i en hälsoarbetsgrupp (ansökningstiden upphör 24.3):
https://hyy.helsinki.fi/sv/halsoarbetsgruppsansokan

Sofia Lindqvist
sakkunnig vid HUS (boende, hälsa, staden)

Undervisnings- och kulturministeriets verkställandeplan för framtidsplanen Vision 2030 publicerades i slutet på januari. Det är glädjande att man inom ramen för det strävar att utveckla högskolepersonalens välbefinnande: "Högskolor som bästa arbetsplats i Finland" är ett av utvecklingsprogrammen för framtidsplanen.

Förutom personalens välbefinnande behöver även studerandenas välbefinnande uppmärksammas. Vi lever i ett korstryck med flera faktorer. Förutom att slutföra våra studier borde vi skaffa en utkomst, skapa nätverk för framtida anställning och rädda världen. Inte konstigt att en tredjedel av oss inte mår gott psykiskt *.

Tyvärr kommer resultaten från Vision 2030 sannolikt att ge oss mer illamående. En ny finansieringsmodell för universitet som träder i kraft år 2021, utarbetades också inom ramen för visionen. Finansieringsmodellen belönar universiteten enligt hur många studerande som utexamineras och hur de utexamineras Mest finansiering kommer universiteten att få av staten för de studeranden som utexamineras enligt utsatt tid. Minst får högskolorna för de studerande som avlägger sin andra examen. **

Således kommer universiteten snart att få nya ekonomiska drivkrafter för att få ut studerandena ur högskolan så fort som möjligt. Det här kommer säkert att påverka studievardagen. Vi hoppas att avläggandet av examina främjas i högskolorna med studerandevänliga metoder. Vi behöver inte  piskor utan satsningar på vårt välbefinnande. Det är bl.a. tillräckliga studiepsykologtjänster, flexibla undervisningsformer  och en studiemiljö fri från trakasserier och mobbning.  Vår utexaminering främjas också av en kvalitativ studievägledning. Lyckligtvis har utvecklingsarbetet vid Helsingfors universitet redan inletts. Ett exempel på det är Handledningshörnan som öppnats för studenterna nu i februari ***

Förutom att främja studievägledningen och studerandenas välbefinnande blir även en flexibel övergång från ett område till ett annat aktuellt för högskolorna. När statsmakten försvårar avläggandet av en annan examen utöver förstagångskvoter med finansieringsmodellen är det viktigt att studenten kan byta inriktning mitt under studierna. Få av oss vet när vi söker till den första studieplatsen vad vi verkligen vill studera som äldre eller arbeta med.

Låt oss samarbeta med hela universitetssamfundet för att anpassandet av finansieringsmodellen genomförs på ett så studerandevänligt sätt som möjligt vid Helsingfors universitet!


Aleksi Rytkönen

 
* SHVS Hälsoundersökning för högskolestuderande 2016 http://www.yths.fi/kott2016  2016

** Undervisnings- och kulturministeriets pressmeddelande om högskolornas nya finansieringsmodell 17.1.2019
https://minedu.fi/sv/artikel/-/asset_publisher/korkeakouluille-uusi-raho... och studentkårernas ställningstagande om ämnet publicerad hösten 2018: https://hyy.helsinki.fi/sv/content/högklassig-kompetens-och-branschöverskridande-innovationer-–-nej-till-examina-på-löpande

*** Studerandenas egen Handledningshörna öppnar i Kajsahuset i februari 2019. I hörnan får studerandena vägledning och rådgivning med lågtröskel i ärenden gällande välbefinnande, arbetssökning och digitala färdigheter.
 https://guide.student.helsinki.fi/sv/artikel/handledningshornan

 

 

 

 



Pages