Blogg

Vi lever i en tid där unga upplever klimatångest, en berättigad rädsla för jordklotet. Inom politiken har man under senaste tiden talat mycket om statsekonomin och den ökade skulden. För länge har man ändå åsidosatt den verkliga skulden som den unga generationen får betala. Klimatförändringen har skyfflats under mattan och klimatförändringen har varit ”det som ska låta bli att sägas vid namn”, med hänvisning till en populär fantasiromanserie för ungdomar.

De unga blundar inte för mänsklighetens största problem. Runt om i världen har det ordnats klimatstrejker och klimatmarscher- man vill få till stånd en förändring nu. Studenternas nationella klimatstrejk  ordnas 5.4. och Klimatmarsch 6.4., där de studenter som deltar har en stor möjlighet att påverka. Påverkningsbäckarna växer till åar men vi behöver ett världshav. Vi behöver en modig och radikal politik.

Mellan åtta riksdagspartier råder det i viss mån konsensus om klimatpolitikens betydelse. Tyvärr är målen fortfarande inte på en tillräcklig nivå. Under den senaste regeringsperioden satsades det bland annat på att öka avverkningar som när de förverkligas skulle minska kolgapen avsevärt. Finland måste vara kolneutralt redan år 2030, och det här kräver utöver en minskad avverkning även betydande förändringar av energiproduktionen samt samhällets skatte- och bidragssystem. Medvetenheten om temats betydelse måste ökas genom att inkludera miljöfostran i läroplanerna för olika utbildningsstadier.

Den påverkande klimatpolitiken får inte stanna inom Finlands gränser. Finland måste göra allt under sitt kommande ordförandeskap i Europeiska unionen för att klimatet inte värms upp med mer än 1,5 grader. Att vinna kampen mot klimatförändringen kräver att hela Europa sitter i samma båt.

För tillfället ser vi blåögt ner för en brant. Det är dags att fatta de besluten som man tidigare har undvikit och flytt. Om vi inte agerar nu har vi redan gett upp. Även framtidens generationer har rätt till dansgolvet, utan att skada bergstallens rötter.

Därför kräver vi!

- Ett kolneutralt Finland fram till år 2030.
- Samhällets skatte- och stödsystem måste snabbt bli miljöskyddande.
- En ambitiösare klimatpolitik i Europeiska unionen.
- Klimat- och miljöfostran måste inkluderas i undervisningsplanen på alla utbildningsnivåer.

Aleksi Rytkönen

På söndag 14.4 är det riksdagsval. HUS har två viktiga högskolepolitiska teman som valhuvuden: universitetens resureser måste tryggas genom att öka den offentliga basfinansieringen och högskoleutbildningen ska vara gratis för alla.

Att verka för en avgiftsfri högskoleutbildning är en evighetskamp för studentrörelsen. Tyvärr har högskoleutbildningen från år 2017 varit avgiftsbelagd i alla högskolor i Finland för studenter som kommer från länder utanför EU- och ETA- området. Förnyelsen har misslyckats såväl ur högskolornas som ur studenternas perspektiv. Universiteten har knappt fått någon avkastning alls på terminsavgifterna, men nog kostnader. *

Terminsavgifterna har varit en betydande utmaning för studier i Finland för flera studenter som kommer från länder utanför EU-och ETA-området. * Det är inget under- eftersom få kunniga och begåvade människor födda i Finland har 15 000 extra i bakfickan för terminsavgifter. Uppenbarligen förstås detta inte av Näringslivets forskningsinstitut Etla som föreslagit avgifter för alla studeranden och Finlands universitetsrektorers råd Unifi r.f.  som föreslagit avgifter för att avlägga en till högskoleexamen.  Enligt undersökningar minskar redan en liten läsårsavgift sannolikheten att mindre bemedlade söker sig till högskoleutbildning. Gratis utbildning är bästa garantin för en tillgänglig utbildning. HUS kräver att högskoleutbildningen bevaras avgiftsfri och läsårsavgifterna slopas för studenter som kommer från länder utanför EU- och ETA-området.

För att befrämja utbildningens tillgänglighet uppmanar studentkåren den kommande regeringen att dessutom ta i bruk universitetsindexet permanent och göra en nivåförhöjning på universitetens offentliga basfinansiering. Det här är viktigt eftersom vi studenter inte är lösa från det övriga universitetssamfundet. Vårt välbefinnande och studierna smidighet beror till stor del på hur universitetet klarar sig i sin helhet. Många utmaningar i studenternas vardag- till exempel stockningar i studentservicen- beror på att universiteteten helt enkelt inte har tillräckligt med resurser för att driva sin verksamhet. Nu är det dags att ändra kurs och rösta på beslutsfattare till riksdagen som är beredda att satsa på högskoleutbildning och forskning. Deras betydelse för vårt välbefinnande och jordklotets framtid är helt enkelt oersättlig.

HUS är med i kampanjen #därförvetenskap. Det är en riksdagsvalkampanj för hela det finländska universitetfältet som Helsingfors universitet startat för satsning på forskning och utbildning. Du kan bekanta dig med kampanjen #därförvetenskap här. Inom ramen för kampanjen lönar det sig att komma med och påverka för ett universitetsvänligare Finland. Goda påverkningssätt har listats på Flamma. Välj ditt eget och kom ihåg att rösta. Vi gör förändringen tillsammans!

Därför kräver vi!

- Att grundfinansieringen för universiteten ökas.
- Att universitetsindex tas i bruk permanent.
- Att utbildning som leder till examen bibehålls avgiftsfri - för alla.
- Att ett jämlikhetsprogram utarbetas för att be främja tillgänglighetenpå högre utbildning.

Paula Karhunen

Skribenten är HUS styrelsemedlem år 2019 och en av tre utbildningspolitiskt ansvariga styrelsemedlemmarna



* Vi tog upp problemet med läsårsavgifterna för studenter som kommer från länder utanför EU- eller ETA-området i en insändare i Helsingin Sanomat i januari.

** Hösten 2018 samlade vi internationella studenters tankar om läsårsavgifter och studier i Finland. Du kan läsa dem här.



Berättigad fattigdom?

En svag inkomstnivå är nog helt förståeligt under studietiden. Visst ersätts den senare när en högutbildad samlar in miljoner på sina konton. Och dessutom borde ju ungdomarna förberedas för vuxenlivets hårda kalla värld.

Det är en ledsam myt att fattigdom under studietiden är berättigad. Den här tankekedjan förs allt mer sällan till slutet. Framtidens miljoner tröstar inte mycket när studeranden låter bli att köpa nödvändiga mediciner på grund av den tomma plånboken. Och när räkningarna överförs för indrivning är pratet om ”en insats för den egna framtiden” i själva verket endast sätt att retas. Finländarnas levnadsstandard och boendekvaliteten har rent allmänt ökat under de senaste årtiondena men studerandena har glömts bort från det tåget. Studerandena har under det här årtiondet varit finanspolitikens största förlorare. Samtidigt kommer dagens trettioåringar att tjäna mindre än tidigare generationer och högutbildning är inte längre en garanti för en fast anställning.

Studeranden är den enda människogruppen i Finland som tvingas bli skuldsatta för att få en grundutkomst. I praktiken är en studerande inte berättigad till utkomststöd, det stödet som grundlagen garanterar i sista hand utan att hen först skulle ha lyft hela studielånet. Ja- om studeranden bestämmer sig för att köpa sina nödvändiga mediciner kan det mycket väl hända att hen köper dem med lånta pengar. Studerandena skuldsätts i rekordfart i dag och alltfler får en räkning på 30 000 euro. 

Det är ohållbart att fantisera om att studietiden skulle vara en tid som berättigas av att lida av fattigdom. Undersökningar har visat att en ekonomiskt svår situation inverkar såväl på den fysiska som psykiska hälsan. 70 % av våra studerande berättar även att studiernas forstskridning påverkas: att arbeta, som de flesta gör för att trygga sin grundutkomst, försenar studierna. I våra högskolor studerar en ung generation som utmattade, skuldsatta och landssålda förbereder sig för arbetslivet. Skapas Finland till en global föregångare med dessa medel?

Tillsammans kräver vi något bättre

I studiegemenskaperna upprepas oftast en delad irritation mot Fpa, och inte i onödan. När man försöker räkna ut den tillåtna inkomstmängden med Fpas räknare, eller när man skickar in utredningar om studiernas framskridande och funderar på om man är berättigad till utkomststöd blir även byrokratidjungelns överlevnadsexpert frustrerad. Även om Fpa skulle ha mycket att bättra på borde merparten av klagomålen riktas mot Arkadiabacken. De stora riktlinjerna för hurdan studerandens försörjningsgrund är beslutas av riksdagen. Och de här linjerna har inte varit en vacker syn- som följd av dem lever hälften av studerandena vid Helsingfors universitet under fattigdomsgränsen.

Under valvåren 2019 kräver HUS tillsammans med studentrörelsen något bättre. När socialskyddsreformen utgör ett av huvudmålen för nästan alla partier är det god tid att diskutera studerandenas försörjning. Finlands socialskyddssystem har skapats under en tid som var mycket olik. Behovet av en omfattande reform är skriande och studerandena står i fronten för den högljudda skaran. Vi behöver en socialskyddsreform och vi behöver få med studerandena som en del av det. På lång sikt kan endast ovillkorlig basinkomst svara på medborgarnas behov i den moderna världen där studier, arbetsliv, företagande och lättföretagande, föräldraledigheter, sjukledigheter och oräkneliga andra livssituationer blandas och behovet av en stadig, säker utkomstgrund ökar.

Men som den senaste soteröran har visat uppstår inte förändringarna alltid snabbt. Studeranden har ändå inte råd att vänta. Varje väntedag minskar slantarna i studentens plånbok. På grund av det är vårt mål med ett kortare tidsintervall, rättare sagt genast just nu-tidsintervall, att höja studiestödsnivån med hundra euro per månad. Det här skulle höja studiestödet rimligt jämfört med vad den var före nedskärningarna år 2017. Den allmänna prisnivån ökar, för att inte tala om hyresnivån. Skulle det inte vara rimligt att ta med studiestödet i den här trenden? 

Samtidigt vill vi fortsätta påminna om att det allmänna bostadsbidraget, som även studenterna nuförtiden omfattas av, är ett understöd som betalas hushållsvis mot alla utslag.  Bostadsbidraget måste fås till 2000-talet och erkänna det faktum att rumskompisens inkomster inte hamnar i den gemensamma pengabörsen. Den nya riksdagen bör föra i mål det allmänna bostadsbidragets indivdualitet

En stadig och tillräcklig utkomst ger studeranden en grund på vilket hen kan bygga upp sitt liv. Det är det viktigaste som samhället kan erbjuda för Finlands framtida förmågor.

Därför kräver vi!

→ Det allmänna bostadsbidraget måste kopplas till individen så att inte rumskompisens inkomster påverkar stödbeloppet
→ Studiepenningen måste höjas med 100 euro per månad
→ Studenterna måste omfattas av totalreformen av den sociala tryggheten
→ Det bästa sättet är att reformera den sociala tryggheten genom en övergång till basinkomst utan motprestation.

 

Anna Lemström
Försörjningsansvarig styrelsemedlem
 
Läs mer om studerandes försörjning vid Helsingfors universitet och Aalto-universitetet.

Det var en gång en grupp entusiastiska men lite osäkra studenter. Deras uppgift var att i samarbete med studenthälsovården befrämja medstudenternas hälsa. Men i själva verket visste de inte hur medstuderandena mår och vilka hälsoutmaningar de tampades med. Därför var det svårt att få ett grepp om uppgiften, vilket var frustrerande.

Ur frustrationen växte fram en vilja att ta reda på hur medstudenterna egentligen mår. Hösten 2018 ordnade HUS, som rekryterar och stöder studeranderepresentanterna i SHVS hälsoarbetsgrupper, en workshop för dem där vi utvecklade en välbefinnandeenkät tillsammans. Tanken med enkäten var att svara på frågan: hur mår studerandena vid Helsingfors universitet?

På basis av den nationella Högskolestuderandes hälsoundersökning vet vi att upp till 30 procent av högskolestuderandena rapporterar att de lider av psykiska svårigheter. Enligt forskarna Juhani Saari och Tiia Villa förklaras de ökade psykiska symptomen, i jämförelse med början av 2000-talet, av studerandenas alltmer kroniska utkomstproblem samt av ensamheten och avsaknaden av samtalsstöd med närstående. Gällande utkomstproblemen är universitetet mer maktlöst än i kampen mot ensamheten. Upplever studerandena vid Helsingfors universitet samhörighet med någon grupp?

På universitetsnivå kan välbefinnandeenkätens resultat utnyttjas i den beslutsberedning som gäller hela universitetet. Det här är speciellt viktigt just nu när  den nya finansieringsmodellen för universiteten, som styr dem att utexaminera så många studenter som möjligt inom utsatt tid tas i bruk 2021. En välmående student kan studera smidigt.

Resultaten kan granskas självständigt på fakultetsnivå och i förhållande till de andra fakulteternas medeltal. Vad kunde förbättras vid den egna fakulteteten och vilken praxis skulle andra kunna dra nytta av? Genom att ta tag i de uppkomna svagheterna och besluta hur situationen kan förbättras samt genom att systematiskt och målmedvetet satsa på valda metoder kan studerandes välbefinnande förbättras och samtidigt kan universitetets mål främjas.

För att allt detta ska vara möjligt behövs en förtroendeingivande mängd svar på HUS välbefinnandeenkät. Stort tack till dig som redan har besvarat enkäten! Om du ännu inte har besvarat den så gör det nu utan dröjsmål. Utöver att du hjälper HUS och studentrepresentanterna i hälsoarbetsgrupperna att utföra en effektivare intressebevakning på dina och dina medstudenters vägnar kan du delta i utlottningen av produktpriser med välbefinnandetema!

Nu i mars söker HUS återigen nya studentrepresentanter till hälsoarbetsgrupperna. Den här gången behöver de inte enbart arbeta utgående från sina och närkretsens uppfattningar utan får tillgång till HUS välbefinnandeenkäts data om studenterna vid den egna fakulteten.  De är förhoppningsvis lika inspirerade som sina företrädare men tack vare kunskapen säkrare än dem.

Besvara HUS välbefinnandeenkät här (enkäten stängs 31.3.):
http://bit.ly/vbenkat

Ansök om att bli studentrepresentant i en hälsoarbetsgrupp (ansökningstiden upphör 24.3):
https://hyy.helsinki.fi/sv/halsoarbetsgruppsansokan

Sofia Lindqvist
sakkunnig vid HUS (boende, hälsa, staden)

Undervisnings- och kulturministeriets verkställandeplan för framtidsplanen Vision 2030 publicerades i slutet på januari. Det är glädjande att man inom ramen för det strävar att utveckla högskolepersonalens välbefinnande: "Högskolor som bästa arbetsplats i Finland" är ett av utvecklingsprogrammen för framtidsplanen.

Förutom personalens välbefinnande behöver även studerandenas välbefinnande uppmärksammas. Vi lever i ett korstryck med flera faktorer. Förutom att slutföra våra studier borde vi skaffa en utkomst, skapa nätverk för framtida anställning och rädda världen. Inte konstigt att en tredjedel av oss inte mår gott psykiskt *.

Tyvärr kommer resultaten från Vision 2030 sannolikt att ge oss mer illamående. En ny finansieringsmodell för universitet som träder i kraft år 2021, utarbetades också inom ramen för visionen. Finansieringsmodellen belönar universiteten enligt hur många studerande som utexamineras och hur de utexamineras Mest finansiering kommer universiteten att få av staten för de studeranden som utexamineras enligt utsatt tid. Minst får högskolorna för de studerande som avlägger sin andra examen. **

Således kommer universiteten snart att få nya ekonomiska drivkrafter för att få ut studerandena ur högskolan så fort som möjligt. Det här kommer säkert att påverka studievardagen. Vi hoppas att avläggandet av examina främjas i högskolorna med studerandevänliga metoder. Vi behöver inte  piskor utan satsningar på vårt välbefinnande. Det är bl.a. tillräckliga studiepsykologtjänster, flexibla undervisningsformer  och en studiemiljö fri från trakasserier och mobbning.  Vår utexaminering främjas också av en kvalitativ studievägledning. Lyckligtvis har utvecklingsarbetet vid Helsingfors universitet redan inletts. Ett exempel på det är Handledningshörnan som öppnats för studenterna nu i februari ***

Förutom att främja studievägledningen och studerandenas välbefinnande blir även en flexibel övergång från ett område till ett annat aktuellt för högskolorna. När statsmakten försvårar avläggandet av en annan examen utöver förstagångskvoter med finansieringsmodellen är det viktigt att studenten kan byta inriktning mitt under studierna. Få av oss vet när vi söker till den första studieplatsen vad vi verkligen vill studera som äldre eller arbeta med.

Låt oss samarbeta med hela universitetssamfundet för att anpassandet av finansieringsmodellen genomförs på ett så studerandevänligt sätt som möjligt vid Helsingfors universitet!


Aleksi Rytkönen

 
* SHVS Hälsoundersökning för högskolestuderande 2016 http://www.yths.fi/kott2016  2016

** Undervisnings- och kulturministeriets pressmeddelande om högskolornas nya finansieringsmodell 17.1.2019
https://minedu.fi/sv/artikel/-/asset_publisher/korkeakouluille-uusi-raho... och studentkårernas ställningstagande om ämnet publicerad hösten 2018: https://hyy.helsinki.fi/sv/content/högklassig-kompetens-och-branschöverskridande-innovationer-–-nej-till-examina-på-löpande

*** Studerandenas egen Handledningshörna öppnar i Kajsahuset i februari 2019. I hörnan får studerandena vägledning och rådgivning med lågtröskel i ärenden gällande välbefinnande, arbetssökning och digitala färdigheter.
 https://guide.student.helsinki.fi/sv/artikel/handledningshornan

 

 

 

 



Studentkåren vid Helsingfors universitet fyllde 150 år i år. Studentkåren som nått en rätt mogen ålder har en livlig ungdom bakom sig. Redan på 1800-talet var studenterna med om att bygga upp landet och skapa ett skriftspråk, en flagga, nationalsången Vårt land och en identitet. Under inbördeskriget stred studenter på båda sidor. Efter kriget deltog de i att etablera landets politiska och ekonomiska system. På 1950-talet väcktes studenternas oro för u-länder och då var de med om att introducera u-landsbiståndet i Finland.

Studentradikalismen blomstrade när studentkåren fyllde 100 år. Gamla studenthuset ockuperades eftersom studentkåren ansågs ha fjärmat sig från studentens vardag. Studentkåren upplevdes som ett viktigt, men avlägset samfund. Till skillnad för 50 år sedan, har studentkåren under jubileumsåret i år poängterat hur viktigt det är att förstärka gemenskapen och jämlikheten. Vi har funderat på hur alla studenter kan involveras.

Studentkåren är som en liten kommun inom en stad. Den samlar studenter från såväl kommuner som länder och erbjuder en gemenskap, ett skyddsnätverk och nöjen. Tillhörigheten kan sättas i ett större sammanhang också, som att vara en del av samfundet i staden och hela Finland: sociala skillnader och att allt fler är mindre bemedlade är de växande städernas utmaningar. Psykisk ohälsa bland unga har blivit vanligare, ensamheten större och klyftan mellan bostadsområdena bredare. Det är allt tydligare att det behövs en gemenskap. Därför är det viktigt att studenternas gemenskap i den här staden når utanför den egna kretsen.

En ny tid innebär att vi inte ska isolera oss i våra egna samfund. Vi ska i stället göra saker tillsammans och bära ansvar också för sådana problem som inte finns just på vår bakgård eller bakom hörnet. Det här kräver att vi omdefinierar vad vi menar med närkrets och det gemensamma. Vi måste se gemenskapen som något större än bara den som vi har inom vår krets. I den nya verkligheten är vi redo att göra något åt orättvisorna i samhället och vara en kraft som försvarar bildning och människovärdet.

Studentkåren måste våga vara radikal även i framtiden. Kanske är vi tvungna att väcka bestörtning och skaka om i de existerande maktstrukturerna ifall de förhindrar utveckling. Studentkåren ska våga handla för de svagaste i samhället och för dem, vars liv kantas av dystrare utsikter och knappare resurser. Vi ska delta i det gemensamma arbetet, som bygger upp en bättre stad för alla samt våga drömma stort, kräva det omöjliga och sedan förverkliga dem.

När jag tänker på de följande 150 åren ser jag en studentkår, vars gemenskap är en resurs för att främja jämlikhet, hållbar utveckling och bildning. Jag ser en studentkår som aktivt försvarar de värden som är viktiga för studenterna i stad och samhälle. Jag ser en studentkår som förändrar världen.

Suvi Pulkkinen

Skribenten är ordförande för Studentkåren vid Helsingfors universitet. Hon har studerat utbildningssociologi och -politik och verkade aktivt i föreningar och i studentkåren under sin studietid.

Kuvassa Noora Paakki nojaa kaiteeseen vanhan talon portaikossa

Du kan säkert erinra dig om hur du kände dig när du fick meddelandet: ”Gratulerar, du har antagits som studerande!”. Det kanske kändes oerhört spännande, och lite skrämmande samtidigt, men du var säkert i grund och botten ivrig, glad och nöjd. I början av studietiden blandades dessa känslor ändå med realiteterna om studietidens utmaningar och arbetsbördor. Det går inte att förneka den oerhörda stress som studierna orsakar för individen. Samtidigt växer betydelsen av de knep man kan klara av vardagen med.

Under studietiden blir förväntningarna, såväl de yttre som de inre, större. Din stresstolerans och metoderna för att tacklas med pressen sätts på prov. Hjärnan arbetar på nya nivåer och förmågan att ha kontroll över livet testas. För att inte tala om att arbeta vid sidan om studierna: mer än hälften av universitets- och högskolestudenterna jobbar samtidigt. Utöver dessa faktorer påverkar även individuella egenskaper och livssituationen överlag hur belastande studierna upplevs. Allt detta är en sann utmaning för välbefinnandet.

När vi tänker på alla dessa utmaningar som hänger ihop med studietiden bör vi fundera på hur vi kunde minska på belastningen och göra det utmanande livsskedet en gnutta lättare. Gäller fortfarande talesättet ”ett hårt arbete kräver hårda nöjen”? Jag anser att det egentligen borde heta ”ett hårt arbete kräver ett ännu hårdare fokus på välmåendet”.

Det finns flera sätt att ta hand om sitt välbefinnande och sina krafter. Det gamla talesättet jag nämnde förknippas ofta med att rusmedel är ett sätt att koppla av. Ett obestridligt faktum är att fester och rusmedel hänger ihop med studentkulturen. Men nuförtiden använder studerande rusmedel i allt mindre grad. Andelen nyktra universitetsstudenter har till och med fördubblats sedan år 2000. Det finns inga belägg för att rusmedel skulle lätta på belastningen över en lång tid, utan snarare endast slumpmässigt och kortvarigt. Därför ska fokus ligga på andra metoder för att tackla stress.

I stället för snabba vinster med stresshantering har det visat sig vara bäst att satsa på metoder i vardagen som kan göras under dagen, om kvällarna och på helgerna. Det finns även bevis på att fritidssysselsättningar i sig inte främjar återhämtningen. Det är de mentala kopplingarna till dem som har betydelse: att ta bort tankarna från vardag och jobb, att slappna av, att utveckla sig själv och att känna att man har kontroll. Allt detta främjar uthålligheten.

Var och en borde fundera på och känna igen de stresshanteringsknep som passar för en själv. Hur kan du återställa dina krafter som du förbrukat på studierna? Kunde något av de här exemplen för att fly vardagen passa dig:

  • Motion eller gruppidrott
  • Njuta av naturen
  • Handarbete eller pyssel
  • Kultur- eller konst, kanske film
  • Tid tillsammans med vänner, familj eller husdjur
  • Skriva eller fotografera
  • Lösa sudoku eller korsord
  • Den nödvändiga lättjan och den fria tillvaron utan mål och mening?

Glöm alltså inte, att ett hårt arbete kräver ännu mer målmedvetna handlingar för att ta hand om sin hälsa. Satsa på de sätt, som hjälper dig att återhämta dig. Då kan du känna dig avslappnad på riktigt mitt i den hektiska vardagen.

Skribent:
Noora Paakki
Projektplanerare Nyyti ry
Projektet KUPLA – studerande som förnyare av rusmedelskultur

Källor:
Hälsoundersökningen för högskolestudenter 2016, http://www.yths.fi/filebank/4300-KOTT_uusin_2016.pdf

Sonnentag & Fritz 2007. The Recovery Experience Questionnaire: Development and validation of a measure for assessing recuperation and unwinding from work. Journal of Occupational Health Psychology, 12, 204– 221.

Statistikcentralen: Utbildningsstatistik – Sysselsättning bland studerande
Resumé på svenska: https://www.stat.fi/til/opty/2015/opty_2015_2017-03-17_sv.pdf
Längre version på finska: https://www.stat.fi/til/opty/2015/opty_2015_2017-03-17_fi.pdf  

Saftglaset som välte omkull var den berömda sista droppen för mig. Jag tog för mig av lunchen som vanligt vid Porthanias Unicafe och samtidigt stötte jag till dricksglaset. Jag började stortjuta hysteriskt när jag genom tårarna såg min våta lunch i saftsörjan.

En plötslig kris hade skakat om min förening, vars ordförande jag var då detta skedde. Även medierna intresserade sig för det som hänt och att svara på reportrarnas svåra frågor var överraskande tungt. Samtidigt var jag orolig för om någon alls skulle våga komma på våra evenemang och för hur hela situationen skulle påverka intresset att bli aktiv inom föreningen.

Min vän som gjort mig sällskap på lunchen bad mig sätta ner mig vid närmaste bord. Kassapersonalen ersatte min förstörda måltid med en ny – och gav mig en stor bunt näsdukar. Både min vän och den för mig helt främmande Unicafeanställda frågade mig uppriktigt: Är allt väl och kan jag hjälpa dig på något vis?

HUS-kampanjen #alltväl? har som mål att krossa stigmat som förknippas med psykisk ohälsa och den rädsla som hänger ihop med att söka hjälp. Till och med 30 procent av högskolestudenterna lider av problem med den psykiska hälsan. Jag vill ändå poängtera att var och en av oss har en psykisk hälsa. Det betyder att det är vanligt att ibland må bättre och ibland sämre. Depression är den mest förekommande diagnosen bland studerande som lider av psykisk ohälsa. Förutom depression kan vi alla under våra liv känna av en del andra symtom: sömnlöshet, ångest, isolation, stress och svårigheter med självkänslan. Även om vi talar om lindrigare symtom är dessa på samma sätt faktorer som inverkar på välmåendet. Alla är orsaker att söka hjälp.

Föreningen för mental hälsa i Finland erbjuder utbildning, som fokuserar på de första stegen i att vårda psykisk ohälsa. I våras arrangerade HUS kursen Första hjälpen för mental hälsa 2, som gav deltagarna medel att erbjuda hjälp samt ge råd om att söka sig till vård. Helgutbildningen hölls av Päivi Kohta, som är sakkunnig på Nyyti. Vi som deltog fick veta massor om de mest förekommande psykiska problemen. Jag minns bäst hur viktigt det är att tala om saker, både som metod att hjälpa den behövande och för att avdramatisera det obefogade stigmat.

Det är vanligt att förringa de första symtomen eller att inte känna igen dem. Att göra något i ett tidigt skede är en signal från medmänniskorna om att det inte är meningen att man är ensam med sina problem och att det inte är något att skämmas för. Att ingripa i ett tidigt skede kan även försnabba processen att få hjälp och att således må bättre.

I handboken Haavoittuva mieli – tunnista ja tue listas de första stegen för att behandla psykisk ohälsa. Dessa medel kan vägleda den som hjälper den behövande:

  1. Närma dig situationen, analysera den och erbjud hjälp i krisen. Det vill säga: fråga om allt är väl
  2. Lyssna öppet, fördöm inte
  3. Ge stöd och erbjud information
  4. Sporra den andra till att ta hand om sig själv
  5. Uppmuntra vid behov att söka professionell hjälp

När du hjälper andra får du inte glömma att ta hand om dig själv också. Att hjälpa andra ska inte heller bli en belastning för den som hjälper. Kom ihåg att det inte heller finns en tydlig vägkarta för hur man ska göra eller hur man ska hitta ”de rätta” orden. En viktig poäng att minnas är att frågor inte gör situationen värre. Att tala öppet om självmord uppmuntrar inte heller till aktiva gärningar – tvärtom. Dina frågor visar din oro och omtanke för den andra människan.

Jag minns fortfarande inte om jag någonsin betalade för lunchen. Men det jag minns är omsorgen om mig. Samma dag tog jag modet till mig och sökte diskussionsstöd. Jag fick samtalstid till Studenthälsans psykolog inom en nära framtid samt akuttid till psykologen. Diskussionsstödet hjälpte mig att bearbeta händelserna.

Föreningsverksamhet främjar i bästa fall det psykiska välmåendet. I föreningar och nationer får man arbeta för det gemensamma goda, utveckla sitt kunnande och skapa nära relationer. I värsta fall kan även föreningsverksamheten ta kål på den aktiva medlemmen. Du, jag, vem som helst av oss kan fråga studiekompisen ”om allt är väl?” eller att ”jag har lagt märke till att allt inte är okej, kan jag hjälpa dig på något sätt?”.

Laura Wathén
Styrelsemedlem i HUS 2018, styrelseordförande 2019

Laura Wathén

Källor: Kitchener, B., Jorm, A., Kelly, C., Lassander, M., & Karila-Hietala, R. (2015) Haavoittuva mieli – tunnista ja tue. Första hjälpen för mental hälsa 2. Föreningen för mental hälsa i Finland.

HYYn viestintäharjoittelija Saana Lehtinen ison alppiruusupensaan edessä

Endast 66 % av högskolestuderandena upplever att de mår psykiskt bra, visar en undersökning som Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) genomförde 2016. Enligt samma hälsoundersökning har cirka en tredjedel av de studerande psykiska problem.

Ökningen av de psykiska problemen bland studerande är oroande. Med tanke på alla belastande faktorer i den studerandes livssituation är utvecklingen inte överraskande. Det är utmattande att ständigt bekymra sig över studieframstegen och t.ex. hur pengarna ska räcka till. Många studerande arbetar på deltid vid sidan av sina studier, vilket ökar stressen i vardagen. Vardagarna tillbringas i föreläsningssalar och tentamensrum, veckosluten på arbetet. När många fast anställda har jullov arbetar studenterna och skickar sommarjobbsansökningar i ansökningsprocesser som inleds tidigare för varje år. Gränsen mellan fritid, arbete och studier är otydlig. Ibland blir studentens vardag så utmattande att det behövs en paus från den.

Jag blev utmattad efter att ha studerat några år i mina drömmars bransch. Innan dess hade jag flyttat till min föregående studieplats hundratals kilometer från min hemstad Helsingfors, blivit besviken på studierna, pluggat för nya inträdesförhör, fått en ny studieplats och flyttat tillbaka till Helsingfors. Jag var lycklig och tacksam över min nya studieplats. Jag ville få ut allt av studielivet och blev föreningsaktiv samtidigt som jag höll en hård studietakt. Vid sidan av studierna och föreningsaktiviteten fylldes min kalender av ett fysiskt tungt deltidsarbete där arbetsdagarna ibland var tio timmar långa. Det fanns också andra saker som stressade mig i vardagen.

Efterklokt kan jag tydligt se varför jag blev utbränd, men i den inledande glädjen över min nya studieplats undrade jag bara varför jag hade sådan ångest mitt i allt jag uppnått. Jag sov allt mindre och sämre och åt oregelbundet. En morgon var jag så trött att jag inte kom ihåg hur man använde dörrhandtaget, och fick en kort stund panik när jag presenterade mig för en ny bekantskap och först inte kom ihåg mitt eget förnamn.

Det gäller att ta itu med situationen i tid om vardagen blir ångestfylld. Tveka inte att anlita SHVS mentalvårdstjänster. De finns till för dig.
Studenter kan och får bli sjuklediga precis som alla andra. Om krafterna inte räcker för arbete och studier kan du ansöka om sjukdagpenning från FPA, och ditt studiestöd avbryts under tiden. Det krävs ett läkarintyg för att du ska beviljas sjukdagpenning. Förmånsbeloppet är baserat antingen på arbetsinkomsterna eller studiepenningen och är alltid minst lika stor som studiepenningen. För att undvika avbrott i utbetalningen av förmåner kan studiepenningen lyftas tills beslutet om sjukdagpenning är fattat. Efter ett positivt beslut om sjukdagpenning avbryter FPA automatiskt utbetalningen av studiepenningen. När sjukledigheten upphör måste du själv söka studiepenning på nytt.

Du behöver inte avbryta studierna helt under den tid du får sjukdagpenning. En högskolestuderande får avlägga tre studiepoäng per månad.

Vid studieoförmåga kan den studerande ringa SHVS nummer för bedömning av vårdbehovet, som ger anvisningar om tidsbokningen. Behovet av sjukledighet bedöms vanligen på allmänläkarens mottagning. Behovet av en längre sjukledighet på grund av psykiska orsaker bedöms av en specialistläkare i psykiatri, dit allmänläkaren vid behov hänvisar den studerande. Om studenten har ett arbete och arbetsoförmågan hänger ihop med t.ex. ett deltidsjobb som sköts vid sidan av studierna kan hen också kontakta företagshälsovården när det gäller sjukledigheten.

Studierna är ett krävande och belastande arbete. Det är viktigt att känna sina egna gränser och se till att fritiden är återhämtande, inte resurskrävande.

Sjukledigheten gav mig en andningspaus då jag så småningom återfick min normala sömnrytm och därigenom krafter som jag länge saknat. Under min sjukledighet lärde jag mig att bygga upp nya rutiner i vardagen och ta reda på vad som hjälper just mig att orka, och vad som tär på mina krafter. I dag har jag ett enkelt recept för att hålla utmattningen på avstånd: minst sju timmar sömn per natt, en regelbunden måltidsrytm och tillräckligt med tid för mina vänner.

SHVS specialistläkare i psykiatri Tarja-Sisko Saastamoinen har intervjuats för den här texten.

Saana Lehtinen
HUS kommunikationspraktikant

Mer information:
https://www.kela.fi/web/sv/for-vem-om-du-blir-sjuk



30.11. firar vi dagen för den avgiftsfria utbildningen. En avgiftsfri, internationellt högt rankad utbildning var länge en av hörnstenarna i det finländska samhället. Den avgiftsfria utbildningen slopades i fjol och således är studenter utanför EU- och EES-området nu tvungna att betala läsårsavgifter.

Läsårsavgifterna drog som väntat ner antalet nya studenter. Antalet internationella studenter som kom till Finland ökade under hela 2000-talet, men efter att läsårsavgifterna infördes sjönk antalet. Det här är inte en önskvärd utveckling, då hela samhället gagnas av att Finland ses som ett attraktivt alternativ för internationella sakkunniga.

Det internationella perspektivet har varit ett villkor för högskoleutbildningen under hela dess historia, så också i Finland. Internationella studenter ger de finländska studenterna chansen att bli mer internationellt inriktade på hemmaplan. Dessutom blir studentsamfundet mångsidigare. De internationella studenterna bidrar med dyrbara nätverk och kunnande. För företag som vill rikta in sig på internationella marknader är det fördelaktigt att den studerande har språkkunskaper, nätverk till ett annat land och förståelse för dess kultur.

Argumentet för att införa läsårsavgifter var att bredda inkomstbasen för högskolorna. Finlands högskolor hade i fjol dock enbart 277 studerande som betalade fullt pris för utbildningen, eftersom majoriteten av de övriga studerande som betalade för utbildningen mottog stipendium från högskolan. Enligt några högskolor har läsårsavgifterna inbringat inkomster, men att ta i bruk avgifterna har även varit en utgift för dem. Stipendier, administration och utvecklingsarbete som berör läsårsavgifterna kräver resurser. Flera högskolor satsar stort på marknadsföring internationellt och på rekrytering av studerande på olika sätt. Allt det här kostar pengar.

Finland var länge attraktivt för de internationella studenterna tack vare sin högkvalitativa och avgiftsfria utbildning. Enligt det som nuvarande internationella studenter berättat, valde de Finland tack vare ryktet om den högkvalitativa utbildningen samt de avgiftsfria studierna. De här trumfkorten borde Finland ha förvaltat. Den som valt att studera i Finland har ofta svårt med språket, att hitta vänner och att sysselsätta sig.

Vi bad internationella studenter berätta om sina tankar kring läsårsavgifter och studier i Finland. Läs om deras erfarenheter nedan (på engelska). Både studerande som betalat hela sin läsårsavgift och de som fått stipendium samt studerande från EU- och EES-länder medverkar. Ett fall från våren 2018 är även med. Då kontaktades HUS av en studerande som bad om råd efter att hen visserligen fått studieplats, men nekats stipendium. I höstas fick vi veta att den studerande inte lyckades hitta finansiering för sina studier i Finland. Nu studerar hen i Tyskland, där läsårsavgifter inte existerar.

***

“I've been accepted to Master's Programme in Neuroscience in University of Helsinki, which I'm really happy for. But unfortunately, I wasn't awarded a scholarship. Considering the amount of tuition fee and very low currency of Turkish lira, neither me nor my family don't have the possibility to pay that big amount of money. I've been searching for other scholarships for a long time both in Turkey and abroad and on internet portals like scholarshipportal, but I can't find any to cover this amount.

I will cover all my living and other expenses by myself. But unless I find a funding for covering my tuition fees, I won't be able to come to University of Helsinki sadly. It's been my dream for many years and I worked very hard for this, and now when I'm chosen with a good ranking (6th out of 20th), I really want so much to be a part of this programme and your university and the student union.”

***

“I think the tuition fee is a huge burden for me as well as my family. Actually, I think it's a huge burden for each student from non-EU countries. And due to this reason, I believe  some excellent students give up or  lose their opportunities to study here. I am trying my best to study now and hope that I can get the second year scholarship. I have to find a part-time job which may take up a lot of time and also make me feel so tired every week. Anyway, it's my own choice and I will get over it. But I think it would be better to cancel the tuition fee for us.”

***

“I could not have come to study as a master's degree student if I needed to pay tuition fees for two years. I feel like it limits the people from outside EU to come to study in Finland, where it used to be an option without tuition fees.”

***

“The tuition seems to be quite high for international students. While no tuition fee was implemented until two years back, and I did not expect UH to fix such a high fees just for international students.”

***

“As an EU citizen, couldn’t be happier. I thank the people of Finland this opportunity, which I’ve tried to repay many times.”

***

“I do not pay tuition fees but 15,000 euros a year is extremely expensive and without a scholarship I would probably not attend this university, unless we had more funding/work opportunities.”

***

“I’m a master student from Japan in European and Nordic Programme under Faculty of Social Science. I am interested in Finnish history, specifically the period between 1939-1945, and topics revolve around the remembrance of the war, and how current time is affecting its interpretation. I was one of the first batch of students after the introduction of tuition fee at this university. I came to Helsinki because of my interest in it, and Helsinki offered English master’s programme in Nordic Studies.

Student life is so much better than it was in a small private university in Japan. Despite some issues with studies and bureaucracies, mostly because my programme is a new one, as well as general system change in all parts of the university, I feel that education offered here is great. Outside studies, students are treated in a way that promotes independence, while having channels to seek support when necessary. I quite like it.

Coming from Japan, tuition fee itself is not new. But personally, I did not like the bureaucracy with scholarship, which was meant to help mitigate the negative effect. The whole process for awarding the scholarship seemed to have been done in a way that weakened the desired effect. Most of the recipient did not show up in 2017 without redirecting it to other candidates, and second-year grant was selected based on earned units and grade only, giving some significant disadvantage due to the selection timing and individual curriculum structure. Considering these issues, I have to say scholarship system has a lot to improve if university wants to have the effect they initially desired.”

***

"I think tuition fees put Finland at odds with its value in equality. Although it can be argued that money cannot buy the experience, the reality is I can get an educational experience at any place not just Finland. I wouldn't say I regret my decision but, overall, I feel that if I had been given a second chance, I will choose to come only with a scholarship."

***

“After having done my bachelor degree in physics at the University of Amsterdam I realized that I am interested in pursuing research in Mathematical Physics. Thus, the University of Helsinki was a natural choice since the Mathematical Physics group at the Faculty of Mathematics is one of the best in the world.

I am currently a recipient of the “be one of the best scholarship’ program. Given that the scholarship program was introduced at the same time as the tuition fees for non-EU master students, I as a scholarship recipient am largely unaffected by the introduction of tuition fees.

In the long run the introduction of tuition fees for non-EU international students will likely decrease the number of non-EU students at the University of Helsinki; however the introduction of the scholarship program would plausibly increase the amount of high quality non-EU students hence the net policy effect is yet to be determined.

Having been in Finland and at the University of Helsinki for slightly more than a year I must say that I have enjoyed my stay to the fullest extent. The interaction between faculty members and students is quite informal thus giving the students an excellent opportunity to get involved in research early on in their careers as well as be a part of the decision making process at the university. Furthermore, the presence of many student organizations allows one to experience the unique student culture in Finland.”

***

“I was doing my exchange studies for two semesters in 2017 and working for a company since April, 2017 and did some research work during the summer of 2017. I had an indefinite work contract for 2018 and I applied for my residence permit renewal as work permit for which I was supposed to get permit type A. As mentioned permit A sets you free from those fees. However, the company went bankrupt and I only knew in December, 2017 almost when I was about to get the permit which was awaiting decision then. So I started working full time at the university starting January 2018 until the present time and did some independent studies while waiting the decision and the master's acceptance.


The permit took 9 months to process. I got a B permit and they asked me to pay the fees for which I had to manage to provide the money before august 31st and I was working so hard to save money. I was enrolled with all my studies for the program completed beforehand and for what I had to pay I only have the master thesis to be done in a very short time so I can graduate by the end of 2018 and get a refund for the spring term. This is not how I wanted my thesis to go and any delay will cost too much.

Being a student at the university of helsinki is a good experience. The flexibility of studies and being able to learn what you are interested in and having variation in teaching methods proves to be successful. Also as a staff member pursuing my interest in research it is an encouraging environment for research.I had been working in the private sector as a web developer for 6 years before coming to Finland and I found my skills appreciated here.

My thoughts about the tuition fees is that they are not fair. It would be more fair to pay for courses you are taking and some fees for the study place and other fees for courses and other services than having them in a chunk of 15 000. In my case 15 000 just to do my thesis which I am doing as part of my job.

I like being in Finland and I had to start over in terms of career and life and I plan to continue living here and continue my PhD studies. The delays with migri and the fear of being kicked out are a constant stress that all other people from outside EU are suffering from even though they are students and researchers. The constant struggle and the fear of not being able to extend your stay cuts the focus on the goal for being here. Life would be much easier if we had equal chances to be able to focus like everyone else who don't have to worry about these things and that will make a big difference."

****


Mer information:

Hannele Kirveskoski
Sakkunnig (försörjning, internationella ärenden)
050 543 9608
hannele.kirveskoski@hyy.fi

Anne Soinsaari
Sakkunnig (utbildningspolitik)
040 8291 256
anne.soinsaari@hyy.fi

Pages